Vilken roll kan privathushållens odling av ätbara grödor spela, när det gäller inhemsk matproduktion? : en studie av egnahemsträdgårdar i områdena Håkanstorp, Johanneslust och Rostorp
Trädgårdarna i egnahemsområdena Rostorp, Håkanstorp och Johanneslust i Malmö planerades för odling och var tänkta att ge de boende en ökad självförsörjandegrad. De anlades på en av världens bästa jordbruksmarker, trädgårdarna och en del av växtmaterialet som planterades vid byggåren finns kvar. V...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Trädgårdarna i egnahemsområdena Rostorp, Håkanstorp och Johanneslust i Malmö planerades för
odling och var tänkta att ge de boende en ökad självförsörjandegrad. De anlades på en av världens
bästa jordbruksmarker, trädgårdarna och en del av växtmaterialet som planterades vid byggåren
finns kvar. Vår allt mer globala vardag med en världsomspännande konsumtion av matvaror bland
andra intressen har förändrat hur vi använder trädgården i stort.
Målet med studien är att ge en beskrivning av vilken roll privathushållens odling av ätbara grödor
kan spela, när det gäller inhemsk matproduktion. Det görs med utgångspunkt i egnahemsrörelsens
uppkomst och funktion i områdena Rostorp, Håkanstorp och Johanneslust i Malmö. Syftet är att
skapa en diskussion kring på vilket sätt privathushållens odlande kan bidra till ökad grad av
självhushållning, vilket i sin tur kan bidra till minskad matimport och klimatpåverkan. Med
metoderna en litteraturstudie, intervjuer med boende i egnahemsområdena Rostorp, Håkanstorp och
Johanneslust samt platsbesök både med intervjupersoner samt på egen hand har områdena
inventerats för att besvara följande frågeställningarna:
• Hur används de privatägda egnahemstomterna i områdena Håkanstorp, Rostorp och
Johanneslust idag, med avseende på odling av ätbara grödor?
• Hur skulle odling på privatägd mark, med egnahemsträdgårdar som exempel, kunna
användas för att öka graden av självförsörjning i de aktuella områdena?
Matproduktionen i de tre undersökta områdena kan öka. Tomtägare som intervjuades uttryckte ett
intresse för odling. På samtliga tomter förekom någon form av matproduktion. Informanterna
uttryckte en ovilja att upplåta sin egen mark för andra att odla på men däremot uttrycktes en vilja att
ge bort överskott på odlade grödor. Egnahemsföreningarna beskrevs som välfungerande föreningar,
där samarbete äger rum. Av den yta som skulle kunna nyttjas för odling användes endast en liten del
till ändamålet. Informanterna har inte en intention att öka sitt eget odlande i nuläget. Den totala
produktionen av frukt och grönt i privata trädgårdars uppgår årligen till 700 000 ton. Ungefär 20
procent tas tillvara. Ökad kunskap hos bostadsägarna, både när det gäller odling, hur mat kan tas
tillvara, samt om hållbar matproduktion.
Intresset för trädgård och odling är en av Sveriges största fritidssysselsättningar och det finns 160
000 ha privat mark i anslutning till bostäder som anses vara lämplig för odling. De studerade
områdenas trädgårdar innefattar alla någon form av matproduktion. Utav tomtytan i de undersökta
områdenas trädgårdar är 30-40 procent lämplig för odling. Idag används uppskattningsvis 4-10%.
En del tomter skulle kunna uppnå en självförsörjandegrad på 100 % av frukt och grönsaker.
Sammanfattningsvis har studien visat att kommunen har en viktig roll i att skapa initiativ.
Informanterna uttryckte intresse för mer odling på gemensam mark. Vilket kan leda till en ökad
matförsörjning nationellt och en ökad tillgång på färska grönsaker och frukt lokalt. När mer frukt
och grönt odlas och äts på samma plats bidrar den typen av konsumtion till att minska
klimatpåverkan. |
|---|