Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd
Granbarkborren (Ips typographus) har historiskt sett dödat stora mängder granskog efter stormar. Både stormen 1969 och stormarna Gudrun och Pär skapade stora mängder yngelsubstrat i form av vindfällda granar vilket ledde till massförökning som följd. Vid epidemiska nivåer av granbarkborre angrips äv...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/16207/ |
| _version_ | 1855572707806019584 |
|---|---|
| author | Johansson, Jonatan |
| author_browse | Johansson, Jonatan |
| author_facet | Johansson, Jonatan |
| author_sort | Johansson, Jonatan |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Granbarkborren (Ips typographus) har historiskt sett dödat stora mängder granskog efter stormar. Både stormen 1969 och stormarna Gudrun och Pär skapade stora mängder yngelsubstrat i form av vindfällda granar vilket ledde till massförökning som följd. Vid epidemiska nivåer av granbarkborre angrips även frisk skog. Den varma och torra sommaren 2018 gjorde att stor del av södra Sveriges granskogar led av torkstress. De nedsatta granarna gjorde dem försvagade och därmed lämpliga för granbarkborre att angripa.
Bekämpningsmetoden sök och plock är den metod som rekommenderas av bland annat skogsstyrelsen och innebär att identifiera, avverka och få ut angripet virke från skogen. Vid så stora och många angrepp som blivit hinner de flesta inte avverka under den perioden granbarkborrarna är aktiva utan avverkar även under vinterhalvåret. Hur effektiv den avverkningen är ur bekämpningssynpunkt är huvudfrågan för den här studien.
Syftet är att se om avverkning av barkborreskadad skog inne i bestånd med likåldrig skog omkring ger positiv eller negativ effekt på nästkommande års angrepp vid förstasvärmning, jämfört med att inte avverka och genom det inte skapa nya solbelysta hyggeskanter.
Under mars månad 2020 identifierades hur många granar med övervintrande granbarkborrar det fanns på 20 angreppsområden. 10 av dessa områden avverkades före förstasvärmning som skedde i slutet av maj månad. Efter att huvudsvärmningen var konstaterat över inventerades antal angripna granar runt de 20 identifierade angreppsområdenas direkta närhet.
Resultatet visar tendenser på att avverkade områden har en lägre angreppsfrekvens jämfört med orörda områden. Dock är skillnaden inte signifikant. Denna studie påvisar också att det inte går att helt bekämpa granbarkborren genom avverkning under vintern. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU16207 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU162072020-10-08T01:01:09Z https://stud.epsilon.slu.se/16207/ Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd Johansson, Jonatan Forestry - General aspects Forest injuries and protection Granbarkborren (Ips typographus) har historiskt sett dödat stora mängder granskog efter stormar. Både stormen 1969 och stormarna Gudrun och Pär skapade stora mängder yngelsubstrat i form av vindfällda granar vilket ledde till massförökning som följd. Vid epidemiska nivåer av granbarkborre angrips även frisk skog. Den varma och torra sommaren 2018 gjorde att stor del av södra Sveriges granskogar led av torkstress. De nedsatta granarna gjorde dem försvagade och därmed lämpliga för granbarkborre att angripa. Bekämpningsmetoden sök och plock är den metod som rekommenderas av bland annat skogsstyrelsen och innebär att identifiera, avverka och få ut angripet virke från skogen. Vid så stora och många angrepp som blivit hinner de flesta inte avverka under den perioden granbarkborrarna är aktiva utan avverkar även under vinterhalvåret. Hur effektiv den avverkningen är ur bekämpningssynpunkt är huvudfrågan för den här studien. Syftet är att se om avverkning av barkborreskadad skog inne i bestånd med likåldrig skog omkring ger positiv eller negativ effekt på nästkommande års angrepp vid förstasvärmning, jämfört med att inte avverka och genom det inte skapa nya solbelysta hyggeskanter. Under mars månad 2020 identifierades hur många granar med övervintrande granbarkborrar det fanns på 20 angreppsområden. 10 av dessa områden avverkades före förstasvärmning som skedde i slutet av maj månad. Efter att huvudsvärmningen var konstaterat över inventerades antal angripna granar runt de 20 identifierade angreppsområdenas direkta närhet. Resultatet visar tendenser på att avverkade områden har en lägre angreppsfrekvens jämfört med orörda områden. Dock är skillnaden inte signifikant. Denna studie påvisar också att det inte går att helt bekämpa granbarkborren genom avverkning under vintern. The bark-beetle (Ips typographus) has historically killed large amounts of spruce forest after storms. Both the storm in 1969 and the storms Gudrun and Pär created large amounts of breeding material in the form of wind-felled spruces, which led to outbreaks as a result. At epidemic levels of bark-beetles, healthy forest is also attacked and killed. The hot and dry summer of 2018 meant that most of the spruces in southern Sweden suffered from drought stress and were susceptible to spruce bark-beetle attacks. The control method sanitation cutting is the method recommended by, among others, the Swedish Forest Agency and involves identifying, felling and removal of attacked trees out of the forest. With such large outbreaks, most forest owners do not have time to fell during the period when the spruce bark-beetles are active. Much of the felling is thus conducted during the winter. How effective sanitation cutting is from a control point of view is the main question for this study. The purpose is to see whether felling forest damaged by bark-beetle in stands with forest of the same age around has a positive or negative effect on next year's attack during the first flight period, compared with not felling and thereby not creating new gaps with sunlit edges. During March 2020, it was identified how many spruces with overwintering bark-beetles were present at 20 areas of attack. 10 of these areas were felled before the first swarming, which took place at the end of May. After the main swarming was over, the number of infested spruces was inventoried around the immediate vicinity of the 20 identified areas. The results show tendencies that felled areas have a lower attack frequency compared to untouched areas. However, the difference is not statistically significant. This study also shows that it is not possible to completely control the spruce bark beetle by sanitation cutting during winter. 2020-10-07 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/16207/1/johansson_j_201007.pdf Johansson, Jonatan, 2020. Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: (S) > School for Forest Management <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-210.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-16207 swe |
| spellingShingle | Forestry - General aspects Forest injuries and protection Johansson, Jonatan Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| title | Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| title_full | Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| title_fullStr | Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| title_full_unstemmed | Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| title_short | Bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| title_sort | bekämpningseffekten vid vinteravverkning av granbarkborreangripna träd |
| topic | Forestry - General aspects Forest injuries and protection |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/16207/ https://stud.epsilon.slu.se/16207/ |