Öppna grönytor i staden
Gräsmattor i stadsmiljö har ett högt socialt värde men har på grund av sin brist på biologisk mångfald beskrivits som gröna öknar. Tidigare forskning samt FN:s globala mål indikerar att dagens planering, gestaltning och skötsel av våra kommuners öppna grönytor behöver förändras för att nå ekologisk...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16856/ |
| Sumario: | Gräsmattor i stadsmiljö har ett högt socialt värde men har på grund av sin brist på biologisk mångfald beskrivits som gröna öknar. Tidigare forskning samt FN:s globala mål indikerar att dagens planering, gestaltning och skötsel av våra kommuners öppna grönytor behöver förändras för att nå ekologisk hållbarhet. Idag består mer än hälften av svenska kommuners grönytor av gräsmatta. Kommun-anställda landskapsarkitekter har i detta arbete intervjuats och resultaten tyder på en låg risk att ekonomin blir långsiktigt lidande på grund av en ökad ekologisk satsning. Däremot vittnar intervjuerna om att urbana grönytor ofta antingen har ekologiska eller sociala värden och att en medvetenhet krävs för att ekologisk hållbarhet ska uppnås utan att det blir på bekostnad av det sociala. Ett intryck från intervjuerna är att ängsytor inte ska ses som ett substitut för gräsmattan, då gräsmattor enligt respondenterna har unika sociala värden. Ängsinspirerande inslag kan dock med fördel implementeras i dagens gräsytor för att skapa varierade platser där estetiska, sociala, ekologiska och ekonomiska värden kompletterar varandra. Att ställa om till mindre intensiv skötsel kan öka en grönytas värden, dock betonas i detta arbete vikten av cues to care, att det blir tydligt för allmänheten att ytan är planerad och att den sköts. |
|---|