Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie
Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer fodersta...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231)
2010
|
| Materias: |
| _version_ | 1855570336158842880 |
|---|---|
| author | Christvall, Lotta |
| author_browse | Christvall, Lotta |
| author_facet | Christvall, Lotta |
| author_sort | Christvall, Lotta |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i foderstaten. De gårdar som studien är gjord på har varit med i Kokontrollen och IndividRAM varifrån uppgifter hämtats. Gårdarna har delats in i tre grupper efter dess fiberkvot i foderstaten. Där den första gruppen har lägst fiberkvot, 1-1,9, den andra har fiberkvot 2,0 -2,5 och den tredje har högst fiberkvot, 2,6-7. Grupp 1 har den högsta avkastningen, grupp 3 den lägsta och de är signifikant skilda från var-andra. Djuren fick lika mycket kraftfoder i de olika grupperna men stärkelsemängden var sig-nifikant skild i alla 3 grupperna. Grupp 3 hade lägst mängd stärkelse 73g/kg ts, grupp 2 hade 109g/kg ts och grupp 1 hade dubbelt så mycket som grupp 3, 135g/kg ts. Bäst ekonomiskt netto hade grupp 1 mätt som mjölk minus foder följt av grupp 2 och 3. När jämförelsen på djursjukdata skulle göras uppdagades det en stor skillnad i rapporteringen av sjukdomar av veterinärerna vilket medför en stor osäkerhetsfaktor i de resultat som framkommit. Att grupp 2 hade en högre andel acetonemier och foderleda men väldigt få rapporterade klövsjukdomar ska således tolkas med försiktighet. En sämre juverhälsa mätt som en lägre andel av korna i juverhälsoklass 0-2 i grupp 2 är emellertid ett säkrare resultat. |
| format | H1 |
| id | RepoSLU1672 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU16722012-04-20T14:15:10Z Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie Fiber and starch in feed rations to Swedish dairy cows : a field study Christvall, Lotta mjölkkor foder kolhydrater Det finns en önskan om att finna bättre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar därför måtten smältbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stärkelse, i sina kraftfoder. Genom att välja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och därmed djuren att påverkas på olika sätt. En stor del av kornas foderstater består av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hälsa på gårdar där man har en hög andel smältbar fiber i foderstaten jämfört med gårdar som har en hög andel stärkelse i foderstaten. De gårdar som studien är gjord på har varit med i Kokontrollen och IndividRAM varifrån uppgifter hämtats. Gårdarna har delats in i tre grupper efter dess fiberkvot i foderstaten. Där den första gruppen har lägst fiberkvot, 1-1,9, den andra har fiberkvot 2,0 -2,5 och den tredje har högst fiberkvot, 2,6-7. Grupp 1 har den högsta avkastningen, grupp 3 den lägsta och de är signifikant skilda från var-andra. Djuren fick lika mycket kraftfoder i de olika grupperna men stärkelsemängden var sig-nifikant skild i alla 3 grupperna. Grupp 3 hade lägst mängd stärkelse 73g/kg ts, grupp 2 hade 109g/kg ts och grupp 1 hade dubbelt så mycket som grupp 3, 135g/kg ts. Bäst ekonomiskt netto hade grupp 1 mätt som mjölk minus foder följt av grupp 2 och 3. När jämförelsen på djursjukdata skulle göras uppdagades det en stor skillnad i rapporteringen av sjukdomar av veterinärerna vilket medför en stor osäkerhetsfaktor i de resultat som framkommit. Att grupp 2 hade en högre andel acetonemier och foderleda men väldigt få rapporterade klövsjukdomar ska således tolkas med försiktighet. En sämre juverhälsa mätt som en lägre andel av korna i juverhälsoklass 0-2 i grupp 2 är emellertid ett säkrare resultat. There is a desire to find better parameters in order to predict the functionality of the feedstuffs when fed to dairy cows. The major part of the dairy cow ration consists of carbohydrates. As a complement to the fiber in the roughage the concentrates normally consist of either more easily digestible fiber or starch. The feed company Svenska Foder has recently introduced the concepts "digestible fiber" [(NDF*EFD) + pectin] and "fiber quota" [((NDF*EFD) + pectin) / starch] as an additional parameter to distinguish between different carbohydrate sources in their compound feeds to dairy cows. The aim of the present study was to use farm data to compare milk production and health parameters at farms fed rations with low, medium or high fiber quota. The farms were participating in the Swedish milk recording program and the management tool IndividRAM and data were collected from these two sources. The farms where divided into three groups according to the fiber quota; group 1 at 1.0-1.9, group 2 at 2.0 – 2.5 and group 3 at a fiber quota of 2.6 or higher. The animals got the same amount of concentrates in the different groups but the starch content was significantly different. Group 3 received the lowest amount of starch, 73g/ kg DM, group 2 got 109 g/ kg DM and group 1 got twice as much as group 3, 135 g/ kg DM. Milk production was highest in group 1 and lowest in group 3 and they were significant separated from each other. Best economical result did group 1 have, measured in milk income minus feed cost followed by group 2 and 3. When the com-parison of the health records were done I found that there where big differences in the report-ing frequency done by different veterinarians. This made the result unsecure and the higher frequency acetonaemia but very few reported feet disorders in group 2 should be interpreted with care. Unbiased milk recording data however showed a somewhat worse udder health with a fewer cows in udder health class 0-2 in group 2. SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) 2010 H1 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/1672/ |
| spellingShingle | mjölkkor foder kolhydrater Christvall, Lotta Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| title | Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| title_full | Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| title_fullStr | Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| title_full_unstemmed | Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| title_short | Foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| title_sort | foderstatens fiber- och stärkelsehalt i svensk mjölkproduktion : en fältstudie |
| topic | mjölkkor foder kolhydrater |