Regnbäddar med svampkultur : en utvärdering av möjligheten att applicera svampkultur i regnbäddar för dess förmåga att bryta ner föroreningar
Hanteringen av dagvatten i städer är ett växande problem på grund av städers utbredning och dess hårdgjorda markmaterial samt på grund av klimatförändringar som i framtiden spås göra regntillfällen mer intensiva. Dessa förändringar lägger högre belastning på våra dagvattensystem. En åtgärd som an...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Hanteringen av dagvatten i städer är ett växande problem på grund av städers
utbredning och dess hårdgjorda markmaterial samt på grund av klimatförändringar som i
framtiden spås göra regntillfällen mer intensiva. Dessa förändringar lägger högre
belastning på våra dagvattensystem. En åtgärd som används mer och mer i städer är att
anlägga regnbäddar för att fördröja och minska mängden dagvattnet som behöver ledas
bort. Dessa regnbäddar har också förmågan att rena dagvatten och det sker främst
igenom filtrering och sedimentering. Det här projektet går ut på att undersöka om det går
att etablera svamp i regnbäddar för att utnyttja svampars förmåga att bryta ner
föroreningar. I projektet testas ostronskivlingens förmåga att etablera sig i
regnbäddsubstrat med olika blandningar av träspån och hur infiltrationskapaciteten
påverkas av den eventuella tillväxten. Testet utfördes i en uppsättning av 35
genomskinliga plastkrukor som rymmer 1,5 liter vardera. I varje kruka användes 2 dl
mycelmix och 10 dl substratmix. Efter 21 dagar var alla 100% koloniserade.
För att få användbara mätresultat på både infiltration och myceltillväxt var det
nödvändigt att använda två olika metoder vid anläggandet. Den ena metoden som vi
kallar ”skikt”, där mycelet applicerades i ett heltäckande lager, användes för att kunna se
mycelets tillväxt från dag 1. Metoden ”skikt” förhindrar dock från att få bra mätvärden för
infiltrationskapaciteten då skikt av hydrofobiskt mycel skapas i mitten av krukan. Därför
användes även ytterligare en metod som vi kallar ”cylinder”, där mycelet i stället
applicerades i form av en cylinder som lämnade ett utrymme av rent substrat mellan
krukans kant och mycelet.
Testets resultat:
• Det går att etablera ostronskivling i regnbäddssubstrat.
• Tillväxten är endast marginellt snabbare i blandningar med högre halt träspån.
Tillväxten var dock snabbast i blandningen som består av 50%
regnbäddssubstrat och 50% sågspån. Denna skillnad som observerats kan bero
på andra faktorer som vattenhalt med mera och inte nödvändigtvis bero på
mängden träspån i substratet.
• Högre halt träspån ger tätare hyfer (myceltrådar) vilket påverkar
infiltrationskapaciteten negativt.
Om det skulle visa sig att odling av ostronskivling var ett effektivt sätt att rena
regnbäddar och dagvatten är det ekonomiskt försvarbart då det skulle vara både billigt
och enkelt att applicera på plats och metoden i sig är inte heller en miljöbelastning. Det skulle till exempel kunna gå att ta ut borrkärnor i en redan anlagd regnbädd som sedan
fylls med mycel.
Detta är endast en liten studie och resultaten bör därför endast ses som indikationer.
Dessa resultat kan dock användas för att utvärdera hur man kan lägga upp ytterligare
experiment för att testa om det går att använda sig av svampar i regnbäddar för att rena
dagvatten. |
|---|