Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation
I takt med att avkastningen hos mjölkkor ökat på grund av förbättrade avelsstrategier och bättre management har också produktionssjukdomarna fortsatt vara närvarande, framför allt vid tiden runt kalvning. Vid denna tid är kon extra utsatt på grund av att hon ofta drabbas av negativ energibalan...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/16831/ |
| _version_ | 1855572802372894720 |
|---|---|
| author | Larsson, Tilde Nilsson, Elisabet |
| author_browse | Larsson, Tilde Nilsson, Elisabet |
| author_facet | Larsson, Tilde Nilsson, Elisabet |
| author_sort | Larsson, Tilde |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I takt med att avkastningen hos mjölkkor ökat på grund av förbättrade
avelsstrategier och bättre management har också produktionssjukdomarna fortsatt vara
närvarande, framför allt vid tiden runt kalvning. Vid denna tid är kon extra utsatt på grund
av att hon ofta drabbas av negativ energibalans vilket kan leda till fysiologiska och biokemiska
förändringar i kroppen. Detta kan resultera i försämrad produktion samt göra henne mer
mottaglig för sjukdomar. Detta gör att det är otroligt viktigt att undvika detta
tillstånd (Ingvartsen et al., 2001). Detta är också något som kan förebyggas genom att korna har
en väl anpassad sinperiod. Miljön sinkorna vistas i ska ge kon optimala förhållanden med god
kokomfort, bra fodertillgång och foderkvalitet. Det är viktigt att det finns gott om plats för alla
djur både vad gäller liggyta och foderplatser för att inte begränsa foderintaget (Oetzel, 2015,
Caixeta et al., 2018). Det bör finnas bra ventilation och gärna en kylanordning (Thompson et al.,
2014).
Hur sinperiodens längd påverkar kons hälsostatus råder det delade meningar om. Det
finns positiva och negativa saker med båda valen. Till exempel ger en lång sinperiod kon tid för
återhämtning medan en kort kan ge henne bättre förutsättningar att hålla en god energibalans
(Maysari et al., 2017; Nilsson, 2019). Fodret vilket ges till sinkor bör ha lågt energiinnehåll och
det är viktigt att tänka på att näringsinnehållet är bra. För sinkor är det viktigt att hålla koll på
fodrets CAB-värde. CAB- värdet står för kat-an-jon-balans. Detta värde visar på balansen mellan
negativa joner (katjoner) så som CL- och S2- , och positiva joner (anjoner) som K+ och Na+. Är
det obalans mellan dessa joner kan det ha betydelse för kornas hälsa samt produktion. (Nilsson,
2019). Intaget av torrsubstans (den torra mängd material i fodret efter fullständig torkning)
sjunker naturligt innan kalvning och detta kan kompenseras genom att öka energiintaget under
senare delen av sinperioden. Det gör också att kon förbereds för de foder hon kommer att äta
efter kalvning (Ingvartsen et al., 2001; Nilsson ,2019). Det är även viktigt att sinkorna har tillgång
till rent vatten med bra flöde i vattenkoppar eller kar. Vattnet bör utvärderas efter smak, lukt,
färg, pH, föroreningar samt upplösta ämnen (Van Saun, 1991).
Kon kan drabbas av flera olika produktionssjukdomar i samband med och efter kalvning. Av dessa
finns acetonemi, förskjuten löpmage, fettlever, kalvningsförlamning, juverhälsoproblem samt
fertilitetsproblem som kan orsakas av kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation. För alla
problem finns en gemensam riskfaktor, negativ energibalans. Således genom att förebygga just
detta förbyggs alla sjukdomar som nämns i detta arbete. Givetvis finns det specifika åtgärder för
varje problem, men det är tydligt att de är alla sammanlänkade.
