Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende
Flertalet studier visar på att naturen har en positiv påverkan på människans välbefinnande. Med detta menas att naturen kan verka lugnande och stressreducerande på oss under rätt förutsättningar. Denna evidensbaserade forskning har lett till ett antal teorier och modeller som ger yrkesverksamma in...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2021
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572846393163776 |
|---|---|
| author | Johnte, Wilma |
| author_browse | Johnte, Wilma |
| author_facet | Johnte, Wilma |
| author_sort | Johnte, Wilma |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Flertalet studier visar på att naturen har en positiv påverkan på människans välbefinnande. Med detta
menas att naturen kan verka lugnande och stressreducerande på oss under rätt förutsättningar. Denna evidensbaserade forskning har lett till ett antal teorier och modeller som ger yrkesverksamma inom
landskapsarkitektur och trädgård verktyg för att formge och planera hälsofrämjande miljöer för fler målgrupper, även de med särskilda behov. En av dessa grupper är personer med demenssjukdom på särskilt boende. De kan inte själva välja sin omgivning och det är därför av högsta vikt att utemiljön är väl vald och formad efter deras behov. Syftet med denna uppsats är att belysa utemiljöns möjlighet för ett ökat psykiskt välmående hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Kunskapen
har sedan applicerats på Ängenäs särskilda boende för att utvärdera och ge utvecklingsförslag till utemiljön. Genom en litteraturstudie och platsbesök samt semi- kvalitativa intervjuer med vårdgivare på Ängenäs särskilda boende har slutsatser dragits. Intervjuerna har analyserats genom
en Qualitative content analysis och övergripande ämnen har selekterats och presenterats för respektive intervju. Diskussionen kring utemiljöns betydelse för ett ökat psykiskt välmående hos personer med demenssjukdom resulterade i fyra olika kvalitéer. Dessa är: naturlika inslag, meningsfullt deltagande, en stödjande och uppmuntrade miljö samt relationen mellan inne och ute.
Genom att se till meningen av dessa kvalitéer kan en utemiljö som verkar för att öka det psykiska
välmåendet formges. För Ängenäs särskilda boende kan det konstateras att utemiljön har god potential i att främja det psykiska välmåendet och platsen kan ses som ett gott exempel. En slutsats är att fler evidensbaserade modeller bör utvecklas för att implementera forskning vid utformningen av utemiljöer i vårdsammanhang. Vid framtida formgivning och planering av nya särskilda boenden
rekommenderas det att landskapsarkitekten ser till evidensbaserade designmodeller och samarbetar med vårdgivaren för att skapa en hälsofrämjande utemiljö. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU17104 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU171042021-08-27T01:03:57Z Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende Memories of crocus and seed potatoes : the importance of the outdoor for people living with dementia in assisted living Johnte, Wilma hälsofrämjande miljöer äldre demenssjukdom restorativa miljöer särskilt boende deltagande evidensbaserad forskning health-promoting environments elderly, dementia restorative environments assisted living participation evidence-based research Flertalet studier visar på att naturen har en positiv påverkan på människans välbefinnande. Med detta menas att naturen kan verka lugnande och stressreducerande på oss under rätt förutsättningar. Denna evidensbaserade forskning har lett till ett antal teorier och modeller som ger yrkesverksamma inom landskapsarkitektur och trädgård verktyg för att formge och planera hälsofrämjande miljöer för fler målgrupper, även de med särskilda behov. En av dessa grupper är personer med demenssjukdom på särskilt boende. De kan inte själva välja sin omgivning och det är därför av högsta vikt att utemiljön är väl vald och formad efter deras behov. Syftet med denna uppsats är att belysa utemiljöns möjlighet för ett ökat psykiskt välmående hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Kunskapen har sedan applicerats på Ängenäs särskilda boende för att utvärdera och ge utvecklingsförslag till utemiljön. Genom en litteraturstudie och platsbesök samt semi- kvalitativa intervjuer med vårdgivare på Ängenäs särskilda boende har slutsatser dragits. Intervjuerna har analyserats genom en Qualitative content analysis och övergripande ämnen har selekterats och presenterats för respektive intervju. Diskussionen kring utemiljöns betydelse för ett ökat psykiskt välmående hos personer med demenssjukdom resulterade i fyra olika kvalitéer. Dessa är: naturlika inslag, meningsfullt deltagande, en stödjande och uppmuntrade miljö samt relationen mellan inne och ute. Genom att se till meningen av dessa kvalitéer kan en utemiljö som verkar för att öka det psykiska välmåendet formges. För Ängenäs särskilda boende kan det konstateras att utemiljön har god potential i att främja det psykiska välmåendet och platsen kan ses som ett gott exempel. En slutsats är att fler evidensbaserade modeller bör utvecklas för att implementera forskning vid utformningen av utemiljöer i vårdsammanhang. Vid framtida formgivning och planering av nya särskilda boenden rekommenderas det att landskapsarkitekten ser till evidensbaserade designmodeller och samarbetar med vårdgivaren för att skapa en hälsofrämjande utemiljö. Multiple studies indicate a positive effect on people’s wellbeing in relation to nature. This means that nature can have a calming and stress-reducing effect on us under the right circumstances. This kind of evidence-based research has led to a number of theories and models that provide professional tools for designing and planning health-promoting environments for additional target groups, including those with special needs. One of these groups consists of people with dementia in assisted living. They cannot choose their surroundings themselves, therefore it is of the utmost importance that the outdoor environment is well chosen and tailored to their needs. The purpose of this thesis is to shed light on the outdoor environment's opportunity for increased mental wellbeing in people with dementia stationed in assisted living. This idea has since been applied to Ängenäs housing for assisted living to evaluate and provide development proposals for the outdoor environment. Conclusions have been drawn through a literature study and site visits as well as semi-qualitative interviews with care providers at Ängenäs housing for assisted living. The interviews have been analyzed through a qualitative content analysis and overall topics have been selected and presented for each interview. Photography and maps have been incorporated into the text to describe and analyze the site. The discussion about the importance of the outdoor environment for increased mental wellbeing in people with dementia and/or cognitive impairment resulted in four different factors. These include natural elements, meaningful participation, a supportive and encouraging environment, and the relationship between inside and outside environments. By understanding the impact of what these four factors can contribute, an outdoor environment for increased mental wellbeing can be designed. In the case of Ängenäs housing for assisted living it was found that their outdoor environment had great potential to promote mental wellbeing. Ängenäs housing for assisted living can be viewed as a role model. In conclusion more evidence- based design models needs to be developed to implement research to the design of health promoting outdoor settings. In the future it is important that professionals take into account evidence-based design and collaborate with caregivers in order to ensure that the outdoor environment is suitably adjusted and designed for the target group. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2021 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17104/ |
| spellingShingle | hälsofrämjande miljöer äldre demenssjukdom restorativa miljöer särskilt boende deltagande evidensbaserad forskning health-promoting environments elderly, dementia restorative environments assisted living participation evidence-based research Johnte, Wilma Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| title | Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| title_full | Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| title_fullStr | Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| title_full_unstemmed | Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| title_short | Minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| title_sort | minnen av krokus och sättpotatis : utemiljöns betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende |
| topic | hälsofrämjande miljöer äldre demenssjukdom restorativa miljöer särskilt boende deltagande evidensbaserad forskning health-promoting environments elderly, dementia restorative environments assisted living participation evidence-based research |