Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé
Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gr...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2010
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570339933716480 |
|---|---|
| author | Weise, Ewa |
| author_browse | Weise, Ewa |
| author_facet | Weise, Ewa |
| author_sort | Weise, Ewa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gradienten jämfört med den varmaste. Frön längs gradienten har studerats med avseende på grobarhet före och efter simulerad invintring i syfte att undersöka om det finns trender i grad av frövila och grobarhet längs gradienten. Den simulerade invintringen hade en positiv effekt både på groningshastighet och på andel frön som grodde. Skillnader i graden av frövila fanns mellan olika träd, men ingen trend längs gradienten kunde påvisas.
Jag har dessutom inlett projektet att anlägga en common-garden i Arboretum Norr med träd med ursprung från ovan nämnda gradient. Syftet är att vidare studera och demonstrera den genetiska och fenologiska variationen hos glasbjörk. Plantor har drivits upp i växthus och dessa kommer att användas vid anläggningen. Tillväxten av dessa plantor har analyserats för att undersöka om det finns trender längs gradienten. Samtliga variabler, höjd, antal sidoskott och längsta sidoskott, som uppmättes på plantorna efter de fyra månaderna av odling i växthus visade sig negativt korrelera med latituden. Andra studier brukar förklara tillväxtskillnader mellan provenienser som en effekt av skillnad i tidpunkt för invintring, men eftersom plantorna i denna studie ej har invintrat har eventuella sådana skillnader ej haft någon effekt. Dessa resultat påvisar istället att det finns skillnader i hur väl plantorna hade förmåga att utnyttja tillväxtperioden. Vid de två nordligaste lokalerna fanns ovanligt många plantor med mycket låg tillväxt. Detta antas bero på inblandning av gener från fjällbjörkar eftersom dessa lokaler omges av höga fjäll.
|
| format | H1 |
| id | RepoSLU1702 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU17022012-04-20T14:15:18Z Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé Downy birches of the Blue Highway : from germination to arboretum Weise, Ewa Betula björkallé Västerbotten Arboretum Norr frövila stratifiering frögroning tillväxt klimatgradient birch alley seed dormancy stratification seed germination growth climatic gradient Det här projektet består av en litteraturstudie på trädformig björk (Betula) i Sverige, samt en studie av glasbjörk (B. pubescens) längs en klimatgradient genom Norra Sverige och Norge. Längs den studerade gradienten skiljer sig vegetationsperiodens längd med över en månad i den kallaste delen av gradienten jämfört med den varmaste. Frön längs gradienten har studerats med avseende på grobarhet före och efter simulerad invintring i syfte att undersöka om det finns trender i grad av frövila och grobarhet längs gradienten. Den simulerade invintringen hade en positiv effekt både på groningshastighet och på andel frön som grodde. Skillnader i graden av frövila fanns mellan olika träd, men ingen trend längs gradienten kunde påvisas. Jag har dessutom inlett projektet att anlägga en common-garden i Arboretum Norr med träd med ursprung från ovan nämnda gradient. Syftet är att vidare studera och demonstrera den genetiska och fenologiska variationen hos glasbjörk. Plantor har drivits upp i växthus och dessa kommer att användas vid anläggningen. Tillväxten av dessa plantor har analyserats för att undersöka om det finns trender längs gradienten. Samtliga variabler, höjd, antal sidoskott och längsta sidoskott, som uppmättes på plantorna efter de fyra månaderna av odling i växthus visade sig negativt korrelera med latituden. Andra studier brukar förklara tillväxtskillnader mellan provenienser som en effekt av skillnad i tidpunkt för invintring, men eftersom plantorna i denna studie ej har invintrat har eventuella sådana skillnader ej haft någon effekt. Dessa resultat påvisar istället att det finns skillnader i hur väl plantorna hade förmåga att utnyttja tillväxtperioden. Vid de två nordligaste lokalerna fanns ovanligt många plantor med mycket låg tillväxt. Detta antas bero på inblandning av gener från fjällbjörkar eftersom dessa lokaler omges av höga fjäll. This project consists of a literature study on tree birches (Betula) in Sweden, as well as a study of downy birch (B. pubescens) along a climatic gradient through northern Sweden and Norway. The length of the growth period differs by over a month between the coldest and the warmest part of the examined gradient. Seeds have been studied with regard to germinability before and after stratification to determine whether there are trends in the degree of seed dormancy along the gradient. The stratification had a positive effect on both the germination rate and on the proportion of germinable seeds. Differences in the degree of seed dormancy were observed between different trees, but no trend was detected along the gradient. Furthermore, I have initiated the project to set up a common-garden in Arboretum Norr, with trees originating from the gradient in question. The purpose is to initiate a study of genetic and phenological variations in downy birch. Trees grown during their first growth period in a greenhouse will eventually be planted in the garden. The growth of these trees has been measured to examine whether there are trends along the gradient. All variables, including height, number of side branches, and longest side branch, that were measured after the first four months in a green house correlated negatively with the latitude. Other studies tend to explain differences in growth between seeds of variable origin as an effect of differences in the timing of dormancy, but since the plants in this study have not entered dormancy, such potential differences have not had any effect. Instead these results suggest that there are differences in how well the plants make use of the growth period. At the two northernmost localities, there were unusually many plants that had grown very little. This is assumed to be due to interference of genes from mountain birches (B. pubescens ssp. czerepanovii), because these localities are surrounded by tall mountains. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2010 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/1702/ |
| spellingShingle | Betula björkallé Västerbotten Arboretum Norr frövila stratifiering frögroning tillväxt klimatgradient birch alley seed dormancy stratification seed germination growth climatic gradient Weise, Ewa Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| title | Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| title_full | Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| title_fullStr | Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| title_full_unstemmed | Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| title_short | Blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| title_sort | blå vägens glasbjörkar : från groning till allé |
| topic | Betula björkallé Västerbotten Arboretum Norr frövila stratifiering frögroning tillväxt klimatgradient birch alley seed dormancy stratification seed germination growth climatic gradient |