För att undersöka hur det kan se ut på gårdar gällande management kring sinkor skickades
en enkät ut till mjölkproducenter vilka är användare av Jo- Brinks fodersystem. Undersökningen
belyste att flera av de deltagande hade upplevt att besättningen fick bättre hälsostatus när
de prioriterat och optimerat sinkofoderstaten. Detta arbete inleddes med föreställningen om
att sinkorna ofta är underprioriterade att det finns stora pengar i att fokusera på management
kring dem. Antagandet gjordes också att alla problem som korna kan drabbas av i laktation går
att förebygga genom att korna har en väl genomtänkt sinperiod. Detta är en slutsats som också
dragits vid arbetets slutförande, att det finns ett stort värde i att förbereda kon på bästa sätt för
kommande laktation genom att hon har en så bra sinperiod som möjligt. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16831 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU168312021-06-25T01:02:15Z https://stud.epsilon.slu.se/16831/ Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation Larsson, Tilde Nilsson, Elisabet Animal husbandry I takt med att avkastningen hos mjölkkor ökat på grund av förbättrade avelsstrategier och bättre management har också produktionssjukdomarna fortsatt vara närvarande, framför allt vid tiden runt kalvning. Vid denna tid är kon extra utsatt på grund av att hon ofta drabbas av negativ energibalans vilket kan leda till fysiologiska och biokemiska förändringar i kroppen. Detta kan resultera i försämrad produktion samt göra henne mer mottaglig för sjukdomar. Detta gör att det är otroligt viktigt att undvika detta tillstånd (Ingvartsen et al., 2001). Detta är också något som kan förebyggas genom att korna har en väl anpassad sinperiod. Miljön sinkorna vistas i ska ge kon optimala förhållanden med god kokomfort, bra fodertillgång och foderkvalitet. Det är viktigt att det finns gott om plats för alla djur både vad gäller liggyta och foderplatser för att inte begränsa foderintaget (Oetzel, 2015, Caixeta et al., 2018). Det bör finnas bra ventilation och gärna en kylanordning (Thompson et al., 2014). Hur sinperiodens längd påverkar kons hälsostatus råder det delade meningar om. Det finns positiva och negativa saker med båda valen. Till exempel ger en lång sinperiod kon tid för återhämtning medan en kort kan ge henne bättre förutsättningar att hålla en god energibalans (Maysari et al., 2017; Nilsson, 2019). Fodret vilket ges till sinkor bör ha lågt energiinnehåll och det är viktigt att tänka på att näringsinnehållet är bra. För sinkor är det viktigt att hålla koll på fodrets CAB-värde. CAB- värdet står för kat-an-jon-balans. Detta värde visar på balansen mellan negativa joner (katjoner) så som CL- och S2- , och positiva joner (anjoner) som K+ och Na+. Är det obalans mellan dessa joner kan det ha betydelse för kornas hälsa samt produktion. (Nilsson, 2019). Intaget av torrsubstans (den torra mängd material i fodret efter fullständig torkning) sjunker naturligt innan kalvning och detta kan kompenseras genom att öka energiintaget under senare delen av sinperioden. Det gör också att kon förbereds för de foder hon kommer att äta efter kalvning (Ingvartsen et al., 2001; Nilsson ,2019). Det är även viktigt att sinkorna har tillgång till rent vatten med bra flöde i vattenkoppar eller kar. Vattnet bör utvärderas efter smak, lukt, färg, pH, föroreningar samt upplösta ämnen (Van Saun, 1991). Kon kan drabbas av flera olika produktionssjukdomar i samband med och efter kalvning. Av dessa finns acetonemi, förskjuten löpmage, fettlever, kalvningsförlamning, juverhälsoproblem samt fertilitetsproblem som kan orsakas av kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation. För alla problem finns en gemensam riskfaktor, negativ energibalans. Således genom att förebygga just detta förbyggs alla sjukdomar som nämns i detta arbete. Givetvis finns det specifika åtgärder för varje problem, men det är tydligt att de är alla sammanlänkade. För att undersöka hur det kan se ut på gårdar gällande management kring sinkor skickades en enkät ut till mjölkproducenter vilka är användare av Jo- Brinks fodersystem. Undersökningen belyste att flera av de deltagande hade upplevt att besättningen fick bättre hälsostatus när de prioriterat och optimerat sinkofoderstaten. Detta arbete inleddes med föreställningen om att sinkorna ofta är underprioriterade att det finns stora pengar i att fokusera på management kring dem. Antagandet gjordes också att alla problem som korna kan drabbas av i laktation går att förebygga genom att korna har en väl genomtänkt sinperiod. Detta är en slutsats som också dragits vid arbetets slutförande, att det finns ett stort värde i att förbereda kon på bästa sätt för kommande laktation genom att hon har en så bra sinperiod som möjligt. As the yield of dairy cows has increased