Gyllins trädgårds alléer och kulturella ekosystemtjänser : en underlag- och platsanalys
Alléer i landskapet bidrar med ett flertal viktiga ekosystemtjänster och nyttor för oss människor och den biologiska mångfalden. Genom att skapa dessa möjligheter är äldre alléer skyddade enligt biotopsskyddslagen. I områden som anläggs runt om i landet planteras ofta in nya alléer för att så små...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Alléer i landskapet bidrar med ett flertal viktiga ekosystemtjänster och nyttor för oss människor och
den biologiska mångfalden. Genom att skapa dessa möjligheter är äldre alléer skyddade enligt
biotopsskyddslagen. I områden som anläggs runt om i landet planteras ofta in nya alléer för att så
småningom kunna bidra på samma sätt som de äldre. Att träden är viktiga är inget nytt för oss men
med den vetskap kommer arbetet att undersöka om alléer och dess ekosystemtjänster faktiskt
omnämns i underlag vid anläggning av nya områden. Uppsatsen ämnar sikta in sig på de kulturella
ekosystemtjänsterna och om de syns i planbeskrivningar och ritningar för att sedan jämföras med
platsen.
Litteraturstudien ger en övergripande bakgrund till alléers historia och visar att alléer anses vara en
viktig del av landskapsbilden. Alléer börjar planteras i Sverige under 1600-talet och är en
förlängning av den franska barockstil som dominerade inom landskapsestetiken vid tidpunkt. Alléns
utformning har genom tiderna varit den samma men för att skapa hållbara alléer för framtiden är
blandalléer ett bra alternativ. Funktionen av allén går från att utgöra en statusmarkör till att bli en
vedertagen form längs flera vägar i landet. Litteraturstudien definierar även de kulturella
ekosystemtjänsterna och visar på de svårigheter som finns vid bedömning. Detta då de än idag är
den minst beforskade tjänsten. En presentation av studieobjektet Gyllins trädgård ger en historisk
bild av vad platsen tidigare utgjort.
Underlagsanalysen visar att natur är en viktig del i utformning av området Gyllins trädgård. I olika
kapitel framgår det att de äldre träden är skyddade vilket även framgår i plan. De äldre träden sägs
stå i rad och syftar till en lindallé med tidigare hamlade träd och en rödeksridå. Utöver det nämns
det vid flertal tillfällen att befintlig vegetation ska bevaras. Begreppet allé används sällan i underlag
trots att flera är planterade och bevarade i området. De yngre träden nämns inte i det skrivna
underlaget men kan synas på ritade illustrationsbilder. Vad gäller de kulturella ekosystemtjänsterna
nämns de inte heller vid namn, men de värden som underlag strävar efter att skapa och bibehålla i
området följer alla de kulturella ekosystemtjänsternas definitioner. På så sätt går det att läsa mellan
raderna att de kulturella ekosystemtjänsterna värnas om.
Platsanalysen görs för att undersöka om underlag representeras vid slutskede. Alléer och dess
kulturella ekosystemtjänster undersöks. Alléer finns det många av i området men endast tre bestånd
analyseras vid platsanalys och består av fyra olika arter. I valet av alléer har en gammal hamlad
lindallé som fyllts ut med yngre ekar, en ung allé av silverlönn och en äldre ridå av rödekar
analyserats och inventerats. Lindallén är av god vitalitet och bidrar till flera olika kulturella
ekosystemtjänster. De yngre ekarna som står i samma rad är av blandad vitalitet men binder samman
den bevarade allén med ett ungt perspektiv. Den yngre allén av silverlönnar är ännu unga men har
potential att bilda en vacker allé med tiden. Rödeksridån är inte en allé men bidrar på många sätt likt
en allé. Platsanalysen ämnar även att skapa en uppfattning av hur brukare använder området och
dess träd där resultatet har varit varierande. |
|---|