Utvärdering av pulsoximeterprob med reflektansteknik på hund och katt under anestesi
Arteriell syremättnad i blodet är en livsviktig parameter att monitorera vid anestesi och intensivvård inom djursjukvård. Otillräcklig syresättning kan leda till hypoxi, syrebrist i vävnaden, och åtgärdas det inte kan det i värsta fall medföra att patienten avlider. Arteriell syremättnad kan mätas...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/16891/ |
| Summary: | Arteriell syremättnad i blodet är en livsviktig parameter att monitorera vid anestesi och intensivvård
inom djursjukvård. Otillräcklig syresättning kan leda till hypoxi, syrebrist i vävnaden, och åtgärdas
det inte kan det i värsta fall medföra att patienten avlider. Arteriell syremättnad kan mätas
kontinuerligt med pulsoximetri eller vid en specifik tidpunkt genom arteriell blodgasanalys. Inom
pulsoximetri finns två olika mätningstekniker; transmission- och reflektansteknik. Med
transmissionteknik är lysdioderna och fotodioden placerade på motsatt sida av vävnaden medan de
i reflektansteknik är placerade på samma sida av vävnaden. Reflektansteknik används endast i liten
utsträckning inom djursjukvård och relativt få artiklar inom djursjukvård beskriver reflektansteknik
till skillnad från humansjukvård där reflektansteknik omnämns i flertalet artiklar.
I denna studie undersöktes huruvida det var möjligt att mäta arteriell syremättnad och hjärtfrekvens
med reflektansteknik på djur och vilka placeringarna som var de mest optimala för proben. Studien
genomfördes under nio dagar på Universitetsdjursjukhusets operationsavdelning och totalt 21 djur
ingick i studien, varav 17 hundar och fyra katter. En pulsoximeterprob med reflektansteknik
placerades på olika områden på kroppen och uppmätt syremättnad och hjärtfrekvens noterades. På
en del av patienterna var även en pulsoximeterprob med transmissionteknik placerad. Resultaten
som erhölls från respektive teknik jämfördes. Ingen arteriell blodgas analyserades under studien.
Med jämna mellanrum palperades femoralartären och hjärtfrekvensen noterades. Denna jämfördes
med hjärtfrekvens uppmätt med respektive teknik. Resultatet påvisade ett starkt positivt samband
mellan syremättnad och hjärtfrekvens uppmätt med transmission- och reflektansteknik. Det visade
även ett starkt positivt samband mellan palperad hjärtfrekvens och hjärtfrekvens uppmätt med
reflektansteknik. Flest resultat med reflektansteknik gavs från svansrot och ljumske, dock placerades
även reflektansproben flest antal gånger på dessa områden. Därmed kan ingen slutsats dras om vilka
områden som är de mest optimala för mätning med reflektansteknik. |
|---|