Pedagogisk odling i grundskolan
Livsmedelsproduktionen står för ungefär 26 procent av världens globala utsläpp av växthusgaser och har därmed en stor inverkan på planetens klimat och ekosystem. Sverige importerar majoriteten av de grönsaker och frukter som konsumeras i landet. Långa transportsträckor och sämre reglering kring...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16780/ |
| Sumario: | Livsmedelsproduktionen står för ungefär 26 procent av världens globala utsläpp av växthusgaser och
har därmed en stor inverkan på planetens klimat och ekosystem. Sverige importerar majoriteten av de
grönsaker och frukter som konsumeras i landet. Långa transportsträckor och sämre reglering kring
metoderna för livsmedelsproduktion bidrar till att import av grönsaker och frukt i regel har större
klimatpåverkan än lokalproducerade alternativ. Denna studie undersöker hur medvetenheten kring
livsmedelsproduktion och intresset för hållbara livsmedelsvanor kan befästas hos skolungdomar.
Kunskap är en nyckel till förändring och det finns stor potential i att medvetandegöra de kommande
generationerna i dessa frågor. I denna studie presenteras Livsmedelsverkets pågående arbete, ”Ett nytt
recept för skolmåltiden”, som har ambitionen att utveckla skolmatsystemet mot en mer hållbar riktning.
Vidare undersöks olika former av samarbeten mellan livsmedelsproducenter och aktörer i skolans värld.
Det kan konstateras att olika typer av ”farm to school”-projekt påverkar elevers förståelse för
livsmedelskedjan, hållbar mat och vikten hälsosamma kostvanor. Elevers preferenser och intresse för att
prova nya livsmedel ökar också vid implementering av odlingsprojekt i skolmiljön. Detta arbete lägger
också fokus på den pedagogiska potentialen, hur lärare i olika ämnen kan angripa och jobba med ett
odlingsprojekt som plattform. Avslutningsvis redovisas fyra aktiva lärares synpunkter kring möjligheten
att genomföra odlingsprojekt i en svensk skolkontext. Denna del av studien fokuserar främst på möjligheten
att integrera ordinarie undervisning i ett potentiellt hydroponiskt odlingsprojekt av bladgrönsaker med
ambitionen att öka elevernas förståelse, erfarenhet och kunskap kring det svenska livsmedelssystemet. |
|---|