Utvärdering av Sennebogen 830E och Svetruck TMF 12/9 vid rundvirkesterminal
Syftet med arbetet var att jämföra timmerhanteringsmaskinerna Svetruck TMF 12/9 och Sennebogen 830E. De studerades under de förutsättningar som fanns inom en rundvirkesterminal, där timmerhanteringsmaskinerna analyserades som två olika maskinsystem. Maskinsystem A bestod av två Svetruck TMF 12/9 och...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16809/ |
| Sumario: | Syftet med arbetet var att jämföra timmerhanteringsmaskinerna Svetruck TMF 12/9 och Sennebogen 830E. De studerades under de förutsättningar som fanns inom en rundvirkesterminal, där timmerhanteringsmaskinerna analyserades som två olika maskinsystem. Maskinsystem A bestod av två Svetruck TMF 12/9 och maskinsystem B bestod av en Svetruck TMF 12/9 och en Sennebogen 830E. Dessa maskiner är intressanta att jämföra eftersom de bygger virkestravar på olika höjder och arbetar med materialet på olika sätt. Problemet med timmerhanteringsmaskiner på virkesterminaler är avsaknaden på studier om produktivitet, kostnader och hur maskinerna arbetar tillsammans. Arbetet ska bidra till att utöka litteraturen om terminaler. Arbetet är viktig eftersom det kommer hjälpa investerare att fatta beslut om maskinsystem vid terminaler samt att anpassa terminaler efter det maskinsystemet de väljer. I arbetet utförs tidsstudier på inspelat material vid Tövaterminalen utanför Sundsvall. Utifrån tidsstudierna kunde regressionsanalyser utföras för att skapa produktivitetsnormer.
Varje timmerhanteringsmaskin utrustades med kameror för inspelning i ungefär 1,5 timmar. Materialet studerades utifrån de olika arbetsmoment timmerhanteringsmaskinerna genomförde. Det data analyserades sedan i programvaran MINITAB (Version 19.2) för att hitta samband med hjälp av regressionsanalyser. Regressionsanalyserna användes sedan till att skapa produktivitetsnormer vilket resulterade i produktivitet för respektive maskinsystem. Utöver det genomfördes kostnadskalkyler för att ge bredare förståelse om de olika maskinsystemen. Slutligen kunde en brytpunkt visa vilken körsträcka mellan travarna då maskinsystemen var likbördiga sett till produktivitet (m3fub/h) och kostnad (kr/m3fub).
Resultatet visade att maskinsystem A var både produktivare och mer kostnadseffektivt än maskinsystem B, utifrån förutsättningarna på Tövaterminalen. Maskinsystemen var lika produktiva om körsträckan var 95 meter och lika kostnadseffektiva om körsträckan var 71 meter. Om körsträckan kortades ner blev maskinsystem A mer produktiv och kostnadseffektivt men om körsträckan förlängdes gynnades maskinsystem B. |
|---|