due to improved breeding strategies and better management the production diseases have also remained active, especially at the time around calving. At this time the cow is particularly exposed because she often suffers from negative energy balance which can lead to physiological and biochemical changes in the body. This can result in impaired production as well as make her more susceptible to diseases. This makes it incredibly important to avoid this condition (Ingvartsen et al., 2001). This is also something that can be prevented by the cows having a well-adapted dry period. The environment in which the dry cows live must provide the cow with optimal conditions with good cow comfort, good feed supply and feed quality. It is important that there is plenty of space for all animals both in terms of lying area and feeding places. If the space is inadequate, it limits feed intake (Oetzel, 2015; Caixeta et al., 2018). There should be good ventilation and preferably a cooling device (Thompson et al., 2014). There are divided opinions on how the length of the dry period affects the cow's health status. There are positive and negative things with both choices. For example, a long dry period gives the cow time for recovery while a short one can make it easier for her to maintain a good energy balance (Maysari et al., 2017; Nilsson, 2019). The feed given to dry cows should have a low energy content and it is important to keep in mind that the nutrient content is good. For dry cows it is important to keep track of the CAB value. The CAB value stands for cat-an-ion balance�This value indicates the balance between negative ions (cations) such as CL- and S2-, and positive ions (anions) such as K+ and Na +. If there is an imbalance between these ions, it can affect the cow’s health and production. (Nilsson, 2019). The dry matter intake (the dry amount of material in the feed after complete drying) decreases naturally around calving and this can be compensated by increasing the energy intake during the latter part of the dry period. It also means that the cow is prepared for the feed she will be fed after calving (Ingvartsen et al., 2001; Nilsson, 2019). It is also important that the dry cows have access to clean water with good flow in water cups or tubs. The water should be evaluated according to taste, smell, color, pH, impurities and solutes (Van Saun, 1991). The cow can suffer from several different production diseases around calving and the time after. Among these there is acetonemia, displaced abomasum, fatty liver, hypocalcemia, udder health problems and fertility problems that can be caused by residual displaced placenta and uterine inflammation. For all problems there is a common risk factor, negative energy balance. Thus, by preventing just this all diseases mentioned in this paper are prevented. Of course, there are specific actions for each problem but it is clear that they are all interconnected. To investigate what it might look like on farms regarding management around dry cows a questionnaire was sent out to milk producers who are users of Jo-Brink's feed system. The survey highlighted that several of the participants had experienced that the herd gained better health status when they prioritized and optimized the dry cow feed. This work began with the notion that dry cows are often under-prioritized and that you can gain a lot of money by focusing on management around them. It was also assumed that all problems that the cows can suffer from during lactation can be prevented by the cows having a well-thought-out dry period. This is a conclusion that has been drawn at the completion of the work, that there is great value in preparing the cow in the best way for the following lactation through making the dry period as good as possible. 2021-06-18 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16831/3/nilsson_e_larsson_t_210624.pdf Larsson, Tilde and Nilsson, Elisabet, 2021. Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation : hur vanliga produktionssjukdomar kan förbyggas. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-643.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16831 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Larsson, Tilde Nilsson, Elisabet Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| title | Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| title_full | Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| title_fullStr | Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| title_full_unstemmed | Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| title_short | Sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| title_sort | sinperiodens inverkan på nästkommande laktation |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16831/ https://stud.epsilon.slu.se/16831/ |