Förekomst av Anaplasma spp. hos ett urval av den svenska getpopulationen
Anaplasmos orsakat av olika underarter inom bakteriesläktet Anaplasma spp. är en vanligt förekommande vektorburen sjukdom bland olika idisslare utomlands. Symptom som kan ses är bl.a. hög feber, anorexi och plötslig minskning av mjölkproduktion. Bland våra svenska idisslare är det en sjukdom som...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2021
|
| Materias: |
| Sumario: | Anaplasmos orsakat av olika underarter inom bakteriesläktet Anaplasma spp. är en vanligt
förekommande vektorburen sjukdom bland olika idisslare utomlands. Symptom som kan ses är bl.a.
hög feber, anorexi och plötslig minskning av mjölkproduktion. Bland våra svenska idisslare är det
en sjukdom som främst ses hos nötkreatur och får, samt hos vilda djur så som rådjur och älg. I vilken
utsträckning det drabbar våra svenska getter är dock i dagsläget okänt. Syftet med denna pilotstudie
var att undersöka och kartlägga förekomsten av Anaplasma spp. hos ett urval av den svenska getpopulationen.
Under hösten 2020 samlades blod- och mjölkprov in från fem mjölkproducerande getbesätt-ningar
runt om i Sverige, samt enbart blodprov från en besättning. Blodproverna analyserades för tidigare
och/eller pågående infektion av Anaplasma spp med hjälp av cELISA och PCR. Prover från ett
tidigare examensarbete 2019 samt prover insamlade till ett kontrollprogram vid SVA 2018 och 2020
analyserades även med cELISA. Denna metod användes även för att analysera mjölkproverna för
att undersöka om individmjölk skulle kunna vara ett alternativ för framtida provtagning. Vidare
skickades en deskriptiv enkät ut till besättningarna med frågor kring fästingprofylax, betesrutiner
samt om deras djur någon gång diagnosticerats med Anaplasma spp. En liknande allmän enkät
skickades även ut via sociala medier och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att få information från fler besättningar. De besättningar som besöktes under hösten besvarade inte den
allmänna enkäten.
Analyserna med cELISA från hösten 2020 gav en seroprevalens på 23,7 %, vilken är jämförbar med
seroprevalensen från 2019 som låg på 20 %. Analyserna med cELISA på proverna från SVA 2018
och 2020 gav en seroprevalens på 36,8 respektive 71,4 %, men dessa är dock svåra att jämföra då
antalet analyserade individer skiljer mycket åt mellan åren. Vidare genomfördes även analys av ett
urval av proverna från hösten 2020 med PCR för A. phagocytophilum och A. ovis vilka gav en
prevalens på 2,5 respektive 0 %. Enkätstudierna visade att ingen av de besvarande besättningarna
hade haft något diagnosticerat fall av anaplasmos på deras getter, samt att fästingprofylax sällan
användes. Hos tre av besättningarna vardera i både den deskriptiva (60 %) och allmänna enkäten
(30 %) var dock fästingar förekommande.
Resultatet från studien visar på att Anaplasma spp. förekommer i den svenska getpopulationen. En
mer omfattande studie där urvalet av individer är större krävs dock för en mer detaljerad kartläggning av utbredningen och dess påverkan på våra getbesättningar. |
|---|