Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie
Svenska getters klövstatus är idag i relativt okänd med avseende på klövhälsa och klövsjukdomar, men även klövkonformation. Klövens konformation beror på klövens tillväxt i relation till förslitning. Sliter inte getterna tillräckligt på klövarna måste djurägaren verka klövarna åt dem, annars förän...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572751990915072 |
|---|---|
| author | Waldemarsson, Lovisa |
| author_browse | Waldemarsson, Lovisa |
| author_facet | Waldemarsson, Lovisa |
| author_sort | Waldemarsson, Lovisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Svenska getters klövstatus är idag i relativt okänd med avseende på klövhälsa och klövsjukdomar,
men även klövkonformation. Klövens konformation beror på klövens tillväxt i relation till förslitning. Sliter inte getterna tillräckligt på klövarna måste djurägaren verka klövarna åt dem, annars
förändras getternas klövkonformation. Det finns olika typer av klövsjukdomar vilka delas upp i mekaniska, metabola/toxiska eller infektiösa; lokala eller systemiska. Infektiösa klövsjukdomar som
fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) är bakterieorsakade klövlidanden. De har förekommit
hos får i Sverige, och fotröta även hos get, men är vad vi vet inte ett stort problem hos svenska getter.
Båda infektionssjukdomarna orsakar hälta och ett stort lidande för djuret. Icke infektiösa klövlidanden är antingen mekaniska, så som klövböld och separation av vita linjen, eller metabola/toxiska, så
som fång. Även dessa har en helt okänd prevalens i Sverige. Getters klövkonformation är outforskad. Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för svenska getters klövhälsa, klövsjukdomar och klövkonformation. Resultatet kan sedan användas som en indikator för huruvida mer
forskning inom ämnet krävs och insamlad information kan utgöra grunden för att skapa en klövatlas
för get.
I studien deltog fem mjölkande getbesättningar vilka hade minst 20 mjölkande getter. I varje besättning hullbedömdes 20 getter samt undersöktes i rörelse för förekomst av hälta och genomgick en
utförlig klövundersökning. Totalt ingick 100 individer i studien. Vid klövundersökningen bedömdes
klöven okulärt, stående samt upplyft. Resultaten antecknades i ett klövprotokoll och avvikelserna
graderades med poäng. Klöven fotograferades sedan i latero-medial projektion samt dorso-palmar/plantar projektion framför en whiteboardtavla med mätgradering. Fotografierna bedömdes därefter genom mätning i ett bildhanteringsprogram för att skapa en objektiv bedömning av klövkonformationen. Misstänktes en infektiös lesion provtogs den med en provtagningspinne och analyserades för fotröta, Dichelobacter nodosus inklusive resistensbestämning. Utöver funna lesioner provtogs även en slumpmässigt utvald get per besättning för fotröta. Alla besättningar svarade på en
enkät om gården och dess rutiner. Utöver detta publicerades en webbaserad enkät på sociala medier
riktad till svenska getägare som inte redan ingick i studien.
Av getterna hade 95 % en eller flera faktorer som talade för en onormal klövkonformation och därmed förvuxna klövar. Enbart 4 % av individerna var helt utan anmärkningar på sina klövar. Klövlesioner som inte var relaterade till förvuxna klövar påvisades hos 37 % av getterna på en eller flera
klövar. Lesioner i vita linjen var vanligast och förekom hos 10 % av getterna, troligen orsakat av
trauma i kombination med förvuxna klövar. Det var en stor variation mellan gårdar gällande klövhälsan där en gård i genomsnitt hade 2,6 avvikande parametrar per individ medan en annan gård
hade 13,3 per individ. Variationerna kan bland annat bero på rutiner kring klövverkning och tillsyn
av klövarna. Ingen fotröta eller smittsam digital dermatit kunde påvisas. Enbart 1 % av getterna var
halta och inget kraftigt avvikande hull observerades. Totalt svarade ytterligare tio besättningar på
den webbaserade enkäten där två besättningar tidigare hade haft problem med fotröta på sina getter.
