Användningen av pro- och prebiotika till häst
Hästen får största delen av sin energi genom mikrobernas fermentationen av fiber i grovtarmen. Miljön i grovtarmen är känslig och tillstånd som kolik, kolit och diarré hos häst har kunnat associeras till en obalans i grovtarmens bakterieflora. För att förebygga och lindra problem med hästens mag-tar...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16847/ |
| _version_ | 1855572804383014912 |
|---|---|
| author | Hägg, Malin |
| author_browse | Hägg, Malin |
| author_facet | Hägg, Malin |
| author_sort | Hägg, Malin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hästen får största delen av sin energi genom mikrobernas fermentationen av fiber i grovtarmen. Miljön i grovtarmen är känslig och tillstånd som kolik, kolit och diarré hos häst har kunnat associeras till en obalans i grovtarmens bakterieflora. För att förebygga och lindra problem med hästens mag-tarmkanal har användning av pro- och prebiotika blivit allt vanligare. Syftet med arbetet var att sammanställa litteratur kring användningen av pro- och prebiotika till häst för att öka förståelsen kring dess eventuella funktion, risk och effekt. En kortare enkätstudie utfördes för att undersöka vilka pro- och prebiotika som användes och varför. Resultaten från enkätstudien visade att mjölksyrabakterier, Saccharomyces cerevisiae och frukto-oligosackarider (FOS) var vanligt förekommande substanser i preparaten. Hästägarna angav att preparaten användes framförallt för att förhindra diarré, men även för att förbättra näringsupptag och motverka magsår. Dessa substanser undersöktes i litteraturstudien och visade att preparat med S. cerevisiae hade funktionen att öka den enzymatiska förekomsten i grovtarmen utan någon bevisad negativ effekt på mag-tarmkanalen. Mjölksyrabakterier som också var vanligt förekommande har i tidigare studier visat en inhiberande effekt mot flera vanliga patogener, men in vivo försök resulterade i försvårad diarré hos föl. Tidigare studier med FOS och inulin kunde inte utesluta risker att framkalla magsår. Ytterligare studier behöver genomföras för att öka förståelsen kring användningen av pro-och prebiotika till häst för att få ytterligare förståelse kring dess effekt och risker. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16847 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU168472021-06-29T01:02:58Z https://stud.epsilon.slu.se/16847/ Användningen av pro- och prebiotika till häst Hägg, Malin Animal feeding Hästen får största delen av sin energi genom mikrobernas fermentationen av fiber i grovtarmen. Miljön i grovtarmen är känslig och tillstånd som kolik, kolit och diarré hos häst har kunnat associeras till en obalans i grovtarmens bakterieflora. För att förebygga och lindra problem med hästens mag-tarmkanal har användning av pro- och prebiotika blivit allt vanligare. Syftet med arbetet var att sammanställa litteratur kring användningen av pro- och prebiotika till häst för att öka förståelsen kring dess eventuella funktion, risk och effekt. En kortare enkätstudie utfördes för att undersöka vilka pro- och prebiotika som användes och varför. Resultaten från enkätstudien visade att mjölksyrabakterier, Saccharomyces cerevisiae och frukto-oligosackarider (FOS) var vanligt förekommande substanser i preparaten. Hästägarna angav att preparaten användes framförallt för att förhindra diarré, men även för att förbättra näringsupptag och motverka magsår. Dessa substanser undersöktes i litteraturstudien och visade att preparat med S. cerevisiae hade funktionen att öka den enzymatiska förekomsten i grovtarmen utan någon bevisad negativ effekt på mag-tarmkanalen. Mjölksyrabakterier som också var vanligt förekommande har i tidigare studier visat en inhiberande effekt mot flera vanliga patogener, men in vivo försök resulterade i försvårad diarré hos föl. Tidigare studier med FOS och inulin kunde inte utesluta risker att framkalla magsår. Ytterligare studier behöver genomföras för att öka förståelsen kring användningen av pro-och prebiotika till häst för att få ytterligare förståelse kring dess effekt och risker. As a hindgut fermenter, the horse receives most of the energy from microbial fermentation of fibers in the hindgut. The environment of the hindgut is sensitive to disturbances and conditions like colic, colitis and diarrhoea have been shown to be associated with microbial dysbiosis. In order to prevent and relieve problems with the gastrointestinal tract of the horse, the use of pro- and prebiotics have increased. The aim of this work was to compile literature about the use of pro- and prebiotics to horses to increase the understanding about eventual functions, risks and effects. A short survey directed to horse owners was performed to investigate which pro- and prebiotics that were used and why. The results of the survey showed that lactic acid bacteria, Saccharomyces cerevisiae and fructo-oligosaccharides (FOS) were the most common substances in the different commercial pro- and prebiotic additives used. Horse owners indicated that the additives were used to prevent diarrhoea, but also to increase the uptake of nutrients and to prevent gastric ulcer. These substances were further investigated in a literature study which showed that additives with S. cerevisiae had the ability to increase the enzymatic presence in the hindgut without any negative effects of the gastrointestinal tract. Lactic acid bacteria is also common in the additives and has previously been shown to have inhibiting effects against a number of pathogens, but has also been associated with increased diarrhoea in foals. Earlier studies with FOS and inulin could not exclude risks to induce gastric ulcers in horses. Due to these uncertain effects and the risks shown, further studies need to be performed to increase the knowledge about the use of pro- and prebiotics to horses. 2021-06-22 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16847/1/Hagg_M_210616.pdf Hägg, Malin, 2021. Användningen av pro- och prebiotika till häst. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-650.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16847 swe |
| spellingShingle | Animal feeding Hägg, Malin Användningen av pro- och prebiotika till häst |
| title | Användningen av pro- och prebiotika till häst |
| title_full | Användningen av pro- och prebiotika till häst |
| title_fullStr | Användningen av pro- och prebiotika till häst |
| title_full_unstemmed | Användningen av pro- och prebiotika till häst |
| title_short | Användningen av pro- och prebiotika till häst |
| title_sort | användningen av pro- och prebiotika till häst |
| topic | Animal feeding |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16847/ https://stud.epsilon.slu.se/16847/ |