Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige
Kostnaden för frösådd är oftast lägre än för plantering och lyckade sådder ger vanligen återväxt med högre stamantal. I praktiskt skogsbruk tillämpas skogssådd inte på alla marker där åtgärden kunde vara ett realistiskt alternativ. Särskilt stor är tvekan att så på marker med tjocka humustäcken. Såd...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | H2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Forest Ecology and Management
2021
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855572744192655360 |
|---|---|
| author | Svensson, Torben |
| author_browse | Svensson, Torben |
| author_facet | Svensson, Torben |
| author_sort | Svensson, Torben |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kostnaden för frösådd är oftast lägre än för plantering och lyckade sådder ger vanligen återväxt med högre stamantal. I praktiskt skogsbruk tillämpas skogssådd inte på alla marker där åtgärden kunde vara ett realistiskt alternativ. Särskilt stor är tvekan att så på marker med tjocka humustäcken. Såddresultatet är bland annat beroende av en kontinuerlig vattentillgång, där det kapillärt stigande markvattnet är den viktigaste källan. Kapillärkraften kan ökas genom markberedning, men om humustäcket är för tjockt förmår inte markberedaren att blottlägga mineraljord och risken för uttorkning ökar.
Syftet med denna studie, utförd på föryngringsytor tillhörande Holmen, var att undersöka plantbildning efter praktisk skogssådd på marker med tjocka humustäcken och utvärdera rådande rekommendationer för tallsådd. Tolv stycken sådda bestånd med 4 – 70+ centimeter tjocka täcken av humus eller torv inventerades. Statistiska ANOVA-analyser gjordes för att fastställa hur föryngringsresultat påverkats av de undersökta faktorerna såddbäddssammansättning, humustjocklek, torvtyp, humifieringsgrad, ståndortstyp och konkurrerande vegetation.
Den vanligaste groningspunkten för tallplantor i harvspår med förekomst av ren mineraljord var i en blandning mellan humus och mineraljord. Harvsegment med förekomst av ren mineraljord hade ett signifikant större uppslag av tallplantor men vare sig i harvspåren eller för föryngringsytorna i stort kunde antalet tallplantor förklaras av lokalt humusdjup eller humifieringsgrad. Däremot konstaterades signifikant större uppslag av glasbjörk och högre totalt stamantal på provytorna med tjockast organiskt material. Inga signifikanta samband kunde ses mellan ståndortstyp, konkurrerande vegetation och föryngringsresultat.
Studien indikerar att tallsådd är funktionellt på marker med tjocka humustäcken och torv. Oavsett det organiska materialets tjockleksklass uppgick antalet barrplantor i medeltal till 5 900 – 7 600 per hektar och antalet potentiella huvudstammar till 7 600 – 11 400 per hektar. Om Holmen skulle välja att föryngra sina marker med en humustjocklek över tio centimeter genom sådd istället för plantering så skulle det kunna innebära en genomsnittlig besparing om cirka 3 – 4 miljoner kronor per år. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU16429 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2021 |
| publishDateSort | 2021 |
| publisher | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| publisherStr | SLU/Dept. of Forest Ecology and Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU164292021-02-16T02:02:52Z Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige The potential of pine sowing for reforestation of clearfelled sites with deep organic soil layers Svensson, Torben Pinus sylvestris skogsföryngring skogssådd sådd tall torvmark torvtäckt mark våt fastmark återbeskogning Peat covered soil peatland Pinus sylvestris reforestation Scots pine sowing wet mineral soil Kostnaden för frösådd är oftast lägre än för plantering och lyckade sådder ger vanligen återväxt med högre stamantal. I praktiskt skogsbruk tillämpas skogssådd inte på alla marker där åtgärden kunde vara ett realistiskt alternativ. Särskilt stor är tvekan att så på marker med tjocka humustäcken. Såddresultatet är bland annat beroende av en kontinuerlig vattentillgång, där det kapillärt stigande markvattnet är den viktigaste källan. Kapillärkraften kan ökas genom markberedning, men om humustäcket är för tjockt förmår inte markberedaren att blottlägga mineraljord och risken för uttorkning ökar. Syftet med denna studie, utförd på föryngringsytor tillhörande Holmen, var att undersöka plantbildning efter praktisk skogssådd på marker med tjocka humustäcken och utvärdera rådande rekommendationer för tallsådd. Tolv stycken sådda bestånd med 4 – 70+ centimeter tjocka täcken av humus eller torv inventerades. Statistiska ANOVA-analyser