Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom parkförvaltning
Kommuner har ett viktigt uppdrag i att inkludera barns och ungas perspektiv och delaktighet i samhällsutvecklingen. I och med att Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 har barns och ungas rätt att höras och vara delaktiga vid beslut som rör dem stärkts. Det här medför en stor utmaning för...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16908/ |
| _version_ | 1855572815118336000 |
|---|---|
| author | Törn, Nina Evelina |
| author_browse | Törn, Nina Evelina |
| author_facet | Törn, Nina Evelina |
| author_sort | Törn, Nina Evelina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kommuner har ett viktigt uppdrag i att inkludera barns och ungas perspektiv och delaktighet i samhällsutvecklingen. I och med att Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 har barns och ungas rätt att höras och vara delaktiga vid beslut som rör dem stärkts. Det här medför en stor utmaning för bland annat de som ansvarar för förvaltningen av utemiljöer, då deras arbete har en stark koppling till barns och ungas behov och direkt inverkan på deras livsvillkor. Parkförvaltningar har identifierats som en viktig aktör för att förvalta och utveckla barnvänliga miljöer, dock finns det en osäkerhet om hur detta ska tillämpas. Den här studien har haft som syfte att studera hur parkförvaltningar arbetar med dessa frågor idag och identifiera viktiga faktorer. En fallstudie med parkförvaltningar från tre olika kommuner genomfördes, de valdes baserat på att de visat att de aktivt arbetat med barns och ungas delaktighet. Metoden inkluderade semistrukturerade intervjuer med totalt fyra informanter från fyra olika avdelningar på kommunernas parkförvaltningar, samtliga med erfarenhet av dialogprocesser med barn och unga. Resultaten visar att det finns etablerade arbetsmetoder och strategier på förvaltningarna i de undersökta kommunerna. Studien tar upp ett antal exempel på hur förvaltningarna arbetar strategiskt för att utveckla lösningar och möta barn och ungas behov. Förvaltningarna möter liknande utmaningar i sitt arbete som utgörs av: begräsningar i budget, tid, kunskap och personal. Resultaten indikerar att bristande resurser försämrar barns och ungas möjligheter att vara delaktiga vid förvaltningen och utvecklingen av utemiljön.
Förvaltningarnas styrkor definierades som: korta ledtider, projekt som rör barn och unga och samarbeten med skolor, förskolor och fritidsgårdar för att nå barn och unga i kommunen. De har även etablerade rutiner kring dialogprocesser av varierande form och storlek som inkluderar barns och ungas perspektiv under olika faser av byggprocessen. Behovet av återkoppling identifieras som en del av erfarenhetsöverföringen inom organisationerna men också som en viktig aspekt av dialogen med barn och unga. Ett annat förbättringsområde är utvecklingen av anpassade kommunikationsvägar för barn och unga, mer delaktighet på policy och operationell nivå samt implementera olika former av samstyrning främjar delaktighet och skapa mer engagemang. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU16908 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU169082021-07-02T11:44:13Z https://stud.epsilon.slu.se/16908/ Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom parkförvaltning Törn, Nina Evelina Landscape architecture Kommuner har ett viktigt uppdrag i att inkludera barns och ungas perspektiv och delaktighet i samhällsutvecklingen. I och med att Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 har barns och ungas rätt att höras och vara delaktiga vid beslut som rör dem stärkts. Det här medför en stor utmaning för bland annat de som ansvarar för förvaltningen av utemiljöer, då deras arbete har en stark koppling till barns och ungas behov och direkt inverkan på deras livsvillkor. Parkförvaltningar har identifierats som en viktig aktör för att förvalta och utveckla barnvänliga miljöer, dock finns det en osäkerhet om hur detta ska tillämpas. Den här studien har haft som syfte att studera hur parkförvaltningar arbetar med dessa frågor idag och identifiera viktiga faktorer. En fallstudie med parkförvaltningar från tre olika kommuner genomfördes, de valdes baserat på att de visat att de aktivt arbetat med barns och ungas delaktighet. Metoden inkluderade semistrukturerade intervjuer med totalt fyra informanter från fyra olika avdelningar på kommunernas parkförvaltningar, samtliga med erfarenhet av dialogprocesser med barn och unga. Resultaten visar att det finns etablerade arbetsmetoder och strategier på förvaltningarna i de undersökta kommunerna. Studien tar upp ett antal exempel på hur förvaltningarna arbetar strategiskt för att utveckla lösningar och möta barn och ungas behov. Förvaltningarna möter liknande utmaningar i sitt arbete som utgörs av: begräsningar i budget, tid, kunskap och personal. Resultaten indikerar att bristande resurser försämrar