Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling?
Hållbarhetsarbetet är en central del av den kommunala verksamheten. Krav på hållbarhet är stort och kommuner behöver bemöta framtida hot till följd av klimatförändringar. Flera kommuner i Sverige använder gröna obligationer som en ekonomisk innovation i arbetet med hållbarhet. Gröna obligationer ski...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17018/ |
| _version_ | 1855572832957759488 |
|---|---|
| author | Lindgren, Gustav Reppen, Nils Rasmus |
| author_browse | Lindgren, Gustav Reppen, Nils Rasmus |
| author_facet | Lindgren, Gustav Reppen, Nils Rasmus |
| author_sort | Lindgren, Gustav |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hållbarhetsarbetet är en central del av den kommunala verksamheten. Krav på hållbarhet är stort och kommuner behöver bemöta framtida hot till följd av klimatförändringar. Flera kommuner i Sverige använder gröna obligationer som en ekonomisk innovation i arbetet med hållbarhet. Gröna obligationer skiljer sig från övriga obligationer genom att investeraren kan följa utgifterna och vilka miljö- och klimatrelaterade effekter det bidrar till. Hur Malmö, Göteborg och Stockholm resonerar kring användningen av gröna obligationer undersöks i denna uppsats.
Syftet är att undersöka huruvida gröna obligationer bidrar till hållbara stadsutvecklingsprojekt
i staden. Städernas hållbarhetsarbete undersöks primärt i relation till de globala hållbarhetsmålen. I synnerhet är mål elva, hållbara städer och samhällen, intressant. Följande huvudfrågeställning ämnar uppsatsen besvara: Hur använder och resonerar Sveriges tre största städer kring gröna obligationer för att uppnå hållbar stadsutveckling? Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod, analys och informationsinsamling består av intervjuer med anställda inom kommuner och verksamheter relaterat till gröna obligationer. Utöver intervjuerna har även en litteraturstudie av dokument relaterat till kommunernas gröna obligationer genomförts. Uppsatsen har undersökt och jämfört tre storstäder och deras resonemang kring gröna obligationer. Studien har därför en komparativ forskningsdesign.
Kommunernas gröna obligationer centreras kring ekonomisk tillväxt snarare än hållbarhetsarbete. Gröna obligationer har en stark inverkan på samverkan inom den offentliga verksamheten, men även samarbetet mellan offentliga verksamheter och finansmarknaden.
Gröna obligationer bidrar enligt Göteborg och Malmö till att motverka stuprörstänk kring hållbarhetsarbete och bidrar till samverkan. Både Malmö och Göteborg ser gröna obligationer som en katalysator för gröna projekt med bestämda hållbarhetskrav. En skillnad mellan Malmö och Göteborg har varit deras val av extern granskare. Stockholm har dock valt att inte ge ut gröna obligationer. Stockholm stad motiverar sitt beslut baserat på onödiga kostnader och brist på belägg att det leder till accelererat hållbarhetsarbete. Huruvida Göteborg och Malmö fungerar som en barriär, möjliggörare, eller banar väg för hållbarhetsarbete med gröna obligationer beror på vilket perspektiv man väljer. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17018 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU170182021-07-13T01:02:04Z https://stud.epsilon.slu.se/17018/ Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? Lindgren, Gustav Reppen, Nils Rasmus Public administration Rural sociology and social security Nature conservation and land resources Hållbarhetsarbetet är en central del av den kommunala verksamheten. Krav på hållbarhet är stort och kommuner behöver bemöta framtida hot till följd av klimatförändringar. Flera kommuner i Sverige använder gröna obligationer som en ekonomisk innovation i arbetet med hållbarhet. Gröna obligationer skiljer sig från övriga obligationer genom att investeraren kan följa utgifterna och vilka miljö- och klimatrelaterade effekter det bidrar till. Hur Malmö, Göteborg och Stockholm resonerar kring användningen av gröna obligationer undersöks i denna uppsats. Syftet är att undersöka huruvida gröna obligationer bidrar till hållbara stadsutvecklingsprojekt i staden. Städernas hållbarhetsarbete undersöks primärt i relation till de globala hållbarhetsmålen. I synnerhet är mål elva, hållbara städer och samhällen, intressant. Följande huvudfrågeställning ämnar uppsatsen besvara: Hur använder och resonerar Sveriges tre största städer kring gröna obligationer för att uppnå hållbar stadsutveckling? Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod, analys och informationsinsamling består av intervjuer med anställda inom kommuner och verksamheter relaterat till gröna obligationer. Utöver intervjuerna har även en litteraturstudie av dokument relaterat till kommunernas gröna obligationer genomförts. Uppsatsen har undersökt och jämfört tre storstäder och deras resonemang kring gröna obligationer. Studien har därför en komparativ forskningsdesign. Kommunernas gröna obligationer centreras kring ekonomisk tillväxt snarare än hållbarhetsarbete. Gröna obligationer har en stark inverkan på samverkan inom den offentliga verksamheten, men även samarbetet mellan offentliga verksamheter och finansmarknaden. Gröna obligationer bidrar enligt Göteborg och Malmö till att motverka stuprörstänk kring hållbarhetsarbete och bidrar till samverkan. Både Malmö och Göteborg ser gröna obligationer som en katalysator för gröna projekt med bestämda hållbarhetskrav. En skillnad mellan Malmö och Göteborg har varit deras val av extern granskare. Stockholm har dock valt att inte ge ut gröna obligationer. Stockholm stad motiverar sitt beslut baserat på onödiga kostnader och brist på belägg att det leder till accelererat hållbarhetsarbete. Huruvida Göteborg och Malmö fungerar som en barriär, möjliggörare, eller banar väg för hållbarhetsarbete med gröna obligationer beror på vilket perspektiv man väljer. Demands for sustainable innovations are high and Swedish municipalities need to address future threats posed by climate change. Green bonds constitute a relatively new asset class and work as a financial instrument that brings positive environmental benefits. How Malmö, Gothenburg and Stockholm take advantage of green bonds is examined in this essay. The aim of this essay is to investigate how green bonds contribute to sustainable urban development projects in Swedish municipalities. The cities’ work towards sustainability is examined primarily in relation to the global sustainability goals, and in particular, goal eleven, “Make cities and human settlements inclusive, safe, resilient and sustainable”. The essay intends to answer the question: How do Sweden's three largest cities reason and use green bonds to achieve sustainable urban development? A qualitative method is used throughout the thesis and consists of interviews with different municipality employees. The essay examines and comments on three different cities and their view on green bonds. Therefore, the study has a comparative research design. In addition to interviews, we also conduct a literature study of documents related to municipalities’ green bonds. Green bonds are mainly an instrument for economic growth rather than environmentally friendly benefits. Green bonds have a strong impact on partnership within the public sector and between public sector activities and the financial market. Both Malmö and Gothenburg identify green bonds as a catalyst for green projects with specific sustainability requirements. One difference between Malmö and Gothenburg is, among other things, their choice of external partners. Stockholm has chosen not to issue green bonds. The City of Stockholm justifies the decision based on unnecessary costs and a lack of evidence that it will accelerate the work towards a more resilient city. Whether Gothenburg and Malmö act as a barrier, enabler, or pave the way for a resilient city with the help of green bonds depends on the viewpoint. According to Gothenburg and Malmö, green bonds can bring different parts of the organisation together and unite them in the work towards sustainability. 2021-07-02 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17018/1/lindgren_et_al_210604.pdf Lindgren, Gustav and Reppen, Nils Rasmus, 2021. Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? : en jämförelsestudie mellan tre städers användning av och resonemang kring gröna obligationer för att förstå dess funktion i relation till hållbar utveckling. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17018 swe |
| spellingShingle | Public administration Rural sociology and social security Nature conservation and land resources Lindgren, Gustav Reppen, Nils Rasmus Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| title | Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| title_full | Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| title_fullStr | Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| title_full_unstemmed | Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| title_short | Bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| title_sort | bidrar gröna obligationer i kommunal verksamhet till hållbar utveckling? |
| topic | Public administration Rural sociology and social security Nature conservation and land resources |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17018/ https://stud.epsilon.slu.se/17018/ |