Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar
Målet och syftet med denna studie är att utreda vilken bebyggelse, beroende på ålder, som gynnar ekosystemtjänster bäst samt att utvärdera det nya planeringsverktyget GYF AP 2.0, Grönytefaktor för allmän platsmark, validitet på äldre bostadsområden. I studien appliceras GYF AP 2.0 på två äldre stads...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16277/ |
| _version_ | 1855572718693384192 |
|---|---|
| author | Wrenfelt, Tuva |
| author_browse | Wrenfelt, Tuva |
| author_facet | Wrenfelt, Tuva |
| author_sort | Wrenfelt, Tuva |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Målet och syftet med denna studie är att utreda vilken bebyggelse, beroende på ålder, som gynnar ekosystemtjänster bäst samt att utvärdera det nya planeringsverktyget GYF AP 2.0, Grönytefaktor för allmän platsmark, validitet på äldre bostadsområden. I studien appliceras GYF AP 2.0 på två äldre stadsdelar i Uppsala, Fålhagen som är byggt under 1930-talet och Gottsunda, ett miljonprojekt från 1970-talet. Med hjälp av kartprogrammet ArcGIS kartläggs kvaliteter inom olika ekosystemtjänster i stadsdelarna. Information om ekosystemtjänster i områden samlades in bland annat genom Uppsala kommuns översiktsplan, Uppsalas biotopkarta, kartor och ortofoton från lantmäteriet, landskapsanalyser samt litteraturstudie.
Analyserna av Gottsunda och Fålhagen i Uppsala jämfördes med Ursvik, ett nybyggt område i Sundbyberg där konsultföretaget WSP utfört en analys med verktyget och använt resultatet vid planering och byggnation. Det är alltså WSP:s resultat från analysen av Ursvik som används vid jämförelsen i denna studie. Det preliminära resultatet visar på att bevarandet av skogen i Gottsunda har gett en hög och relativt jämn balans mellan de olika kategorierna av ekosystemtjänster. Vidare diskuteras det huruvida geografiskt läge påverkar ekosystemtjänsterna i områdena, då de har olika förutsättningar. Med reservation för att resultaten från Gottsunda och Fålhagen är mer översiktliga än utredningen av Ursvik då den utredningen gjorts under en längre tid och av erfarna utredare. Hade studien inkluderat fler områden i analysen hade det kunnat föras närmre diskussioner om vad ett bra värde på grönytefaktorn för ett område är samt identifiera likheter och skillnader på ekosystemtjänster i områden med liknande förutsättningar. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16277 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU162772020-11-10T02:02:02Z https://stud.epsilon.slu.se/16277/ Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar Wrenfelt, Tuva Nature conservation and land resources Landscape architecture Målet och syftet med denna studie är att utreda vilken bebyggelse, beroende på ålder, som gynnar ekosystemtjänster bäst samt att utvärdera det nya planeringsverktyget GYF AP 2.0, Grönytefaktor för allmän platsmark, validitet på äldre bostadsområden. I studien appliceras GYF AP 2.0 på två äldre stadsdelar i Uppsala, Fålhagen som är byggt under 1930-talet och Gottsunda, ett miljonprojekt från 1970-talet. Med hjälp av kartprogrammet ArcGIS kartläggs kvaliteter inom olika ekosystemtjänster i stadsdelarna. Information om ekosystemtjänster i områden samlades in bland annat genom Uppsala kommuns översiktsplan, Uppsalas biotopkarta, kartor och ortofoton från lantmäteriet, landskapsanalyser samt litteraturstudie. Analyserna av Gottsunda och Fålhagen i Uppsala jämfördes med Ursvik, ett nybyggt område i Sundbyberg där konsultföretaget WSP utfört en analys med verktyget och använt resultatet vid planering och byggnation. Det är alltså WSP:s resultat från analysen av Ursvik som används vid jämförelsen i denna studie. Det preliminära resultatet visar på att bevarandet av skogen i Gottsunda har gett en hög och relativt jämn balans mellan de olika kategorierna av ekosystemtjänster. Vidare diskuteras det huruvida geografiskt läge påverkar ekosystemtjänsterna i områdena, då de har olika förutsättningar. Med reservation för att resultaten från Gottsunda och Fålhagen är mer översiktliga än utredningen av Ursvik då den utredningen gjorts under en längre tid och av erfarna utredare. Hade studien inkluderat fler områden i analysen hade det kunnat föras närmre diskussioner om vad ett bra värde på grönytefaktorn för ett område är samt identifiera likheter och skillnader på ekosystemtjänster i områden med liknande förutsättningar. The aim and purpose of this study is to investigate which type of building, depending on age, best benefits ecosystem services and to evaluate the validity of the new planning tool GYF AP 2.0, Green Area Factor for Public Land, when used older districts. The tool was applied on two different districts in the city of Uppsala built during different times in the twentieth century, Fålhagen from the 1930s and Gottsunda, a district which was a part of the Swedish million program where a million housings were to be built during the 1970s. To investigate the qualities within different ecosystem services in the districts the map program ArcGIS was used. Information about the two areas were collected through, for instance, the comprehensive plan of the municipality of Uppsala, the map of biotopes of Uppsala, maps and ortophotos from Lantmäteriet, landscape analyzes and literary studies. The analyzes of Gottsunda and Fålhagen were then compared with Ursvik, a newly built district in Sundbyberg. The consulting company WSP performed and analyzed Ursvik with GYF AP 2.0 and used the results in the planning and construction of the area. It is thus the results from the analysis of Ursvik that WSP performed that is used in this study. The preliminary results show that Gottsunda has the highest green area factor as well as the most balanced result among the different ecosystem services due to the preserved areas of forest within the district. Furthermore, it is discussed whether geographical location affects the ecosystem services in the districts, as they have different qualifications. It has to mentioned that the results from Gottsunda and Fålhagen are more general than the analyze of Ursvik since that investigation has been done for a longer time period and by experienced investigators. If there had been more districts included in this analyze, a more thorough discussion would have been possible about good values of the green area factor as well as similarities and differences between districts with similar qualifications. 2020-11-06 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16277/1/wrenfelt_t_201106.pdf Wrenfelt, Tuva, 2020. Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar : en studie om utvecklandet av hållbara städer. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Ecology <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-415.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16277 swe |
| spellingShingle | Nature conservation and land resources Landscape architecture Wrenfelt, Tuva Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| title | Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| title_full | Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| title_fullStr | Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| title_full_unstemmed | Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| title_short | Utvärdering av planeringsverktyget GYF AP 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| title_sort | utvärdering av planeringsverktyget gyf ap 2.0 tillämpbarhet i befintliga stadsdelar |
| topic | Nature conservation and land resources Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16277/ https://stud.epsilon.slu.se/16277/ |