Syrgasburar i djursjukvården
Syrgasterapi är en viktig behandling för att stabilisera patienter med andningssvårigheter eftersom låga nivåer av syre i blodet kan orsaka skada på inre organ. Syftet med denna studie var att jämföra två olika syrgasburar med avseende på syrgaskoncentration, temperatur och luftfuktighet. Ett foku...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16956/ |
| Sumario: | Syrgasterapi är en viktig behandling för att stabilisera patienter med andningssvårigheter eftersom
låga nivåer av syre i blodet kan orsaka skada på inre organ. Syftet med denna studie var att jämföra
två olika syrgasburar med avseende på syrgaskoncentration, temperatur och luftfuktighet. Ett fokus
var att mäta hur syrgaskoncentration i syrgasburar påverkas när burarnas dörrar öppnas. Ett annat
fokus var betydelsen av andra komponenter i syrgasburars miljö, såsom temperatur och
luftfuktighet, vilket undersöktes genom en litteraturgranskning. Denna kandidatuppsats inom
djuromvårdnad kombinerar en granskning av befintlig vetenskaplig litteratur med en praktisk studie
av två olika syrgasburar.
Trots mångfaldig litteratur inom ämnet syrgasterapi finns det mycket få studier utförda på de
olika sätten att administrera syrgas till smådjur. Syrgasburarna är en metod med stor brist på
vetenskaplig litteratur. Mer forskning skulle hjälpa djurhälsopersonal att ta informerade beslut vid
val mellan olika metoder av syrgasterapi.
I litteratur beskrivs det att syrgasburar kan användas för att leverera syrgas på ett noninvasivt
sätt, med minimal patienthantering. En syrgasterapimetod anpassad för att undvika stress hos
patienter föredras då andningspåverkade patienter löper hög risk för allvarliga komplikationer. Trots
avsaknad av studier inom veterinärmedicin nämns det ofta i litteratur att temperatur och
luftfuktighetsgrad påverkar patienters metabolism och luftvägar. Det diskuteras att syrgasburar
ibland misslyckas med att bibehålla optimala nivåer av temperatur och luftfuktighet, vilket kan leda
till komplikationer såsom hypertermi och ökade stressnivåer. Dessutom saknas forskning som visar
vad de optimala nivåerna är för olika patienter i syrgasbur.
Eftersom det sker en minskning av syrgaskoncentration när burens dörr öppnas, begränsas ofta
den fysiska kontakten med patienter. Denna studie analyserade syrgaskoncentrationen i två olika
burar efter att dörren varit öppen under olika långa tidsperioder. Med start på 40%
syrgaskoncentration sjönk Syrgasbur 1 till 37%, 35% respektive 32% efter att buren öppnades under
10, 20 respektive 35 sekunder. Syrgasbur 2 sjönk till 28%, 25% respektive 24% efter samma
tidsperioder. Det konstaterades att de två burarnas utformning möjligen påverkade hur snabbt
syrgaskoncentrationen sjönk. Tiden som krävdes för burarna att nå 40% syrgaskoncentration igen
efter att dörrarna stängdes, var signifikant kortare jämfört med tiden att fylla upp burarna med syrgas
från rumsluft. Den kliniska relevansen av denna tidsskillnad kan diskuteras, då tiden för att fylla
burarna från rumsluft till 40% syrgaskoncentration var mindre än tre minuter för båda fabrikat.
Resultaten visade att syrgaskoncentrationen inte sjunker drastiskt när dörren till buren öppnas i 10
sekunder och därför kan uppfyllnad av syrgasbur innan en patients ankomst övervägas. Dock bör
ekonomiska aspekter och miljöaspekter tas i beaktning, eftersom syrgasburar använder en ansenlig
mängd syrgas.
Resultaten av denna experimentella studie bör ses som ett exempel och inte som representativt
för syrgasburar på grund av det begränsade antalet syrgasburar i studien. Däremot är resultaten
relevanta för en bättre uppfattning av hur syrgasburarna fungerar och att skillnader kan finnas mellan
olika fabrikat. Ytterligare forskning inom syrgasburar och hur dess miljö påverkar patienter av olika
djurslag skulle hjälpa djurhälsopersonal att använda syrgasburar mer effektivt. |
|---|