Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling:
Världens länder står inför en gemensam utmaning gällande en framtida hållbar stadsutveckling. Rådande klimatförändringar har lett till ett gemensamt framtaget ramverk där en punkt på agendan är en urban struktur där klimatsmarta transportsätt prioriteras. Syftet med det här arbetet är att undersöka...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16851/ |
| _version_ | 1855572805110726656 |
|---|---|
| author | Jonsson, Marit |
| author_browse | Jonsson, Marit |
| author_facet | Jonsson, Marit |
| author_sort | Jonsson, Marit |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Världens länder står inför en gemensam utmaning gällande en framtida hållbar stadsutveckling. Rådande klimatförändringar har lett till ett gemensamt framtaget ramverk där en punkt på agendan är en urban struktur där klimatsmarta transportsätt prioriteras. Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken betydelse estetiska värden har för den utvecklingen genom att tolka de nationella mål och riktlinjer som tagits fram i enlighet med Agenda 2030. Den framtagna svenska politiken presenterar begreppet Gestaltad livsmiljö som sin huvudsakliga ståndpunkt för att indikera att det är människans perspektiv som ska vara styrande i planering och utformning av stadens offentliga rum. Perspektiven som ligger till grund för analysen utgörs därför av Gehls och Carmona et al.s teorier som förespråkar den mänskliga dimensionen. Dessa teorier kompletteras med ett perspektiv utifrån Meyers och Herringtons artiklar om innovativa resonemang kring begreppet estetik, sett ur funktionen av landskapsarkitektur, för att poängtera hur det gröna i staden kan inkluderas i diskurser kring estetiska värden som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Undersökningens resultat åskådliggör att ett ställningstagande kring ämnet undviks i arbetets empiriska material, ArkDes (2020) rapport ThinkTank – Med människan i fokus, vilket komplicerar tolkningen av vilka riktlinjer som egentligen finns. Utfallet visar att det är svårt att mäta på vilket sätt kvalitativa värden, som estetik, kan bidra till långsiktigt hållbara lösningar på liknande sätt som exempelvis ekologiska fotavtryck. För att tydliggöra de mål som politiken förväntas uppnå föreslås därför en utveckling av språkbruket inom de kreativa professioner som är involverade i processer kring planering och utformning av de gestaltade livsmiljöerna i städer. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16851 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU168512021-06-29T01:01:18Z https://stud.epsilon.slu.se/16851/ Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: Jonsson, Marit Landscape architecture Världens länder står inför en gemensam utmaning gällande en framtida hållbar stadsutveckling. Rådande klimatförändringar har lett till ett gemensamt framtaget ramverk där en punkt på agendan är en urban struktur där klimatsmarta transportsätt prioriteras. Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken betydelse estetiska värden har för den utvecklingen genom att tolka de nationella mål och riktlinjer som tagits fram i enlighet med Agenda 2030. Den framtagna svenska politiken presenterar begreppet Gestaltad livsmiljö som sin huvudsakliga ståndpunkt för att indikera att det är människans perspektiv som ska vara styrande i planering och utformning av stadens offentliga rum. Perspektiven som ligger till grund för analysen utgörs därför av Gehls och Carmona et al.s teorier som förespråkar den mänskliga dimensionen. Dessa teorier kompletteras med ett perspektiv utifrån Meyers och Herringtons artiklar om innovativa resonemang kring begreppet estetik, sett ur funktionen av landskapsarkitektur, för att poängtera hur det gröna i staden kan inkluderas i diskurser kring estetiska värden som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Undersökningens resultat åskådliggör att ett ställningstagande kring ämnet undviks i arbetets empiriska material, ArkDes (2020) rapport ThinkTank – Med människan i fokus, vilket komplicerar tolkningen av vilka riktlinjer som egentligen finns. Utfallet visar att det är svårt att mäta på vilket sätt kvalitativa värden, som estetik, kan bidra till långsiktigt hållbara lösningar på liknande sätt som exempelvis ekologiska fotavtryck. För att tydliggöra de mål som politiken förväntas uppnå föreslås därför en utveckling av språkbruket inom de kreativa professioner som är involverade i processer kring planering och utformning av de gestaltade livsmiljöerna i städer. The world’s countries are facing a joint challenge regarding future sustainable urban development. Current climate changes have led to a united framework where an item on the agenda is an urban structure that prioritizes climate friendly modes of transportation. This thesis examines which significance aesthetic values have for that development by interpret presented national goals and guidelines according to Agenda 2030. A relevant policy document conceptualizes designed living environment as its point of departure to propound that the human perspective should be the focus of planning the public urban spaces. Two of the three theoretical perspectives chosen for the study therefore advocate a focus on the human dimension. The last theoretical perspective is a merge of two articles written by landscape architects, that proposes aesthetic qualities beyond the formalist approach. It is added to the argumentation to incorporate landscape design in the discourse about sustainable urban development. The presented outcome indicate that the assessment of aesthetic values is complex because it lacks measurability in the same way as, for instance, ecological footprints. The thesis further argues that discussions of the subject are avoided. This indicates the need to modernize the language used by the environmental design professions that are involved in planning and design of the design living environment of cities. 2021-06-22 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16851/1/jonsson_m_210622.pdf Jonsson, Marit, 2021. Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: : en analys av nationella mål och riktlinjer gällande stadens offentliga rum. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500244 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Jonsson, Marit Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| title | Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| title_full | Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| title_fullStr | Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| title_full_unstemmed | Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| title_short | Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| title_sort | estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16851/ https://stud.epsilon.slu.se/16851/ |