barns och ungas möjligheter att vara delaktiga vid förvaltningen och utvecklingen av utemiljön. Förvaltningarnas styrkor definierades som: korta ledtider, projekt som rör barn och unga och samarbeten med skolor, förskolor och fritidsgårdar för att nå barn och unga i kommunen. De har även etablerade rutiner kring dialogprocesser av varierande form och storlek som inkluderar barns och ungas perspektiv under olika faser av byggprocessen. Behovet av återkoppling identifieras som en del av erfarenhetsöverföringen inom organisationerna men också som en viktig aspekt av dialogen med barn och unga. Ett annat förbättringsområde är utvecklingen av anpassade kommunikationsvägar för barn och unga, mer delaktighet på policy och operationell nivå samt implementera olika former av samstyrning främjar delaktighet och skapa mer engagemang. Municipalities have an important mission in including children's and young people's perspectives and participation in urban planning. Since the Convention on the Rights of the Child became Swedish law in January 2020, the right of children and young people to be heard and involved in decisions concerning them has been strengthened. This poses a major challenge for, among others, those responsible for the management of outdoor environments, as their work is strongly linked to the needs of children and young people and has a direct impact on their living conditions. Park administrations have been identified as an important factor in managing and developing child�friendly environments, but there is also uncertainty about how this will be applied among managers. This study aims to study how park administrations work with these issues today and identify important factors. A case study with park administrations from three different municipalities was conducted, selected based on the fact that they actively worked with the participation of children and young people. The method included semi-structured interviews with four informants from four different departments of municipal park administrations, all with experience in dialogue processes with children and young people. The results show that there are established work methods and strategies in the administrations of the municipalities examined. The study presents a number of examples of how the administrations work strategically to develop solutions and meet the needs of children and young people. Administrations face similar challenges in their work: budgetary, time and staff limitations. The results indicate that a lack of resources impairs the ability of children and young people to be involved in the management and development of the outdoor environment. However, short lead times and specific projects that concern children´s and youth´s places were seen as a possibility for involving children and youth in decision making. The park management reaches children and young people in the municipality mainly through existing collaborations with schools, preschools, and youth centers. They have established routines regarding dialogue processes of varying shape and size that include children's and young people's perspectives during different phases of the construction process. The need for feedback is identified as part of the transfer of experience within organizations but also as an important aspect of dialogue with children and young people in the municipality. Another area of improvement is the development of suitable channels of contact for children and youth to be able to make themselves heard in issues regarding the management of outdoor spaces. They also need to develop adapted communication paths for children and young people, enable more participation at the policy and operational level, and implement different forms of co-governance to promote participation and create more engagement among children and youth. 2021-06-24 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16908/1/t%C3%B6rn_n_210624.pdf Törn, Nina Evelina, 2021. Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom parkförvaltning : en fallstudie av svenska kommunala parkförvaltningsenheter. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16908 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Törn, Nina Evelina Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom parkförvaltning |
| title | Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom
parkförvaltning |
| title_full | Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom
parkförvaltning |
| title_fullStr | Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom
parkförvaltning |
| title_full_unstemmed | Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom
parkförvaltning |
| title_short | Barns och ungas perspektiv och delaktighet inom
parkförvaltning |
| title_sort | barns och ungas perspektiv och delaktighet inom
parkförvaltning |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16908/ https://stud.epsilon.slu.se/16908/ |