Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?

Det här kandidatarbetet i biologi utfördes för att undersöka hur daggmaskar påverkas av jordbruk. Fokus lades på påverkan från jordbearbetning och arbetet bestod av en litteraturstudie samt en fältstudie. Arbetet är viktigt då en djupare förståelse för daggmaskar och deras arbete i jorden kan hjälpa...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Johansson, Lina
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Soil and Environment 2021
Materias:
_version_ 1855572849186570240
author Johansson, Lina
author_browse Johansson, Lina
author_facet Johansson, Lina
author_sort Johansson, Lina
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Det här kandidatarbetet i biologi utfördes för att undersöka hur daggmaskar påverkas av jordbruk. Fokus lades på påverkan från jordbearbetning och arbetet bestod av en litteraturstudie samt en fältstudie. Arbetet är viktigt då en djupare förståelse för daggmaskar och deras arbete i jorden kan hjälpa motiveringen för ett mer miljövänligt jordbruk. Daggmaskar är viktiga i jorden då de både förbättrar markstruktur och hjälper till att få näringsämnen återvunna. Det finns tre ekologiska grupper som daggmaskar kan delas in i, epigeic, endogeic och anecic. Grupperna har olika levnadssätt och påverkas på olika sätt av jordbearbetning. Det är främst de djupgrävande, anecic, daggmaskarna som påverkas negativt av jordbearbetning. Litteraturstudien i detta arbete visade på tydliga skillnader i både antal och vikt av daggmaskar vid reducerad jordbearbetning i förhållande till konventionell jordbearbetning. Den reducerade jordbearbetningen kan utifrån de analyserade artiklarna i litteraturstudien ge mellan 2-9 gånger mer daggmask än konventionell jordbearbetning. Reducerad jordbearbetning kan innefatta allt från grund plöjning till direktsådd. Fältstudien i detta arbete utfördes på en gård utanför Upplands-Väsby som använder den så kallade ”Sättrametoden” (SM). SM är en form av reducerad jordbearbetning där marken lämnas orörd efter skörd fram till vårbruket där marken endast kultiveras. Fältstudien bestod av en metod som möjliggjorde upplockning av daggmaskar. Maskarna kunde sedan identifieras, vägas och räknas för vidare analys. Resultatet från fältstudien stämde inte överens med litteraturstudien och det var endast en av fyra undersökta faktorer som gav en signifikant skillnad mellan de fält som brukats med SM och de som brukats konventionellt. SM är alltså eventuellt inte tillräckligt gynnsam för att ge ett positivt resultat på mängden daggmaskar. Det som kunde påvisas var att det finns fler anecic daggmaskar i de fält som brukats med SM. Metoden som användes kan inte säkerställa att samtliga daggmaskar på den undersökta ytan samlades in, något som kan påverka resultatet. Jämförelsen mellan fält förväntas dock vara representativ.
format M2
id RepoSLU17121
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2021
publishDateSort 2021
publisher SLU/Dept. of Soil and Environment
publisherStr SLU/Dept. of Soil and Environment
record_format eprints
spelling RepoSLU171212021-08-31T01:03:26Z Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk? Earthworms : how are they affected by agriculture? Johansson, Lina daggmask jordbruk jordbearbetning reducerad jordbearbetning Sättrametoden Det här kandidatarbetet i biologi utfördes för att undersöka hur daggmaskar påverkas av jordbruk. Fokus lades på påverkan från jordbearbetning och arbetet bestod av en litteraturstudie samt en fältstudie. Arbetet är viktigt då en djupare förståelse för daggmaskar och deras arbete i jorden kan hjälpa motiveringen för ett mer miljövänligt jordbruk. Daggmaskar är viktiga i jorden då de både förbättrar markstruktur och hjälper till att få näringsämnen återvunna. Det finns tre ekologiska grupper som daggmaskar kan delas in i, epigeic, endogeic och anecic. Grupperna har olika levnadssätt och påverkas på olika sätt av jordbearbetning. Det är främst de djupgrävande, anecic, daggmaskarna som påverkas negativt av jordbearbetning. Litteraturstudien i detta arbete visade på tydliga skillnader i både antal och vikt av daggmaskar vid reducerad jordbearbetning i förhållande till konventionell jordbearbetning. Den reducerade jordbearbetningen kan utifrån de analyserade artiklarna i litteraturstudien ge mellan 2-9 gånger mer daggmask än konventionell jordbearbetning. Reducerad jordbearbetning kan innefatta allt från grund plöjning till direktsådd. Fältstudien i detta arbete utfördes på en gård utanför Upplands-Väsby som använder den så kallade ”Sättrametoden” (SM). SM är en form av reducerad jordbearbetning där marken lämnas orörd efter skörd fram till vårbruket där marken endast kultiveras. Fältstudien bestod av en metod som möjliggjorde upplockning av daggmaskar. Maskarna kunde sedan identifieras, vägas och räknas för vidare analys. Resultatet från fältstudien stämde inte överens med litteraturstudien och det var endast en av fyra undersökta faktorer som gav en signifikant skillnad mellan de fält som brukats med SM och de som brukats konventionellt. SM är alltså eventuellt inte tillräckligt gynnsam för att ge ett positivt resultat på mängden daggmaskar. Det som kunde påvisas var att det finns fler anecic daggmaskar i de fält som brukats med SM. Metoden som användes kan inte säkerställa att samtliga daggmaskar på den undersökta ytan samlades in, något som kan påverka resultatet. Jämförelsen mellan fält förväntas dock vara representativ. This bachelor’s thesis in biology aimed at examining how earthworms are affected by agriculture. The main purpose was to examine the effect of different types of tillage on earthworms through a literature review and a field study. This subject is important to gain a deeper understanding of earthworms and their contributions to healthy soils, towards a more environmentally friendly agriculture. Earthworms are important in soil; they improve soil structure and regulate nutrient cycling through burrowing and mixing of soil. There are three ecological groups that earthworms can be divided into, epigeic, endogeic and anecic. The groups have different ways of living and are therefore affected differently by tillage. The deep-burrowing, anecic earthworms are the ones most negatively affected by tillage. The literature study showed clear differences in number and weight of earthworms when reduced tillage was used, in comparison to conventional tillage. Fields using reduced tillage (RT) could have 2-9 times more earthworms than fields using conventional tillage according to the analyzed articles in this study. RT can include everything from shallow ploughing to direct sowing. The field study was performed near Upplands-Väsby, Sweden on a farm using the so-called “Sättrametoden” (SM). SM is a sort of RT where the soil is left undisturbed after harvest until spring when it is cultivated. The field study was made with a method allowing the earthworms in the soil to be picked up, identified, counted, and then weighed for further analysis. The result from the field study did not match the result from the literature review since only one out of four studied aspects showed significant differences in earthworm number or weight. The explanation might be that the SM is not “reduced enough” to positively affect earthworm populations in comparison to conventional tillage. The aspect that did show a difference was the number of anecic earthworms, there were more anecic earthworms in the fields using SM. SLU/Dept. of Soil and Environment 2021 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17121/
spellingShingle daggmask
jordbruk
jordbearbetning
reducerad jordbearbetning
Sättrametoden
Johansson, Lina
Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
title Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
title_full Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
title_fullStr Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
title_full_unstemmed Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
title_short Daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
title_sort daggmaskar : hur påverkas de av jordbruk?
topic daggmask
jordbruk
jordbearbetning
reducerad jordbearbetning
Sättrametoden