gjordes för att fastställa hur föryngringsresultat påverkats av de undersökta faktorerna såddbäddssammansättning, humustjocklek, torvtyp, humifieringsgrad, ståndortstyp och konkurrerande vegetation. Den vanligaste groningspunkten för tallplantor i harvspår med förekomst av ren mineraljord var i en blandning mellan humus och mineraljord. Harvsegment med förekomst av ren mineraljord hade ett signifikant större uppslag av tallplantor men vare sig i harvspåren eller för föryngringsytorna i stort kunde antalet tallplantor förklaras av lokalt humusdjup eller humifieringsgrad. Däremot konstaterades signifikant större uppslag av glasbjörk och högre totalt stamantal på provytorna med tjockast organiskt material. Inga signifikanta samband kunde ses mellan ståndortstyp, konkurrerande vegetation och föryngringsresultat. Studien indikerar att tallsådd är funktionellt på marker med tjocka humustäcken och torv. Oavsett det organiska materialets tjockleksklass uppgick antalet barrplantor i medeltal till 5 900 – 7 600 per hektar och antalet potentiella huvudstammar till 7 600 – 11 400 per hektar. Om Holmen skulle välja att föryngra sina marker med en humustjocklek över tio centimeter genom sådd istället för plantering så skulle det kunna innebära en genomsnittlig besparing om cirka 3 – 4 miljoner kronor per år. Forest sowing is usually cheaper than planting and successful sowings generally gives a higher number of stems in the regeneration. In practical forestry, forest sowing is not applied to all lands where the measure could be a realistic alternative. Particularly large is the doubt to sow on peat and deep humus soils. The sowing result is, among other things, dependent on a continuous supply of water, where the capillary rising groundwater is the most important source. Capillary force can be increased by scarifying, but if the humus is too deep, scarification fails to expose mineral soil and the risk of drought increases. The overall purpose of this study, performed on regeneration sites belonging to Holmen, was to investigate seedling emergence after pine sowing on soils with deep humus. Twelve sown stands with varying humus depth were inventoried and ANOVA analyzes and calculations were made to determine how regeneration results were affected by seedbed composition, humus thickness, peat type, degree of humification, site type and competing vegetation. The highest number of germinants and seedlings were found in harrow tracks with exposed mineral soil and especially in locations containing a mixture of humus and mineral soil. Harrow segments with exposed mineral soil had a significantly larger number of pine seedlings than those without. Thickness of the organic soil material and its degree of humification had no significant effect on the number of pine seedlings neither in harrow tracks nor in total. The number of downy birch and the total stem numbers, on the other hand, had a significant connection with humus depth, where the class with the thickest humus layers had the highest stem numbers. No significant relationship could be seen between site type, competing vegetation and regeneration results. The study indicates that pine sowing is functional on deep humus soils. Regardless of the humus thickness class, the average number of conifers was 5,900 - 7,600 per hectare and the number of potential main stems was 7,600 - 11,400 per hectare. If Holmen were to choose to regenerate their deep humus soils by sowing instead of planting, this could mean an average saving of approximately SEK 3 – 4 million per year. SLU/Dept. of Forest Ecology and Management 2021 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16429/ |
| spellingShingle | Pinus sylvestris skogsföryngring skogssådd sådd tall torvmark torvtäckt mark våt fastmark återbeskogning Peat covered soil peatland Pinus sylvestris reforestation Scots pine sowing wet mineral soil Svensson, Torben Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige |
| title | Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige |
| title_full | Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige |
| title_fullStr | Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige |
| title_full_unstemmed | Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige |
| title_short | Tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra Sverige |
| title_sort | tallsåddens potential för återbeskogning av marker med tjocka humustäcken eller torv i norra sverige |
| topic | Pinus sylvestris skogsföryngring skogssådd sådd tall torvmark torvtäckt mark våt fastmark återbeskogning Peat covered soil peatland Pinus sylvestris reforestation Scots pine sowing wet mineral soil |