Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden?
Suggor har en stark vilja att bygga bo innan grisning trots att deras förhållanden har förändrats mycket från att bo utomhus till att nu bo inom den konventionella produktionen. Syftet med studien är att undersöka om gyltans bobyggnadsbeteende påverkar hennes modersegenskaper och därmed antalet a...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2021
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855572754807390208 |
|---|---|
| author | Österman, Michaela |
| author_browse | Österman, Michaela |
| author_facet | Österman, Michaela |
| author_sort | Österman, Michaela |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Suggor har en stark vilja att bygga bo innan grisning trots att deras förhållanden har förändrats
mycket från att bo utomhus till att nu bo inom den konventionella produktionen. Syftet med studien
är att undersöka om gyltans bobyggnadsbeteende påverkar hennes modersegenskaper och därmed
antalet avvanda smågrisar och avvänjningsvikterna, samt att undersöka varför smågrisarna dör. Det
var 15 gyltor med i försöket och deras 231 kultingar. Gyltorna filmades från 18 h innan grisning
fram till 2 h efter grisning. Gyltorna delades in i 3 olika grupper, gyltor som ägnade mycket (HÖG)
respektive lite (LÅG) tid åt bobygge och de gyltor som inte placerades i någon av dessa två grupper
placerades i gruppen MEDEL. Smågrisarna vägdes vid födsel och avvänjning. Smågrisarna som dog
obducerades för att ta reda på dödsorsak. Det var en stor individuell skillnad i hur mycket tid som
spenderades åt bobygge hos de olika gyltorna. HÖG hade signifikant en högre bobyggnadstid vid
jämförelse med LÅG (medianvärde 268 min resp. 62 min, p= 0,021) även mellan HÖG och MEDEL
(medianvärde 122min för MEDEL, p=0,008) samt mellan LÅG och MEDEL (p=0,008) fanns signifikant skillnad. Inget samband kunde ses mellan dödligheten och de olika kategorierna som gyltorna delades in i. Numeriskt kunde en skillnad ses mellan antalet klämda smågrisar och bobyggnadsbeteendet 1–6 h innan grisning men skillnaden var ej signifikant. Gyltorna som klämde ihjäl kultingarna utförde mindre bobyggnadsbeteende 1–6 h innan grisning medan de andra gyltornas bobyggnadsbeteende ökade fram till sista timmen innan grisningen. Tillväxten påverkades inte av bobygget (p=0,117) medan antalet avvanda hade betydelse (p=0,025). Vid färre antal smågrisar i kullen desto högre tillväxt. Fortsatt forskning inom bobyggnadsbeteende med fler djur krävs för att
kunna säga mer om hur det påverkar smågrisarna. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU16494 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| publisher | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU164942021-03-02T02:00:56Z Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? How does the gilts nest-building behavior affect the maternal care and piglet survival? Österman, Michaela bobyggnadsbeteende smågrisöverlevnad smågrisdödlighet bobygge grisning Suggor har en stark vilja att bygga bo innan grisning trots att deras förhållanden har förändrats mycket från att bo utomhus till att nu bo inom den konventionella produktionen. Syftet med studien är att undersöka om gyltans bobyggnadsbeteende påverkar hennes modersegenskaper och därmed antalet avvanda smågrisar och avvänjningsvikterna, samt att undersöka varför smågrisarna dör. Det var 15 gyltor med i försöket och deras 231 kultingar. Gyltorna filmades från 18 h innan grisning fram till 2 h efter grisning. Gyltorna delades in i 3 olika grupper, gyltor som ägnade mycket (HÖG) respektive lite (LÅG) tid åt bobygge och de gyltor som inte placerades i någon av dessa två grupper placerades i gruppen MEDEL. Smågrisarna vägdes vid födsel och avvänjning. Smågrisarna som dog obducerades för att ta reda på dödsorsak. Det var en stor individuell skillnad i hur mycket tid som spenderades åt bobygge hos de olika gyltorna. HÖG hade signifikant en högre bobyggnadstid vid jämförelse med LÅG (medianvärde 268 min resp. 62 min, p= 0,021) även mellan HÖG och MEDEL (medianvärde 122min för MEDEL, p=0,008) samt mellan LÅG och MEDEL (p=0,008) fanns signifikant skillnad. Inget samband kunde ses mellan dödligheten och de olika kategorierna som gyltorna delades in i. Numeriskt kunde en skillnad ses mellan antalet klämda smågrisar och bobyggnadsbeteendet 1–6 h innan grisning men skillnaden var ej signifikant. Gyltorna som klämde ihjäl kultingarna utförde mindre bobyggnadsbeteende 1–6 h innan grisning medan de andra gyltornas bobyggnadsbeteende ökade fram till sista timmen innan grisningen. Tillväxten påverkades inte av bobygget (p=0,117) medan antalet avvanda hade betydelse (p=0,025). Vid färre antal smågrisar i kullen desto högre tillväxt. Fortsatt forskning inom bobyggnadsbeteende med fler djur krävs för att kunna säga mer om hur det påverkar smågrisarna. Sows has a strong motivation of building a nest before farrowing although their environment has changed a lot from living outside and now instead, they live inside with heated floors in the piglet corner. The purpose of this study is to see how the gilts nesting behavior will affect the number of weaned piglets and their weaned weight and to investigate why the piglets die. There were 15 gilts in the study and their 231 piglets. The gilts were filmed from 18 h before farrowing until 2 hours after. The gilts were divided into three groups, one with gilts that spent a lot of time nest-building (HIGH) respective less time (LOW) and those gilts that was not placed in one of the two groups were placed in a new group (MIDDLE). The piglets were weight at birth and at weaning. Those piglets that died were examined to find out what caused the death. The gilts had a wide individual difference in nest building time. HIGH spent significantly more time nest building compared to LOW (median value 268 min, respective 62 min, p=0,021) and between HIGH and MIDDLE (median value for MIDDLE 122 min, p=0,008), MIDDLE and LOW (p=0,008). Between piglet mortality and the three groups of gilts there were no significant difference. But when comparing the number of crushed piglets and nest-building behavior I could see a numerical difference 1-6 h before farrowing. Those gilts that crushed one or more piglets spent less time nest-building close to farrowing than the gilts that did not crush any piglet. However, the difference was not statistically significant. Nest-building did not affect the growth rate (p=0,117), but the number of weaned piglets did (p=0,025). When there’s few piglets in a litter the growth rate will increase. Further research in nest-building behavior with a larger number of animals needs to be examined to see what affects the piglets. SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) 2021 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16494/ |
| spellingShingle | bobyggnadsbeteende smågrisöverlevnad smågrisdödlighet bobygge grisning Österman, Michaela Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| title | Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende
modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| title_full | Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende
modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| title_fullStr | Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende
modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| title_full_unstemmed | Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende
modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| title_short | Hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende
modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| title_sort | hur påverkar gyltans bobyggnadsbeteende
modersegenskaperna och smågrisöverlevnaden? |
| topic | bobyggnadsbeteende smågrisöverlevnad smågrisdödlighet bobygge grisning |