Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin hos svenska bisonkalvar
För 20 år sedan importerades de första bisonoxarna till Sverige och sedan dess har bisonnäringen vuxit till att finnas på ett tiotal gårdar i landet 2020. År 2007 hittades det första fallet av spolmasken Toxocara vitulorum hos en svensk bisonkalv. Sedan dess har sporadiska fall setts i flera besät...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16876/ |
| _version_ | 1855572809335439360 |
|---|---|
| author | Vesterholm, Victoria |
| author_browse | Vesterholm, Victoria |
| author_facet | Vesterholm, Victoria |
| author_sort | Vesterholm, Victoria |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | För 20 år sedan importerades de första bisonoxarna till Sverige och sedan dess har bisonnäringen
vuxit till att finnas på ett tiotal gårdar i landet 2020. År 2007 hittades det första fallet av spolmasken
Toxocara vitulorum hos en svensk bisonkalv. Sedan dess har sporadiska fall setts i flera besättningar
där kalvar plötsligt dött. Parasiten är vanlig hos nötkreatur och vattenbufflar i tropiska områden
men förekommer även i tempererat klimat. Eftersom alla svenska bisonoxar härstammar från individer som importerats från antingen Danmark eller Belgien, där T. vitulorum finns endemiskt, misstänks alla svenska besättningar ha smittan. Om parasiten sprider sig och infekterar även nötkreatur
skulle detta kunna ge förödande ekonomiska konsekvenser för Sveriges mjölk- och köttbönder.
Hos vuxna bisonoxar ligger larverna vilande i olika vävnader, framförallt i levern. Strax innan
partus migrerar de till mjölkkörtlarna för att kunna infektera kalven via mjölken. I kalvens tunntarm
växer larverna till, mognar och förökar sig. Parasiterna kan bli så många att de obstruerar tarmen
vilket kan orsaka dödsfall. När parasiten väl har infekterat en besättning är den svår att bli av med
då de inhiberade larverna är okänsliga för anthelmintika och den vuxna masken producerar rikligt
med ägg som sannolikt överlever länge i miljön.
Enligt internationella studier finns preparat främst inom gruppen makrocykliska laktoner (doramektin, eprinomektin, ivermektin och moxidektin) som har 100 % effekt mot T. vitulorum såväl hos
vattenbufflar som nötkreatur. Det är dock en utmaning att hitta en behandlingsform som är applicerbar på bisonoxar eftersom de lever fritt i stora hägn och är ovana vid hantering. Dessutom finns
inga läkemedel registrerade för bisonoxar i Sverige så all behandling är "off label" och dess effekt
är därför oviss.
Syftet med studien var att: i) undersöka förekomsten av smittan på två större bisongårdar i Sverige, och ii) studera effekten av ivermektin hos kalvar som avmaskades vid 2–7 veckors ålder.
I studien fanns parasiten hos 62 % av kalvar som var äldre än fyra veckor. Vid 9–16 dagar efter
avmaskning med ivermektin som subkutan injektion (0,2 mg/kg kroppsvikt) sågs en minskning av
epg med 53 %. Vidare studier av krävs för att hitta en lämplig behandlingsstrategi för att kontrollera
T. vitulorum hos de svenska besättningarna. Fram till dess bör prevalensen undersökas och övervakas. Att undvika för hög djurtäthet så att smittrycket hålls nere och att se till att djuren hålls och
utfodras korrekt gör dem naturligt motståndskraftiga mot parasitinfektioner. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU16876 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU168762021-07-02T11:51:01Z https://stud.epsilon.slu.se/16876/ Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin hos svenska bisonkalvar Vesterholm, Victoria Animal diseases För 20 år sedan importerades de första bisonoxarna till Sverige och sedan dess har bisonnäringen vuxit till att finnas på ett tiotal gårdar i landet 2020. År 2007 hittades det första fallet av spolmasken Toxocara vitulorum hos en svensk bisonkalv. Sedan dess har sporadiska fall setts i flera besättningar där kalvar plötsligt dött. Parasiten är vanlig hos nötkreatur och vattenbufflar i tropiska områden men förekommer även i tempererat klimat. Eftersom alla svenska bisonoxar härstammar från individer som importerats från antingen Danmark eller Belgien, där T. vitulorum finns endemiskt, misstänks alla svenska besättningar ha smittan. Om parasiten sprider sig och infekterar även nötkreatur skulle detta kunna ge förödande ekonomiska konsekvenser för Sveriges mjölk- och köttbönder. Hos vuxna bisonoxar ligger larverna vilande i olika vävnader, framförallt i levern. Strax innan partus migrerar de till mjölkkörtlarna för att kunna infektera kalven via mjölken. I kalvens tunntarm växer larverna till, mognar och förökar sig. Parasiterna kan bli så många att de obstruerar tarmen vilket kan orsaka dödsfall. När parasiten väl har infekterat en besättning är den svår att bli av med då de inhiberade larverna är okänsliga för anthelmintika och den vuxna masken producerar rikligt med ägg som sannolikt överlever länge i miljön. Enligt internationella studier finns preparat främst