Städernas vilda mellanrum
Det här examensarbetet handlar om städernas obyggda mark och dess betydelse för barns fria lek. Det inkluderar en fördjupning av lek som fenomen och vikten av platser som tillåter interaktion. I arbetets innefattar även ett utforskande i hur dessa platser hotas av ett samhälle med stark tilltro till...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16817/ |
| Sumario: | Det här examensarbetet handlar om städernas obyggda mark och dess betydelse för barns fria lek. Det inkluderar en fördjupning av lek som fenomen och vikten av platser som tillåter interaktion. I arbetets innefattar även ett utforskande i hur dessa platser hotas av ett samhälle med stark tilltro till mätbara värden och fasta kategorier. Arbetet är av betydelse på grund av behovet att förse barn med platser där de kan utvecklas, samt att belysa vikten av olika typer av grönstrukturer för att bibehålla en mångfald bland det urbana landskapet. Under arbetet har en litteraturstudie av tidigare forskning och projekt genomförts, företrädare för kommuner har intervjuats, och en fallstudie i Hagsätra-Rågsved i Stockholm gjorts för att analysera hur kommunen hanterar de vilda platserna när staden utvecklas genom förtätning. Resultaten är betydelsen av lek, både för individen och samhället. Genom lekens förmåga att dekonstruera och rekonstruera ordningen, kan den utveckla både vårt intellekt och vår världsuppfattning. För att leken ska kunna vara kreativ och fri finns är platser bortom restriktioner och regler av betydelse. Stadens vilda mellanrum är den typen av plats. De har inte blivit exploaterade av staden och förkroppsligar därför inte samhällets värderingar genom en designad struktur, vilket gör att dessa platser öppnar upp för möjligheter. De skapar en miljö där barn kan interagera med sina omgivningar och leka med varandra bortom funktionsvariationer, ålders- och könsnormer. Dessa vilda mellanrum är sällsynta i en stad som domineras av byggda och anlagda ytor och dess existens hotas ytterligare av förtätning. Grönområdena minskar i täta städer och kravet på de resterande ökar. Detta leder till en parkifiering där de vilda mellanrummen anläggs för att uppfylla specifika krav. Arbetets främsta slutsats är att egenskaperna hos stadens vilda mellanrum har möjlighet att uppfylla flera artiklar i barnkonventionen, där rätten till lek är den främsta. Dessa platser kan ha flera sociala fördelar, men eftersom de inte presenteras i mätbara värden, tenderar de att förbises i stadens utveckling. Arbetet rekommenderar därför att vi lyfter de sociala värdena, särskilt de som har betydelse för barn, i utvecklingen av hållbara städer. Detta pekar på behovet av att förstå de dynamiska och omätbara värdena genom vilka både de vilda mellanrummen och den fria leken förstås. |
|---|