Liden - flora och markanvändning
Liden är ett område om 78 ha och ligger 7.5 km norr om Skövde i anslutning till gården St.Liden. Området ligger pä Billingens nordöstra sluttning. Billingens berggrund är av stor betydelse för områdets karaktär. Skiffer och diabas har gett upphov till de rika jordarna inom området och kalkstenen ger...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Otro |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16251/ |
| _version_ | 1855572714693066752 |
|---|---|
| author | Persson, Torsten |
| author_browse | Persson, Torsten |
| author_facet | Persson, Torsten |
| author_sort | Persson, Torsten |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Liden är ett område om 78 ha och ligger 7.5 km norr om Skövde i anslutning till gården St.Liden. Området ligger pä Billingens nordöstra sluttning. Billingens berggrund är av stor betydelse för områdets karaktär. Skiffer och diabas har gett upphov till de rika jordarna inom området och kalkstenen ger god tillgång pä kalciumjoner och därmed ett relativt högt pH-värde. Inom större delen av Liden finns översilande vatten. Detta faktum jämte de rika jordarna ger upphov till områdets ymniga grönska.
Gärden St.Liden har brukats åtminstone frän 1685 fram till 1944. Med hjälp av fastighetskartor kan man se hur markutnyttjandet har förändrats under dessa sekler: Ängsmarksarealen gick tillbaka. Akerarealen ökade. Betesmarken utökades allteftersom man upphörde med skogsbete. Efter 1944 fram till idag, 1985, har de verkligt stora förändringarna skett: Betesmarker och ängsmarker har vuxit igen med skog. Åkermarken har lagts om till betesmark eller planterats igen med ek-skog.
Vegetationen på Liden idag är starkt kopplad till tidigare markutnyytjande. De skogklädda områdena bestar till största delen av ädellövskog och annan lövskog. Längst upp mot Billingeplatån finns gammal granskog.
I lövskogen är ask, al, björk, ek och gran de vanligaste arterna i kronskiktet. Buskskiktet är välutvecklat med riklig förekomst av hassel. I fältskiktet är skogsbingel den mest dominanta arten. Övriga vanliga arter där är vitsippa, älgört, skogsnäva, kärrfibbla och majbräken.
I granskogens fältskikt är harsyra, vitsippa, blåsippa, skogsnäva, skogsbingel och vildbalsamin vanliga arter. Granskogen är mycket rik på lågor då den sedan 1949 varit skyddad såsom dels domänreservat och dels naturreservat.
Betesmarkerna på Liden har en speciell karaktär. I odlingsrösena och på andra ställen växer buskar och träd, ensamma eller i grupp. Ibland växer dessa sä tätt att lundar bildas. På öppna ängsytor finner man ofta en trivial ängsflora med arter som hundäxing, ängsgröe, ängssvingel, skogsnäva, röllika, vitmära och ett antal klöverarter. Buskagen utgörs främst av hassel, nyponros och hagtorn. I lundarna påminner fältskiktsfloran om den i ädellövskogen. Vanliga träd på betesmarkerna är sötkörsbär, ask, alm, rönn, lönn, björk och ek.
Antalet arter av kärlväxter inom Liden är totalt minst 266 st.
Liden utgör med sina många olika naturtyper ett varierat och mycket naturskönt landskap. Många av dessa naturtyper har i landet fram till idag minskat kraftig arealmässigt. Därför bör Liden på något sätt skyddas. Eventuellt genom bildning av ett naturreservat. De främsta hoten idag torde vara att betesmarkerna växer igen och att granskog kommer ersätta den lövskog som finns. |
| format | Otro |
| id | RepoSLU16251 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU162512023-11-22T15:37:32Z https://stud.epsilon.slu.se/16251/ Liden - flora och markanvändning Persson, Torsten Forestry - General aspects Liden är ett område om 78 ha och ligger 7.5 km norr om Skövde i anslutning till gården St.Liden. Området ligger pä Billingens nordöstra sluttning. Billingens berggrund är av stor betydelse för områdets karaktär. Skiffer och diabas har gett upphov till de rika jordarna inom området och kalkstenen ger god tillgång pä kalciumjoner och därmed ett relativt högt pH-värde. Inom större delen av Liden finns översilande vatten. Detta faktum jämte de rika jordarna ger upphov till områdets ymniga grönska. Gärden St.Liden har brukats åtminstone frän 1685 fram till 1944. Med hjälp av fastighetskartor kan man se hur markutnyttjandet har förändrats under dessa sekler: Ängsmarksarealen gick tillbaka. Akerarealen ökade. Betesmarken utökades allteftersom man upphörde med skogsbete. Efter 1944 fram till idag, 1985, har de verkligt stora förändringarna skett: Betesmarker och ängsmarker har vuxit igen med skog. Åkermarken har lagts om till betesmark eller planterats igen med ek-skog. Vegetationen på Liden idag är starkt kopplad till tidigare markutnyytjande. De skogklädda områdena bestar till största delen av ädellövskog och annan lövskog. Längst upp mot Billingeplatån finns gammal granskog. I lövskogen är ask, al, björk, ek och gran de vanligaste arterna i kronskiktet. Buskskiktet är välutvecklat med riklig förekomst av hassel. I fältskiktet är skogsbingel den mest dominanta arten. Övriga vanliga arter där är vitsippa, älgört, skogsnäva, kärrfibbla och majbräken. I granskogens fältskikt är harsyra, vitsippa, blåsippa, skogsnäva, skogsbingel och vildbalsamin vanliga arter. Granskogen är mycket rik på lågor då den sedan 1949 varit skyddad såsom dels domänreservat och dels naturreservat. Betesmarkerna på Liden har en speciell karaktär. I odlingsrösena och på andra ställen växer buskar och träd, ensamma eller i grupp. Ibland växer dessa sä tätt att lundar bildas. På öppna ängsytor finner man ofta en trivial ängsflora med arter som hundäxing, ängsgröe, ängssvingel, skogsnäva, röllika, vitmära och ett antal klöverarter. Buskagen utgörs främst av hassel, nyponros och hagtorn. I lundarna påminner fältskiktsfloran om den i ädellövskogen. Vanliga träd på betesmarkerna är sötkörsbär, ask, alm, rönn, lönn, björk och ek. Antalet arter av kärlväxter inom Liden är totalt minst 266 st. Liden utgör med sina många olika naturtyper ett varierat och mycket naturskönt landskap. Många av dessa naturtyper har i landet fram till idag minskat kraftig arealmässigt. Därför bör Liden på något sätt skyddas. Eventuellt genom bildning av ett naturreservat. De främsta hoten idag torde vara att betesmarkerna växer igen och att granskog kommer ersätta den lövskog som finns. 2020-10-21 Other NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16251/1/persson_t_201020.pdf Persson, Torsten, 1985. Liden - flora och markanvändning. UNSPECIFIED, Umeå. Umeå: (S) > Institutionen för skoglig ståndortslära <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/HIST-X001.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16251 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Persson, Torsten Liden - flora och markanvändning |
| title | Liden - flora och markanvändning |
| title_full | Liden - flora och markanvändning |
| title_fullStr | Liden - flora och markanvändning |
| title_full_unstemmed | Liden - flora och markanvändning |
| title_short | Liden - flora och markanvändning |
| title_sort | liden - flora och markanvändning |
| topic | Forestry - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16251/ https://stud.epsilon.slu.se/16251/ |