Temporär landskapsarkitektur : med tillämpning i Järnvägsstaden, Eslöv
Temporär landskapsarkitektur har under de senaste åren fått en allt större roll och utbredning i våra urbana städer. Temporär landskapsarkitektur kan användas för att intensifiera användning av en redan etablerad plats, introducera en plats för en första användning eller för att omdefiniera en...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | H2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2020
|
| Subjects: |
| Summary: | Temporär landskapsarkitektur har under de senaste
åren fått en allt större roll och utbredning i våra urbana
städer. Temporär landskapsarkitektur kan användas för
att intensifiera användning av en redan etablerad plats,
introducera en plats för en första användning eller för
att omdefiniera en plats befintliga karaktär och funktion.
Temporär landskapsarkitektur kan användas som ett
kompletterande verktyg till dagens översiktliga planering med
syftet att stärka lokalsamhället med hjälp av medborgardialog
och genom att på ett tidseffektivt sätt gå från idé- och
gestaltningsstadiet till en färdig konstruktion. Att använda
sig av temporär landskapsarkitektur i planeringsprocessen
ger även utrymme för oss landskapsarkitekter att på ett
tidseffektivt sätt experimentera och testa idéer på en plats i
full skala och därmed tillgodose ett framväxande och aktuellt
behov.
Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap kring
fenomenet temporär landskapsarkitektur i en urban kontext.
Målet är att genom en teoretisk bakgrundsstudie studera
begreppet temporär landskapsarkitektur och på vilka sätt
det kan ta sig uttryck samt att ta fram en idékatalog med tre
förslag på hur temporär landskapsarkitektur kan tillämpas i
Järnvägsstaden med fokus på Kvarngatan i Eslöv kommun.
Den teoretiska bakgrundsstudien behandlar begreppet
temporär landskapsarkitektur och dess definition
samt redogör för fördelar och nackdelar med temporär
landskapsarkitektur, var temporär landskapsarkitektur är
tillämpbar och hur vi som landskapsarkitekter kan arbeta
med detta fenomen.
Förslagen i idékatalogen är avgränsade till området öster
om järnvägen, den så kallade Järnvägsstaden, som präglas
av stora industri- och verksamhetsområden. Vi tog i ett
inledande skede av vår arbetsprocess kontakt med Eslövs
kommuns planeringsenhet med intentionen om att tillämpa
temporär landskapsarkitektur i en urban miljö i Eslövs
kommun. Två planarkitekter från kommunen återkopplade
till oss och var intresserade. Därefter fortlöpte en dialog med
de både vilka bistod oss med viktig information och underlag
under arbetets gång. I vår platsanalys av Järnvägsstaden
studerade vi kommunala dokument så som “Eslövs kommuns
översiktsplan 2035” och programhandlingen “Översiktsplan
för Eslövs kommun: Fördjupning för Eslöv, öster om
järnvägen”. För att få en utökad förståelse för områdets
förutsättningar och kvalitéer gjordes fysiska platsbesök
innefattande analyser, inventeringar och observationer.
Platsanalysen lyfter fram Järnvägsstadens värdefulla
nyckelplatser, kulturhistoriska kvalitéer, landmärken, noder,
stråk och siktlinjer, men visar också på områdets svagheter
och hot, såsom järnvägen och de stora kvartersstrukturer
som bildar barriärer samt den bristfälliga orienterbarheten
inom området och över järnvägsrälsen till den västra sidan
av Eslöv.
Utifrån platsanalyser av Järnvägsstaden och Kvarngatan
är vår ambition att genom en idékatalog med tre olika
förslag presentera idéer och lösningar för att åstadkomma
vistelsevänlighet längs Kvarngatan, ökad kommunikation,
visuell ledning, belysa landmärken och historiska värden
samt skapa kopplingar mellan östra och västra Eslöv.
Idékatalogen består sammantaget av tre förslag varav det
första förslaget belyser Järnvägsstadens och framförallt
Kvarngatans historiska kvalitéer samt visar på framtida
förändring. Förslag nummer två syftar till att hantera
Kvarngatans problematik kring bildominans samt bidra till
ökad vistelsevänlighet för både gående och cyklister. Det
tredje förslaget är ett sätt försöka föra samman östra och
västra Eslöv genom visuell ledning. Tanken med idékatalogen
är att presentera ett urval av idéer genom dessa tre förslag,
där var av ett av förslagen kan ses som en ‘lösning’ på ett
specifikt problem eller ett sätt att belysa en specifik kvalité. |
|---|