Förplaneringsstrategins påverkan på gallringsskördarens produktivitet

Sedan slutet av 60-talet och början av 70-talet har snitsling använts för att planera skogsbruksåtgärder och tydliggöra gränser som annars kan verka otydliga. Genom att märka upp träd med snitselband i olika färger och med olika betydelse lämnas ett budskap till de aktörer som ska vidta åtgärder i s...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Persson, Ossian, Frank, Gustav
Format: First cycle, G2E
Language:Swedish
Swedish
Published: 2021
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/17192/
Description
Summary:Sedan slutet av 60-talet och början av 70-talet har snitsling använts för att planera skogsbruksåtgärder och tydliggöra gränser som annars kan verka otydliga. Genom att märka upp träd med snitselband i olika färger och med olika betydelse lämnas ett budskap till de aktörer som ska vidta åtgärder i skogsbeståndet. Det flesta skogsbruksåtgärder som utförs idag planeras med snitselband. I dagsläget är planering med snitselband tids- och resurskrävande och planerarna GPS-loggar samtidigt som det hänger snitselband under planeringens gång. Frågan är om det räcker med enbart GPS-loggning. En undersökning har därför genomförts i syfte att undersöka skillnader mellan prestationen hos skördare i gallring på traditionellt snitslade och GPS-loggade trakter jämfört med trakter som enbart är GPS-loggade. Genom att undersöka homogena trakter där den ena är snitslad och den andra enbart är GPS-loggad kan data från skördaren jämföras för att se dels om prestationen hos maskinen sjunker vid osnitslade trakter och dels om maskinen håller sig innanför de avgränsade områdena. Resultatet visar att samplet i undersökningen var för litet för att kunna användas till att dra några säkra slutsatser. Trots detta syns ändå en viss tendens i siffrorna. Prestationen hos skördaren på de trakter som inte är snitslade visar en lika eller något lägre prestation på samtliga trakter. I rapporten går det även att se att skördaren i enstaka fall har svårt att följa GPS-loggarna och därmed råkar köra in på de angränsande och avgränsade områdena. Även om det inte går att dra några säkra slutsatser av denna studie går erfarenheterna att använda för att kunna planera och genomföra en bättre och mer omfattande undersökning i framtiden.