inom gruppen makrocykliska laktoner (doramektin, eprinomektin, ivermektin och moxidektin) som har 100 % effekt mot T. vitulorum såväl hos vattenbufflar som nötkreatur. Det är dock en utmaning att hitta en behandlingsform som är applicerbar på bisonoxar eftersom de lever fritt i stora hägn och är ovana vid hantering. Dessutom finns inga läkemedel registrerade för bisonoxar i Sverige så all behandling är "off label" och dess effekt är därför oviss. Syftet med studien var att: i) undersöka förekomsten av smittan på två större bisongårdar i Sverige, och ii) studera effekten av ivermektin hos kalvar som avmaskades vid 2–7 veckors ålder. I studien fanns parasiten hos 62 % av kalvar som var äldre än fyra veckor. Vid 9–16 dagar efter avmaskning med ivermektin som subkutan injektion (0,2 mg/kg kroppsvikt) sågs en minskning av epg med 53 %. Vidare studier av krävs för att hitta en lämplig behandlingsstrategi för att kontrollera T. vitulorum hos de svenska besättningarna. Fram till dess bör prevalensen undersökas och övervakas. Att undvika för hög djurtäthet så att smittrycket hålls nere och att se till att djuren hålls och utfodras korrekt gör dem naturligt motståndskraftiga mot parasitinfektioner. The first bison herd were imported to Sweden 20 years ago. Since then, the bison industry has grown until today’s approximately ten farms. The very first case of the parasite Toxocara vitulorum in Sweden was found in 2007 in a bison calf. Ever since, sporadic cases have been seen in young calves. The parasite is common in tropical areas in cattle and water buffalo but can also occur in other climates. If the parasite is spread to cattle in Sweden, there could be devastating economic consequences for dairy and beef farmers. As all Swedish bisons originates from animals imported from either Denmark or Belgium, where T. vitulorum is endemic, all Swedish bison herds are suspected to be infected. In adult bison, the larvae lie dormant inhibited in different tissues, mainly in the liver. Short before parturition the larvae become active and migrate to the mammary glands and later into the milk. The calf ingests the milk with larvae and become infected. The parasites grow, mature and reproduce in the upper part of the small intestines of the calf. If the parasite burden in the gut becomes large enough, death can occur due to obstruction of the intestine. The dormant encapsulated larvae are insensitive to anthelmintics, resulting in difficulties in parasite control, especially since the larvae can stay encapsulated in its host for years. According to international studies, there are a few different anthelmintics that have shown 100% efficacy against T. vitulorum in water buffaloes and cattle. There are no anthelmintic drugs registered for bisons in Sweden, all treatments are "off label" and the efficacy is therefore unknown. However, even with a highly efficient anthelmintic, finding a suitable way to treat bisons is challenging. Since they are used to roam freely in large enclosures, the animals are difficult to handle. The purpose of this study was to: i) examine the prevalence of T. vitulorum on two Swedish bison farms, and ii) determine the effect of ivermectin in calves dewormed at 2-7 weeks of age. The results of this study found that 62% of calves, older than four weeks were infected. Between 9-16 days after deworming with ivermectin (subcutaneous injection at dosage 0,2 mg/kg bodyweight), a reduction of 53% in epg was observed. Further studies are required to find a suitable strategy to control T. vitulorum in Swedish bison herds. Until then, the prevalence should be further investigated and monitored. By keeping down the animal density the risk of heavy parasite burden within the population is reduced. Also, good husbandry practices and feeding make the animals resilient to parasitic infections. 2021-06-23 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16876/1/vesterholm_v_210116.pdf Vesterholm, Victoria, 2021. Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin hos svenska bisonkalvar. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16876 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Vesterholm, Victoria Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin hos svenska bisonkalvar |
| title | Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin
hos svenska bisonkalvar |
| title_full | Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin
hos svenska bisonkalvar |
| title_fullStr | Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin
hos svenska bisonkalvar |
| title_full_unstemmed | Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin
hos svenska bisonkalvar |
| title_short | Förekomst och kontroll av Toxocara vitulorum med ivermektin
hos svenska bisonkalvar |
| title_sort | förekomst och kontroll av toxocara vitulorum med ivermektin
hos svenska bisonkalvar |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16876/ https://stud.epsilon.slu.se/16876/ |