Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat
Vallgröda som substrat för biogasproduktion är ovanligt i Sverige idag men återaktualiserades i och med Biogasmarknadsutredningen (SOU 2109:63). Vall odlades på ca 1 100 000 ha i Sverige år 2016 och är vår vanligaste gröda. Utöver allmän förekomst har vallen möjlighet att ta upp näring på vintern, m...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16614/ |
| _version_ | 1855572770459484160 |
|---|---|
| author | Andås, Carl |
| author_browse | Andås, Carl |
| author_facet | Andås, Carl |
| author_sort | Andås, Carl |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Vallgröda som substrat för biogasproduktion är ovanligt i Sverige idag men återaktualiserades i och med Biogasmarknadsutredningen (SOU 2109:63). Vall odlades på ca 1 100 000 ha i Sverige år 2016 och är vår vanligaste gröda. Utöver allmän förekomst har vallen möjlighet att ta upp näring på vintern, minska behovet av insatsmedel för andra grödor och en positiv effekt på kolinlagring i jordbruksmark. Den är dessutom en s.k. Indirect Land Use Change (ILUC)-fri gröda, vilket innebär att den kan beviljas statsstöd fr.o.m. 2020, till skillnad från andra växtbaserade substrat som till exempel majs. Arbetet är en litteraturstudie med syfte att sammanfatta befintlig kunskap om rötning av vallsubstrat, med fokus på gårdsbaserad rötning i Sverige. Vetenskaplig litteratur har sökts i sökmotorerna Elsevier, Google Scholar och SLU Primo och tillämpad litteratur har hämtats från svenska aktörer såsom Hushållningssällskapens Förbund.
Som substrat är vall varierande till sin natur beroende på vallens artinblandning, tid för skörd, strålängd och förbehandlingsmetoder. Grödan är svårrötad till följd av sin svaga buffrande förmåga och samrötas därför gärna med flytgödsel, ett substrat som våra svenska gårdsanläggningar är bättre anpassade för. Mono-rötning av vall har dock också genomförts och detta genererande mer gas än vall som samrötats med nötflytgödsel. Återcirkulation av buffertämnen och tillsatts av mikronäringsämnen så som Co, Na, Ni och Fe identifierades i studien som två nyckelfaktorer för lyckad mono-rötning av vallsubstrat. Utan dessa driftstrategier har rötning av en substratblandning med upp till 30% växtsubstrat varit möjlig. Vid högre andel växtsubstrat krävs återcirkulering av mikronäringsämnen och noggrann övervakning av processen. Det finns många möjliga rötningstekniker för biogasproduktion, och valet påverkas i stor utsträckning av det tilltänkta substratets natur. En viktig parameter vid valet av teknik är substratets innehåll av torrsubstans (TS), där vall är ett substrat som har hög TS-halt, uppåt 40-50%. De flesta av dagens gårdsanläggningar använder emellertid tekniker anpassade för substrat med betydligt lägre TS-halt i s.k. våtrötning. Våtrötning bör därför inte uteslutas i framtida forskning om rötning av vall. Att beakta är att framtidens biogasvallar kan komma att ha multipla syften, ex. som foder eller fånggröda och därför inte alltid kommer att vara perfekt anpassade för rötning. Av olika viktiga parametrar framstår smältbarheten som den viktigaste faktorn för ett vallsubstrats metanutbyte, därför borde skördetidpunkt prioriteras i hanteringen av en biogasvall. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16614 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU166142021-04-30T01:05:07Z https://stud.epsilon.slu.se/16614/ Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat Andås, Carl Agricultural research Renewable energy resources Vallgröda som substrat för biogasproduktion är ovanligt i Sverige idag men återaktualiserades i och med Biogasmarknadsutredningen (SOU 2109:63). Vall odlades på ca 1 100 000 ha i Sverige år 2016 och är vår vanligaste gröda. Utöver allmän förekomst har vallen möjlighet att ta upp näring på vintern, minska behovet av insatsmedel för andra grödor och en positiv effekt på kolinlagring i jordbruksmark. Den är dessutom en s.k. Indirect Land Use Change (ILUC)-fri gröda, vilket innebär att den kan beviljas statsstöd fr.o.m. 2020, till skillnad från andra växtbaserade substrat som till exempel majs. Arbetet är en litteraturstudie med syfte att sammanfatta befintlig kunskap om rötning av vallsubstrat, med fokus på gårdsbaserad rötning i Sverige. Vetenskaplig litteratur har sökts i sökmotorerna Elsevier, Google Scholar och SLU Primo och tillämpad litteratur har hämtats från svenska aktörer såsom Hushållningssällskapens Förbund. Som substrat är vall varierande till sin natur beroende på vallens artinblandning, tid för skörd, strålängd och förbehandlingsmetoder. Grödan är svårrötad till följd av sin svaga buffrande förmåga och samrötas därför gärna med flytgödsel, ett substrat som våra svenska gårdsanläggningar är bättre anpassade för. Mono-rötning av vall har dock också genomförts och detta genererande mer gas än vall som samrötats med nötflytgödsel. Återcirkulation av buffertämnen och tillsatts av mikronäringsämnen så som Co, Na, Ni och Fe identifierades i studien som två nyckelfaktorer för lyckad mono-rötning av vallsubstrat. Utan dessa driftstrategier har rötning av en substratblandning med upp till 30% växtsubstrat varit möjlig. Vid högre andel växtsubstrat krävs återcirkulering av mikronäringsämnen och noggrann övervakning av processen. Det finns många möjliga rötningstekniker för biogasproduktion, och valet påverkas i stor utsträckning av det tilltänkta substratets natur. En viktig parameter vid valet av teknik är substratets innehåll av torrsubstans (TS), där vall är ett substrat som har hög TS-halt, uppåt 40-50%. De flesta av dagens gårdsanläggningar använder emellertid tekniker anpassade för substrat med betydligt lägre TS-halt i s.k. våtrötning. Våtrötning bör därför inte uteslutas i framtida forskning om rötning av vall. Att beakta är att framtidens biogasvallar kan komma att ha multipla syften, ex. som foder eller fånggröda och därför inte alltid kommer att vara perfekt anpassade för rötning. Av olika viktiga parametrar framstår smältbarheten som den viktigaste faktorn för ett vallsubstrats metanutbyte, därför borde skördetidpunkt prioriteras i hanteringen av en biogasvall. 2021-04-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16614/3/andas_c_210429.pdf Andås, Carl, 2020. Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Department of Molecular Sciences <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-425.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16614 swe |
| spellingShingle | Agricultural research Renewable energy resources Andås, Carl Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| title | Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| title_full | Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| title_fullStr | Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| title_full_unstemmed | Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| title_short | Motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| title_sort | motiv och möjligheter för vall som biogassubstrat |
| topic | Agricultural research Renewable energy resources |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16614/ https://stud.epsilon.slu.se/16614/ |