Vägtrummeinventering
Rapporten jämför uppgifter från en inventering av vägtrummor som gjorts av Skogsstyrelsen med de krav på data som finns i Biotopkarteringsdatabasen beträffande vandringshinder och vägpassager. Biotopkarteringsdatabasen är en nationell sammanställning av data om vatten-drag som utvecklats av Länsstyr...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | First cycle, G2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2021
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/16657/ |
| _version_ | 1855572776492990464 |
|---|---|
| author | Wik, Tor |
| author_browse | Wik, Tor |
| author_facet | Wik, Tor |
| author_sort | Wik, Tor |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Rapporten jämför uppgifter från en inventering av vägtrummor som gjorts av Skogsstyrelsen med de krav på data som finns i Biotopkarteringsdatabasen beträffande vandringshinder och vägpassager. Biotopkarteringsdatabasen är en nationell sammanställning av data om vatten-drag som utvecklats av Länsstyrelsen i Jönköping.
Information om trummors läge och beskaffenhet kan användas för att förbättra precisionen i flödesanalyser och bärighetskartor. Inventeringen gör det också möjligt att bestämma om en vägtrumma utgör ett vandringshinder för olika vattenlevande organismer.
Länsstyrelsens inventering kan beskrivas som att den följer vattnet från havet och uppströms, varvid det intressanta blir hinder och passager i ett tänkt permanent vattenflöde. Skogsstyrelsens metod bygger på att inventera alla vägtrummor längs enskilda mindre vägar som underlag för beräkningar av vattenflöden utifrån lantmäteriets digitala terrängmodell (DTM modell). Det är därför mycket fler trum¬mor i Skogsstyrelsens modell. En fördel med detta är att det hjälper till vid analyser av allt tillrinnande vatten under alla årstider. Skogsstyrelsens insamlade data ger möjligheter att t.ex. identifiera behov av att lämna skydd mot utlakning genom att spara skyddszoner längs mindre vattendrag och vattendrag som inte är vattenförande året runt. Länsstyrelsen metod ger mer data om just de hinder som finns för vattenlevande organismer att förflytta sig uppströms och nedströms vattendragen.
Resultatet visar att de uppgifter som samlats in kan användas av länsstyrelsen för att identifiera vandringshinder och att ytterligare uppgifter kan tas fram med stöd av GIS analyser. Det går även att ta fram ytterligare information om vandringshindren genom att granska foton för att inhämta uppgifter som inte direkt samlades in av Skogsstyrelsen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16657 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU166572021-05-18T01:01:17Z https://stud.epsilon.slu.se/16657/ Vägtrummeinventering Wik, Tor Forestry - General aspects Rapporten jämför uppgifter från en inventering av vägtrummor som gjorts av Skogsstyrelsen med de krav på data som finns i Biotopkarteringsdatabasen beträffande vandringshinder och vägpassager. Biotopkarteringsdatabasen är en nationell sammanställning av data om vatten-drag som utvecklats av Länsstyrelsen i Jönköping. Information om trummors läge och beskaffenhet kan användas för att förbättra precisionen i flödesanalyser och bärighetskartor. Inventeringen gör det också möjligt att bestämma om en vägtrumma utgör ett vandringshinder för olika vattenlevande organismer. Länsstyrelsens inventering kan beskrivas som att den följer vattnet från havet och uppströms, varvid det intressanta blir hinder och passager i ett tänkt permanent vattenflöde. Skogsstyrelsens metod bygger på att inventera alla vägtrummor längs enskilda mindre vägar som underlag för beräkningar av vattenflöden utifrån lantmäteriets digitala terrängmodell (DTM modell). Det är därför mycket fler trum¬mor i Skogsstyrelsens modell. En fördel med detta är att det hjälper till vid analyser av allt tillrinnande vatten under alla årstider. Skogsstyrelsens insamlade data ger möjligheter att t.ex. identifiera behov av att lämna skydd mot utlakning genom att spara skyddszoner längs mindre vattendrag och vattendrag som inte är vattenförande året runt. Länsstyrelsen metod ger mer data om just de hinder som finns för vattenlevande organismer att förflytta sig uppströms och nedströms vattendragen. Resultatet visar att de uppgifter som samlats in kan användas av länsstyrelsen för att identifiera vandringshinder och att ytterligare uppgifter kan tas fram med stöd av GIS analyser. Det går även att ta fram ytterligare information om vandringshindren genom att granska foton för att inhämta uppgifter som inte direkt samlades in av Skogsstyrelsen. The report compares information from an inventory of culverts conducted by the Swedish Forest Agency, with the data requirements contained in Biotope mapping database regarding migratory barriers and stream crossings. Biotope mapping database is a national compilation of watercourse data developed by the County Administrative Board of Jönköping. Information on culverts condition and capacity can be used to improve the accuracy of the flow analyzes and carrying capacity maps. The inventory also makes it possible to determine if a culvert is a migration obstacle for various aquatic organisms. The inventory by the County Board is conducted by following a watercourse upstream from the sea while registering any obstacles or passages in a year-round water flow. The Swedish Forest Agency's approach is based on an inventory of all culverts along individual minor roads, as the basis for calculations of water flow is based on digital elevation models from the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority. There are therefore more cul¬verts in the inventory by the Forest Agency model than in the Biotope mapping database. One advantage of this is that it helps in the analysis of water flow in all seasons. The data collected by the Swedish Forest Agency provides opportunities to e.g. identify the need to provide protection against leaching by saving buffer zones along smaller rivers and streams that are not permanent streams. The County Board method provides more data on precisely the obstacles to aquatic organisms when they move upstream and downstream watercourses. The result shows that the data collected can be used by the County Administrative Board to identify water barriers and that further information could be developed with the support of GIS analyses. It is also possible to obtain additional information about the barriers that was not directly collected by the Forest Agency by reviewing images collected during the culvert survey. 2021-05-10 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16657/1/Wik_T%20200318.pdf Wik, Tor, 2020. Vägtrummeinventering : jämförelse av två inventeringsmodeller för vägtrummor. First cycle, G2E. Umeå: (S) > Dept. of Forest Ecology and Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-241.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16657 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Wik, Tor Vägtrummeinventering |
| title | Vägtrummeinventering |
| title_full | Vägtrummeinventering |
| title_fullStr | Vägtrummeinventering |
| title_full_unstemmed | Vägtrummeinventering |
| title_short | Vägtrummeinventering |
| title_sort | vägtrummeinventering |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16657/ https://stud.epsilon.slu.se/16657/ |