UCII® och Cartrophen vet. som behandlingsalternativ vid osteoartrit hos hund
Osteoartrit (OA) är en utbredd sjukdom hos hund som affekterar drygt en femtedel av hela populationen. Sjukdomen är kronisk och självdrivande, där fokus inom dagens veterinärmedicin ligger på smärtlindring och där det är möjligt kirurgiskt åtgärda eventuellt primär bakomliggande leddefekt. Det för...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Osteoartrit (OA) är en utbredd sjukdom hos hund som affekterar drygt en femtedel av hela populationen. Sjukdomen är kronisk och självdrivande, där fokus inom dagens veterinärmedicin ligger på
smärtlindring och där det är möjligt kirurgiskt åtgärda eventuellt primär bakomliggande leddefekt.
Det föreligger ett stort behov av att utvärdera substanser som kan interferera med sjukdomsprogressionen, så kallade disease modifying osteoarthritis drugs (DMOAD). I denna studie utvärderades två
substanser som i litteraturen beskrivits interferera med den inflammation som driver på progressionen av OA. Odenaturerad kollagen typ II, UCII®, är ett kosttillskott som vid daglig oral tillförsel via oral toleransutveckling visat sig kunna minska smärta associerad med OA. Cartrophen
vet. är ett godkänt läkemedel med indikation att behandla smärta och hälta vid osteoartrit. Till författarens kännedom saknar vetenskapliga publikationer där objektiva mätmetoder för hälta använts
för att utvärdera respons.
Tio hundar inkluderades i studien; fem hundar gavs UCII® dagligen och fem hundar behandlades
med Cartrophen vet. enligt lege artis. Substansernas respons kvantifierades objektivt med en tryckmätningsmatta och subjektivt med smärtprotokoll. Syftet var att utvärdera samt jämföra en hypotiserad behandlingseffekt hos hundar med OA. Med en tryckmätningsmatta (Tekscan High sensitivity
Walkway) undersöktes ground reaction forces (GRF), där statisk bearbetning av data gjordes på
peak vertical force (PVF). Som subjektiva mått användes smärtprotokoll: Helsinki Chronic Pain
Index (HCPI) och Canine Brief Pain Inventory (CBPI), där djurägarna fick skatta smärtrelaterade
beteenden hos sina hundar.
Studien förlöpte 120 dagar. Vid dag 0 samt 120 skedde insamlandet av såväl objektiv som subjektiv
data. Inga signifikanta skillnader med avseende på hältrespons kunde dras, varken för respektive
grupps utgångsvärden jämfört med ingångsvärden eller i jämförelse mellan grupperna. Dock noterades en möjlig negativ trend i PVF vid dag 120 gentemot dag 0 hos bägge grupper. CBPI hade en
signifikant korrelation till resultatet från tryckmätningsmattan. De relativt små behandlingsgrupperna är en svaghet i studien som gör att diskreta förändringar i hur hundarna belastar sina extremiteter inte går att påvisa med statistisk signifikans. För ett mer tillförlitligt resultat, där ett samband
om faktisk behandlingseffekt skulle kunna påvisas, behövs en större studiepopulation. |
|---|