Anti-neutrofila cytoplasmatiska antikroppar (ANCA) hos hund : en ny diagnostisk markör för sjukdomar som förlöper med vaskulit?
Anti-neutrofila cytoplasmatiska antikroppar (ANCA) är en specifik typ av autoantikroppar som riktar sig mot innehållet i cytoplasmatiska granula hos neutrofila granulocyter. På humansidan är de i hög grad associerade med sjukdomar som förlöper med vaskulit. Få studier har dock gjorts om dess rele...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Anti-neutrofila cytoplasmatiska antikroppar (ANCA) är en specifik typ av autoantikroppar som
riktar sig mot innehållet i cytoplasmatiska granula hos neutrofila granulocyter. På humansidan
är de i hög grad associerade med sjukdomar som förlöper med vaskulit. Få studier har dock
gjorts om dess relevans inom veterinärmedicin. Målet med studien var att utvärdera förekomsten av ANCA hos hundar med steroid-responsiv meningit-arterit (SRMA) samt immunemediated rheumatic disease (IMRD) för att undersöka om dessa kan användas som en ny
diagnostisk markör för sjukdomar som förlöper med vaskulit. Serum samlades in från 17 hundar
med SRMA och 6 hundar med IMRD och analyserades via indirekt immunofluorescens samt
enzyme-linked immunosorent assay. Via indirekt immunofluorescens analyserades varje prov
med två olika fixeringar: etanolfixerade granulocyter samt formalinfixerade granulocyter. Det
gjordes för att enklare kunna skilja mellan ANCA och antinukleära antikroppar (ANA).
Majoriteten av alla prover (28 av 30) var åtminstone svagt positiva för antingen c-ANCA eller
p-ANCA vid etanolfixering. En cutoff på 1:100 valdes för etanolfixering, samt 1:10 för formalinfixering.
Av hundarna med SRMA var 2 positiva för c-ANCA vid formalinfixering. Av hundarna med
IMRD var 4 positiva för p-ANCA vid etanolfixering samt 3 positiva för c-ANCA vid formalinfixering. Endast en av dessa hundar, tillhörande gruppen med IMRD, var positiv både vid
formalin och etanolfixering. Samtliga ANCA-positiva prover var negativa för både MPO
och/eller PR3 med ELISA.
Tre av fyra p-ANCA-positiva hundar var positiva även för ANA. Från studier av ANCA hos
människor har det visat sig att det kan vara svårt att skilja ANA från p-ANCA.
Mycket är fortfarande oklart angående ANCA hos hund. Eventuell interferens av ANA vid
immunofluorescens-teknik vid samtidig närvaro av p-ANCA gör att vidare studier krävs för att
fastställa relevansen och de diagnostiska möjligheterna för ANCA hos hundar. |
|---|