Hur mår ridskolehästen? : bedömning med ett välfärdsprotokoll
Ridskolehästens hälsa är viktig för att den ska kunna fungera länge i en verksamhet. Bedömning av hästvälfärd kan genomföras med olika fokusområden för att identifiera specifika problem. Tidigare forskning har visat att bland annat hull, luftvägsproblem, kolik, sår efter utrustning, svullnader i ben...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Ridskolehästens hälsa är viktig för att den ska kunna fungera länge i en verksamhet. Bedömning av hästvälfärd kan genomföras med olika fokusområden för att identifiera specifika problem. Tidigare forskning har visat att bland annat hull, luftvägsproblem, kolik, sår efter utrustning, svullnader i ben, ryggsmärtor och onormala beteenden är problem som förekommer hos ridskolehästar. Fler studier gällande svenska ridskolehästars välfärd behövs för att skapa en mer generell bild där fler välfärdsaspekter räknas in. Syftet med denna studie var att undersöka om god hästvälfärd uppnåddes på svenska ridskolor genom att bedöma flera olika välfärdsaspekter som kan påverka ridskolehästens hälsa. Frågeställningen som besvarades var: Hur är den svenska ridskolehästens välfärd baserat på Welfare Monitoring System? Denna studie genomfördes på sex olika ridskolor i Västmanlands- och Södermanlands län. Antalet hästar som undersöktes på varje ridskola motsvarade 20 % av det totala antalet hästar i verksamheten och urvalet gjordes slumpmässigt. Totalt har 56 välfärdsaspekter bedömts på 28 ridskolehästar. Ett förenklat bedömningsprotokoll översatt till svenska skapades för att underlätta bedömningarna. Resultatet visade att en fjärdedel av hästarna stod uppstallade i spilta och resterande i box. Vid hullbedömning var mer än hälften av hästarna överviktiga. Under visitation upptäcktes svullnad i extremiteterna hos 71 % av hästarna. Vid hältkontroll påvisades ingen hälta hos de undersökta hästarna men sju hästar påvisade rörelseasymmetri. Majoriteten av hästarna hade ärr eller håravfall i olika mängd och storlekar. Ömhet i ryggmuskulatur kunde påvisas hos sex hästar. Vid yttre kontroll av mungipor och laner hade 21 % av hästarna sår i mungipor och 7 % sår på laner. Samtliga hästar fick grovfoderbaserade fodergivor och tillgång till rent vatten. Hästens sociala behov tillfredsställdes i hagen och genom noskontakt i boxen eller spiltan. Ett lågt antal stereotypier hittades på ridskolorna. Majoriteten av hästarna uppvisade neutrala eller intresserade beteenden mot människor och nya objekt. Slutsatsen är att den svenska ridskolehästens välfärd var god baserat på bedömningsprotokollet från Welfare Monitoring System. Utmärkande aspekter med möjlig negativ påverkan på välfärden var övervikt, svullnad i extremiteterna, håravfall, öm ryggmuskulatur och sår vid munkontroll. Aspekter med positiv påverkan på välfärden var grovfoderbaserade foderstater, social kontakt, lågt antal stereotypier och inga hältor. Samtliga stallar hade god utformning med säkra ytor för både hästar och besökare. Hästarna visade generellt positiva beteenden mot människor och nya objekt vilket tyder på att hästarna trivdes och var trygga i sina miljöer. |
|---|