Hur påverkar suggans beteende vid digivning smågrisarnas tillväxt?
Dagens sätt att hålla grisar i grisproduktionen skiljer sig avsevärt från hur deras vilda släktingar lever. Dock är de flesta av deras beteenden oförändrade. Dessa beteenden påverkar bland annat digivningen av smågrisar. Det påverkar i sin tur smågrisarnas tillväxt. Denna studie syftar till att und...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Dagens sätt att hålla grisar i grisproduktionen skiljer sig avsevärt från hur deras vilda släktingar
lever. Dock är de flesta av deras beteenden oförändrade. Dessa beteenden påverkar bland annat digivningen av smågrisar. Det påverkar i sin tur smågrisarnas tillväxt. Denna studie syftar till att undersöka vilka beteenden kring digivningen som påverkar smågrisarnas tillväxt och hur beteendeegenskaperna hänger samman.
Studien utfördes med hjälp av filmer som spelats in på Lövsta forskningscentrum i Uppsala. 18
suggors filmer observerades under ca 12 timmar en vecka efter grisning. Under tiden registrerades
olika beteenden som utfördes vid digivningarna. Från klockan 7 till 19 registrerades vem som inledde och avslutade digivningarna, om smågrisarna gick fram och nuddade nosen mot suggan vid
digivningen, hur långa digivningarna var och digivningsintervallen. Smågrisarnas vikt registrerades
vid födseln, vid en vecka och vid tre veckor efter födseln. Jag undersökte även om det fanns någon
koppling mellan vad djurskötarna uppfattade som oroliga, rädda eller oförsiktiga suggor och tidigare
nämnda egenskaper.
Resultaten i studien visade på att suggor som hade en högre digivningsfrekvens inledde en större
andel av dessa digivningar. Man kunde se att suggor inledde en större andel av digivningarna med
mjölknedsläpp än digivningar utan mjölknedsläpp. Dag 1 efter grisningen gjorde djurskötarna en
bedömning om de ansåg att suggan ofta var orolig, oförsiktig eller rädd. Resultaten visade på att
suggor som bedömts vara oförsiktiga hade en tendens att inleda färre digivningar och hade färre
digivningar under registreringstiden men det var inte signifikant. Suggor som bedömts vara räddare
hade en tendens till att inleda fler digivningar och ha en högre digivningsfrekvens men det var inte
signifikant. Resultaten visade att suggor som inte är oroliga hade färre digivningar och inleder en
mindre andel av digivningarna med mjölknedsläpp. De hade även totalt färre noskontakter och högre
medeltillväxt på smågrisarna.
Vidare studier kan göras för att fastställa ett bedömningsprotokoll för att lättare identifiera suggor
med föredragna beteenden. |
|---|