En märr som hette Mor
I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skedde en förändring i det agrara samhället och i det norrländska samhället. Från att bondesamhället innan varit nästintill helt självförsörjande öppnades genom industrialiseringen en möjlighet till annan utkomst i form av lönearbete. I slutet av 170...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17154/ |
| _version_ | 1855572855180230656 |
|---|---|
| author | Nordström, Jon |
| author_browse | Nordström, Jon |
| author_facet | Nordström, Jon |
| author_sort | Nordström, Jon |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skedde en förändring i det agrara samhället och i det
norrländska samhället. Från att bondesamhället innan varit nästintill helt självförsörjande öppnades
genom industrialiseringen en möjlighet till annan utkomst i form av lönearbete. I slutet av 1700-talet
drog den så kallade timmerfronten i en syd-nordlig riktning där skogarnas enorma resurser började
exploateras och nådde på 1800-talet södra och mellersta Norrland. Transporterna som från 1850-talet
när storskogsbruket nådde södra Norrland skedde uteslutande med häst mestadels med långa
basvägskörningar där virket från de mest åtråvärda, dvs grövsta skogarna skedde ner till avlägg vid
älvar och flottleder. Skogarnas produkter började i och med det andra världskrigets minskande
möjlighet till import i större omfattning eftertraktas, och arbetstillfällena i de svenska skogarna ökade.
Att rekrytera folk till skogsarbete blev svårare och som en pådrivande kraft till detta och den höjda
lönesättningen drevs hela tiden den tekniska utvecklingen i skogen framåt. Brytpunkten kommer på
1950-talet då de första motorsågarna börjar blir var huggares egendom och således effektiviteten höjs,
och genom att skogsbilvägsnätet tidigare så kraftigt utbyggds blir medeltransportavståndet kortare och
de långa basvägskörningarna försvinner. Kravet på hästar förändras från att tidigare när avstånden var
stora kräva starka hästar som tålde tunga lass till att bli mer fördelaktiga för mindre men snabbare
hästar. Mot slutet av vad som kallas hästkörningsepoken, i Härjedalen runt om kring 1967 hade
förutsättningarna för en hästkörare förändrat sig markant gentemot hur det såg ut under epokens
början. De långa basvägskörningarna var försvunna och ersatta av lunningskörning ner till
skogsbilväg. Stationära huggar- och körarkojor var ersatta av flyttbara manskapsbaracker och stallar.
Timmerkälkarna var passé och ersatta av tidseffektiva drågkonstruktioner och stålkälkar. Syftet med
studien är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hästkörarnas roll och upplevelser i västra och
mellersta Härjedalen tiden innan och under skogsbrukets mekanisering. Att dokumentera deras
berättelser och upplevelser från den omvälvande tid när hästarna ersattes av maskiner i timmerskogen. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17154 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU171542021-09-10T01:00:45Z https://stud.epsilon.slu.se/17154/ En märr som hette Mor Nordström, Jon I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skedde en förändring i det agrara samhället och i det norrländska samhället. Från att bondesamhället innan varit nästintill helt självförsörjande öppnades genom industrialiseringen en möjlighet till annan utkomst i form av lönearbete. I slutet av 1700-talet drog den så kallade timmerfronten i en syd-nordlig riktning där skogarnas enorma resurser började exploateras och nådde på 1800-talet södra och mellersta Norrland. Transporterna som från 1850-talet när storskogsbruket nådde södra Norrland skedde uteslutande med häst mestadels med långa basvägskörningar där virket från de mest åtråvärda, dvs grövsta skogarna skedde ner till avlägg vid älvar och flottleder. Skogarnas produkter började i och med det andra världskrigets minskande möjlighet till import i större omfattning eftertraktas, och arbetstillfällena i de svenska skogarna ökade. Att rekrytera folk till skogsarbete blev svårare och som en pådrivande kraft till detta och den höjda lönesättningen drevs hela tiden den tekniska utvecklingen i skogen framåt. Brytpunkten kommer på 1950-talet då de första motorsågarna börjar blir var huggares egendom och således effektiviteten höjs, och genom att skogsbilvägsnätet tidigare så kraftigt utbyggds blir medeltransportavståndet kortare och de långa basvägskörningarna försvinner. Kravet på hästar förändras från att tidigare när avstånden var stora kräva starka hästar som tålde tunga lass till att bli mer fördelaktiga för mindre men snabbare hästar. Mot slutet av vad som kallas hästkörningsepoken, i Härjedalen runt om kring 1967 hade förutsättningarna för en hästkörare förändrat sig markant gentemot hur det såg ut under epokens början. De långa basvägskörningarna var försvunna och ersatta av lunningskörning ner till skogsbilväg. Stationära huggar- och körarkojor var ersatta av flyttbara manskapsbaracker och stallar. Timmerkälkarna var passé och ersatta av tidseffektiva drågkonstruktioner och stålkälkar. Syftet med studien är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hästkörarnas roll och upplevelser i västra och mellersta Härjedalen tiden innan och under skogsbrukets mekanisering. Att dokumentera deras berättelser och upplevelser från den omvälvande tid när hästarna ersattes av maskiner i timmerskogen. At the end of the 18th century and the beginning of the 19th century, a change took place in the agrarian society and in the northern society. The agrarian society had previously been almost completely self-sufficient, industrialization opened up an opportunity for other livelihoods in the form of wage labor. At the end of the 18th century, the so-called timber front emerged in a south-northern direction where the forests enormous resources began to be exploited and in the 19th century reached southern and central Norrland. The transports in the 1850s when large-scale forestry reached southern Norrland took place exclusively by horse, mostly with long base road runs where the timber from the most desirable, ie the coarsest forests, took place down to distances by rivers and raft trails. As the World War II's declining opportunity for imports to a greater extent began to be sought after by forest products, and jobs in Swedish forests increased. Recruiting people for forestry work became more difficult and as a driving force for this and the increased wage setting, the technical development in the forest was constantly driven forward. The turning point comes in the 1950s, when the first chainsaws began to become the property of loggers and thus increased efficiency, and because the forest road network was previously so heavily expanded, the average transport distance becomes shorter and the long base road runs disappear. The demand for horses was changing from previously requiring strong horses that could withstand heavy loads when distances were large to becoming more advantageous for smaller but faster horses. Towards the end of what is called the horse era, in Härjedalen around 1967, the conditions for a horse-driver had changed markedly compared to what it looked like during the beginning of the era. The long base road runs had disappeared and been replaced by short driving down to the forest road. Stationary loggers and drivers huts were replaced by mobile crew barracks and stables. The timber sleds were replaced by time-efficient steel sleds. The purpose of the study is to investigate the role and experiences of horsemen in the western and central Härjedalen from a historical perspective, the time before and during the mechanization of forestry. To document their stories and experiences from the turbulent time when the horses were replaced by machines in the timber forest. 2021-08-18 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17154/1/nordstr%C3%B6m_j_210818.pdf Nordström, Jon, 2021. En märr som hette Mor : de sista härjedalska hästkörarnas berättelser från tiden innan skogsbrukets mekanisering. Second cycle, A2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17154 swe |
| spellingShingle | Nordström, Jon En märr som hette Mor |
| title | En märr som hette Mor |
| title_full | En märr som hette Mor |
| title_fullStr | En märr som hette Mor |
| title_full_unstemmed | En märr som hette Mor |
| title_short | En märr som hette Mor |
| title_sort | en märr som hette mor |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17154/ https://stud.epsilon.slu.se/17154/ |