Gestaltningsförslag för utemiljön vid samfälligheten Fläderblomman
I det här examensarbetet undersöks hur utemiljön på samfällighetsområdet Hofterup- Fläderblomman kan bli grönare och mer varierad än vad den är idag. Frågeställningen som besvaras är om boendevärdet på Fläderblomman kan ge en bättre social hållbarhet genom att tillföra mer växtlighet samt vilka vä...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16618/ |
| Sumario: | I det här examensarbetet undersöks hur utemiljön på samfällighetsområdet Hofterup- Fläderblomman kan
bli grönare och mer varierad än vad den är idag. Frågeställningen som besvaras är om boendevärdet på
Fläderblomman kan ge en bättre social hållbarhet genom att tillföra mer växtlighet samt vilka växter som
är lämpliga för platsens ståndort. Syftet med arbetet har varit att ta fram ett övergripande
gestaltningsförslag som ska förbättra boendevärdet med hjälp av växtmaterial samt belysa vikten av en
varierad och grönskande närmiljö. Inledningsvis fokuserar arbetet på en litteraturstudie med tyngdpunkt
på social hållbarhet och växters inverkan på denna. Vidare beskrivs faktorer som påverkar växtplatsen, det
vill säga ståndorten. Avslutningsvis i litteraturstudien beskrivs CSR- modellen, vilken beskriver växters
överlevnadsstrategier. I den undersökande delen av arbetet görs platsbesök, platsdokumentation och
samtal med representanter från styrelsen på Fläderblomman. Platsanalysen görs med stöd av Catherine
Dee´s sju rumsliga strukturer (Dee 2001) och vidare från denna sammanställs en behovslista som tas
vidare in i gestaltningsprocessen. Undersökningen utmynnar i ett gestaltningsförslag i form av en
illustrationsplan, skisser samt växtlista. Gestaltningens fokus ligger på fyra huvudområden på
projektplatsen: Entréer & gångstråk, finrummet, mellanrummen samt sällskapsrummet & stig. Växterna
har i första hand valts för att klara rådande ståndort men även för att bidra med årstidsvariation,
vintergrönt, blomning från vår till sen höst och en del för att bidra med vinterstruktur. Resultatet av
arbetet visar på att genom att arbeta med ståndortsanpassat växtmaterial kan mer långsiktigt hållbara
planteringar skapas. Om intressanta områden gestaltas lockas de boende ut på området och på så sätt kan
också spontana möten ske. Med utgångspunkt i de studier och teorier som tas upp i
arbetet om hur människan påverkas av gröna miljöer kan social hållbarhet förbättras. |
|---|