Denna studie indikerar att smittsamma klövsjukdomar inte är vanligt förekommande hos våra getter
i Sverige. En stor majoritet av getterna uppvisar tecken på förvuxna klövar vilket tyder på bristande
klövverkningsrutiner. Vidare forskning krävs för att fastställa en nationell prevalens av förvuxna
klövar och specifika klövsjukdomar. |
| format | H3 |
| id | RepoSLU16476 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU164762021-02-26T12:12:46Z Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie Hoof health in Swedish goats : a pilot study Waldemarsson, Lovisa klövhälsa klövkonformation klövsjukdomar fotröta förvuxna klövar Svenska getters klövstatus är idag i relativt okänd med avseende på klövhälsa och klövsjukdomar, men även klövkonformation. Klövens konformation beror på klövens tillväxt i relation till förslitning. Sliter inte getterna tillräckligt på klövarna måste djurägaren verka klövarna åt dem, annars förändras getternas klövkonformation. Det finns olika typer av klövsjukdomar vilka delas upp i mekaniska, metabola/toxiska eller infektiösa; lokala eller systemiska. Infektiösa klövsjukdomar som fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) är bakterieorsakade klövlidanden. De har förekommit hos får i Sverige, och fotröta även hos get, men är vad vi vet inte ett stort problem hos svenska getter. Båda infektionssjukdomarna orsakar hälta och ett stort lidande för djuret. Icke infektiösa klövlidanden är antingen mekaniska, så som klövböld och separation av vita linjen, eller metabola/toxiska, så som fång. Även dessa har en helt okänd prevalens i Sverige. Getters klövkonformation är outforskad. Syftet med den här studien var att skapa en förståelse för svenska getters klövhälsa, klövsjukdomar och klövkonformation. Resultatet kan sedan användas som en indikator för huruvida mer forskning inom ämnet krävs och insamlad information kan utgöra grunden för att skapa en klövatlas för get. I studien deltog fem mjölkande getbesättningar vilka hade minst 20 mjölkande getter. I varje besättning hullbedömdes 20 getter samt undersöktes i rörelse för förekomst av hälta och genomgick en utförlig klövundersökning. Totalt ingick 100 individer i studien. Vid klövundersökningen bedömdes klöven okulärt, stående samt upplyft. Resultaten antecknades i ett klövprotokoll och avvikelserna graderades med poäng. Klöven fotograferades sedan i latero-medial projektion samt dorso-palmar/plantar projektion framför en whiteboardtavla med mätgradering. Fotografierna bedömdes därefter genom mätning i ett bildhanteringsprogram för att skapa en objektiv bedömning av klövkonformationen. Misstänktes en infektiös lesion provtogs den med en provtagningspinne och analyserades för fotröta, Dichelobacter nodosus inklusive resistensbestämning. Utöver funna lesioner provtogs även en slumpmässigt utvald get per besättning för fotröta. Alla besättningar svarade på en enkät om gården och dess rutiner. Utöver detta publicerades en webbaserad enkät på sociala medier riktad till svenska getägare som inte redan ingick i studien. Av getterna hade 95 % en eller flera faktorer som talade för en onormal klövkonformation och därmed förvuxna klövar. Enbart 4 % av individerna var helt utan anmärkningar på sina klövar. Klövlesioner som inte var relaterade till förvuxna klövar påvisades hos 37 % av getterna på en eller flera klövar. Lesioner i vita linjen var vanligast och förekom hos 10 % av getterna, troligen orsakat av trauma i kombination med förvuxna klövar. Det var en stor variation mellan gårdar gällande klövhälsan där en gård i genomsnitt hade 2,6 avvikande parametrar per individ medan en annan gård hade 13,3 per individ. Variationerna kan bland annat bero på rutiner kring klövverkning och tillsyn av klövarna. Ingen fotröta eller smittsam digital dermatit kunde påvisas. Enbart 1 % av getterna var halta och inget kraftigt avvikande hull observerades. Totalt svarade ytterligare tio besättningar på den webbaserade enkäten där två besättningar tidigare hade haft problem med fotröta på sina getter. Denna studie indikerar att smittsamma klövsjukdomar inte är vanligt förekommande hos våra getter i Sverige. En stor majoritet av getterna uppvisar tecken på förvuxna klövar vilket tyder på bristande klövverkningsrutiner. Vidare forskning krävs för att fastställa en nationell prevalens av förvuxna klövar och specifika klövsjukdomar. The hoof status of Swedish