Deskriptiv studie av vildsvins rörelser och kontakter, samt implikationer för spridning av afrikansk svinpest
Afrikansk svinpest (ASF) är sjukdom som drabbar alla medlemmar i familjen Suidae. Det senaste decenniet har sjukdomen spridit sig snabbt i både Europa och Asien där den har fått stora socioekonomiska konsekvenser. I dagsläget finns inget vaccin eller effektiv behandling vilket innebär att smittsk...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H3 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2021
|
| Subjects: |
| Summary: | Afrikansk svinpest (ASF) är sjukdom som drabbar alla medlemmar i familjen Suidae. Det senaste
decenniet har sjukdomen spridit sig snabbt i både Europa och Asien där den har fått stora
socioekonomiska konsekvenser. I dagsläget finns inget vaccin eller effektiv behandling vilket
innebär att smittskydd är extra viktigt, samt förebyggande åtgärder för att undvika att smitta
introduceras i nya områden. Genom den spridning vi ser i Europa idag är risken stor att ASF
introduceras i Sverige och detta inte bara hos tamsvin utan även i vildsvinspopulationen. Syftet med
denna bildanalys var att få en bild av vildsvinens rörelse, var och när de besöker olika platser men
också notera andra observationer som kan vara viktiga för framtida smittskyddsåtgärder.
Mellan den 12e april 2017 och september 2018 placerades 24 viltkameror av modellen Ltl Acorn
Ltl5310WA ut i området Sandemar slott, 137 Dalarö. De placerades ut på utfodringsplatser, slaktplatser och kända viltövergångar. Detta genererade över 100 000 bilder som ligger till grund för
detta arbete. Först skedde en första sortering där bilder utan vildsvin sorterades bort och därefter
analyserades de kvarstående bilderna med avseende på hur många vildsvin som fanns på plats vid
ett besök samt om dessa besök skedde i ljus eller mörker. Andra viktiga observationer noterades
också.
Av mina resultat kan man se att vildsvinsgrupper på >2 individer ofta återkommer till samma platser.
Detta sker regelbundet och ibland flera gånger per dag. Grupper stannar också generellt längre på
samma plats än enstaka individer. Det är också vanligare med grupper på utfodringsplatser än på
övriga platser som ingått i studien. Grupperna verkar också hålla ihop och inte beblanda sig med
andra grupper. Detta indikerar att vildsvinen håller sig inom begränsade habitat.
Direktkontakter mellan vildsvin sågs inte många gånger under analysen och de direktkontakter som
skedde var mellan unga vildsvin eller mellan kulting och sugga. I och med detta är direktkontakter
troligtvis inte den största risken för smitta av ASF i Sverige. Däremot skulle flera olika grupper som
besöker samma utfodringsplats kunna innebära att indirekt miljösmitta är en trolig smittväg. På
grund av att vildsvinen stannar på samma platser skulle det vara viktigt vid ett eventuellt utbrott att
inte stressa och störa vildsvinen så att dessa lämnar sina habitat. Sådan stress kan vara exempelvis
jakt eller svampplockning, framförallt under hösten då landskapet blir mer bart. Jakt är därför ofta
en ineffektiv kontrollmetod.
Vildsvinen visade generellt stort intresse för kadaver som placerats ut i studien och direktkontakt
med vildsvinskadaver har skett inom tiden för likstelhet. Även om konsumtion av vildsvinskadaver
har misstänkts har det inte kunnat bekräftas i denna studie men den kontakt som skett bör vara
tillräcklig för att sprida ASF-virus om kadavret hade varit infekterat. Därför kan en viktig
kontrollåtgärd vara att undanröja och destruera kadaver. Kadavren är dock inte alltid lätta att
lokalisera eller forsla bort. |
|---|