Social hållbarhet i stadens planeringsprocesser : en exempelstudie av Mary Anderssons park, Malmö
Begreppet hållbar utveckling, tillika den sociala dimensionen av hållbarhet är komplexa begrepp utan entydig definition och som präglas av konflikt sett till intresse, mål och värde. Bortom debatten om innebörd är social hållbarhet idag ett centralt begrepp inom politiken och har en viktig funkti...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Begreppet hållbar utveckling, tillika den sociala dimensionen av hållbarhet är
komplexa begrepp utan entydig definition och som präglas av konflikt sett till
intresse, mål och värde. Bortom debatten om innebörd är social hållbarhet idag ett
centralt begrepp inom politiken och har en viktig funktion i diskussioner om mål
och syften gällande planering och samhällsutveckling.
Syftet med denna studie var att förstå hur olika aktörer arbetar med och förhåller
sig till social hållbarhet i planeringen av offentliga rum genom litteraturstudier
och en exempelstudie av planeringsprocessen av Mary Anderssons park i
Sorgenfri, Malmö. Exempelstudien utgjordes av tre semi-strukturerade intervjuer
och dokumentstudier.
Utifrån litteraturstudien delades social hållbarhet upp i två huvudkategorier för en
teoretisk förståelse av vad som kan ses som social hållbarhet i den fysiska
planeringen; social rättvisa och social sammanhållning. Mary Anderssons park
kan ses ett framgångsrikt projekt som på flera sätt relaterar till en socialt hållbar
utveckling av offentliga rum. Lärdomar från projektet innefattade bland annat att
omfattande dialog och planeringsprocesser kräver långsiktighet, resurser, drivande
aktörer samt gränsöverskridande samarbete. Dialog och samskapande genererade
och upprätthöll engagemang, något som bidrar till att platser kan ses som socialt
hållbara över tid. Att ta vara på invånarnas idéer och platsens lokalhistoria
genererade en lokal stolthet och förankrade platsen i området. Lärdomarna kan
sammanfattas till en brist på övergripande direktiv som underlättar för den här
typen av gränsöverskridande planeringsprocesser och att sociala vinster inte alltid
är mätbara. |
|---|