goats is today largely unknown in terms of hoof health and hoof diseases, but also hoof conformation. The hoof conformation depends on the growth of the hoof in relation to wear. If goats do not wear the hoofs sufficiently, hoof-trimming is required, otherwise the hoof conformation can change. Hoof diseases in goats can be subdivided into infectious, mechanical and metabolic/toxic disorders. Infectious hoof diseases, such as footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) are hoof diseases caused by bacteria and have previously occurred in Swedish sheep. Footrot has occurred in goats in Sweden but it is not, to our knowledge, a common problem. Other non-infectious hoof disorders are either mechanical, such as white line separation, or metabolic/toxic, such as laminitis. The prevalence of these disorders is unknown in Sweden. The purpose of this study was to improve knowledge on hoof health, hoof diseases and hoof conformation in Swedish goats. The result of this study can indicate if more research on the subject is required. Collected information and pictures could provide a basis for creating a hoof guide of goats for goat farmers, veterinarians and personnel from advisory bodies. The study was performed in five dairy goat herds consisting of at least 20 goats. At each farm 20 goats were assessed by body condition scoring, examined in motion for the presence of lameness and underwent a thorough hoof examination. During the hoof examination, the hoof was examined and palpated both while standing and lifted. The results were recorded in a hoof protocol and the deviations were graded with points. The hoof was then photographed in latero-medial projection as well as dorso-palmar/plantar projection in front of a whiteboard with a measurement rating. The photographs were then assessed in an image analysis software to create an objective assessment of the hoof conformation. If an infectious lesion was suspected, a swab sample was taken and analyzed for presence of the footrot bacterium, Dichelobacter nodosus. A randomly selected goat from each herd was also sampled for presence of footrot bacterium. The farmers responded to a questionnaire about the farm and its routines. In addition, the study included a web-based survey on hoof health which was distributed on social media and the target group was all Swedish goat owners. The results of the study showed that 95% of the goats had one or more deviations which suggested an abnormal hoof conformation related to overgrown hoofs in one or more feet. Only 4% of the individuals had no hoof deviations. Lesions not related to overgrown hooves at one or more hooves were detected in 37% of the goats. The most common lesion was white line lesions, by which 10% of the goats were affected. There was a large variation between farms regarding hoof health. One farm had an average of 2.6 deviating parameters per individual, while another farm had 13.3 per individual. The variations between farms can be due to distinct differences in hoof trimming and herd hoof health monitoring routines. No footrot or contagious ovine digital dermatitis was detected. Only 1% of the goats were lame and no abnormal body condition scores were observed. Ten farms besides the ones visited answered the web-based survey and two of them had previously experienced footrot. The results of this study indicate that infectious hoof diseases are not common in our goats in Sweden. A large majority of the goats show signs of overgrown hooves, which indicates poor hoof trimming routines. Further research is needed to determine the national prevalence of overgrown hooves and hoof diseases. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2021 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16476/ |
| spellingShingle | klövhälsa klövkonformation klövsjukdomar fotröta förvuxna klövar Waldemarsson, Lovisa Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| title | Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_full | Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_fullStr | Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_full_unstemmed | Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_short | Klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| title_sort | klövhälsa hos svenska getter : en pilotstudie |
| topic | klövhälsa klövkonformation klövsjukdomar fotröta förvuxna klövar |