Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation
Grönområden konkurrerar idag med exploatering av byggnader och infrastruktur. Dock har grönska kommit att uppmärksammas allt mer i samband med pågående urbanisering och förtätning där den biologiska mångfalden påverkas negativt. Grönområden har även visat sig ha en viktig roll i anpassningen till...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2020
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572691653754880 |
|---|---|
| author | Ek, Clara Hjelm, Lisa |
| author_browse | Ek, Clara Hjelm, Lisa |
| author_facet | Ek, Clara Hjelm, Lisa |
| author_sort | Ek, Clara |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Grönområden konkurrerar idag med exploatering av byggnader och infrastruktur. Dock
har grönska kommit att uppmärksammas allt mer i samband med pågående urbanisering
och förtätning där den biologiska mångfalden påverkas negativt. Grönområden har även
visat sig ha en viktig roll i anpassningen till rådande klimatförändringar. Grönska har på
så sätt en avgörande roll för en hållbar utveckling. Därav bör man värdera, planera, sköta,
värna och kompensera för den grönska som går förlorad i och med exploatering. För att
ge olika ekosystem det utrymme och skydd som de kräver och förtjänar är det av största
vikt att människan får en förståelse för naturens fulla värde. Därav har olika
kompensationsåtgärder och monetära värdesättningar av ekosystem tagits fram.
Kompensationsåtgärder är ett verktyg för att nå målet om ingen nettoförlust av biologisk
mångfald. Dock visar forskning att ekologisk kompensation inom planeringen ofta är
bristande och något som även tillämpas på ett tvivelaktigt sätt. Dessutom saknas mer
vedertagna sätt och metoder för ekologisk kompensation i planeringen.
Den här studien har med utgångspunkt i ovan beskriven problematik undersökt hur
ekologisk kompensation appliceras i den kommunala planeringen i Skåne. Studien syftar
till att undersöka vad det finns för möjligheter, utmaningar och hinder med detaljplan som
verktyg för ekologisk kompensation. Tre fallstudier baserade på dokumentstudie av
detaljplaner i Helsingborgs stad, Svedala kommun och Lomma kommun har givit studien
ytterligare insikt i den kommunala detaljplaneprocessen och hur ekologisk kompensation
kan tillämpas. För att göra ett urval av fall skickas en enkätundersökning ut till alla Skånes
kommuner. Studiens metoder har sitt initialläge i ett kvalitativt tillvägagångssätt för att
finna mönster och skapa en förståelse för hur olika företeelser kontextuellt hänger
samman. Tillämpade metoder i studien är enkätundersökning, fallstudie och
dokumentstudie.
Detaljplanen är ett verktyg för att applicera kompensationsåtgärder i den kommunala
fysiska planeringen. Detaljplaneprocessen syftar till att säkra insyn från olika parter vilka
verkar för olika intressen. Det finns även en vilja att i skånska kommuner applicera
ekologisk kompensation i planerings- och exploateringsprocesser, vilket kommer till
uttryck i kommunernas översiktsplaner. Dock finns det en del utmaningar och hinder med
att applicera kompensationsåtgärder i en detaljplan. Exempelvis en bristande lagstiftning
vilken främst skyddar redan skyddade områden utan att möjliggöra eller uppmuntra en
frivillig kompensation av det vardagliga landskapet. Vidare är tillämpningen av ekologisk
kompensation beroende av engagemang, politiska beslut samt kunskap. Bristande
kunskap kan i sin tur leda till att kompensationsåtgärder appliceras utan egentlig påverkan
på den biologiska mångfalden alternativt att partiell kompensation uppstår eller att
åtgärden enbart är estetisk. Avslutningsvis är uppföljning och bevakning av stor vikt, att
fastställa en kompensationsåtgärd i en detaljplan har ingen betydelse eller inverkan på
den biologiska mångfalden om den inte realiseras i verkligheten. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU16106 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU161062020-10-01T01:01:11Z Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation Detailed development plan as an instrument for ecologic compensation Ek, Clara Hjelm, Lisa ekologisk kompensation kompensation biologisk mångfald ekosystemtjänster gröna värden kompensationsåtgärder fysisk planering detaljplanering ekologisk hållbarhet Grönområden konkurrerar idag med exploatering av byggnader och infrastruktur. Dock har grönska kommit att uppmärksammas allt mer i samband med pågående urbanisering och förtätning där den biologiska mångfalden påverkas negativt. Grönområden har även visat sig ha en viktig roll i anpassningen till rådande klimatförändringar. Grönska har på så sätt en avgörande roll för en hållbar utveckling. Därav bör man värdera, planera, sköta, värna och kompensera för den grönska som går förlorad i och med exploatering. För att ge olika ekosystem det utrymme och skydd som de kräver och förtjänar är det av största vikt att människan får en förståelse för naturens fulla värde. Därav har olika kompensationsåtgärder och monetära värdesättningar av ekosystem tagits fram. Kompensationsåtgärder är ett verktyg för att nå målet om ingen nettoförlust av biologisk mångfald. Dock visar forskning att ekologisk kompensation inom planeringen ofta är bristande och något som även tillämpas på ett tvivelaktigt sätt. Dessutom saknas mer vedertagna sätt och metoder för ekologisk kompensation i planeringen. Den här studien har med utgångspunkt i ovan beskriven problematik undersökt hur ekologisk kompensation appliceras i den kommunala planeringen i Skåne. Studien syftar till att undersöka vad det finns för möjligheter, utmaningar och hinder med detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation. Tre fallstudier baserade på dokumentstudie av detaljplaner i Helsingborgs stad, Svedala kommun och Lomma kommun har givit studien ytterligare insikt i den kommunala detaljplaneprocessen och hur ekologisk kompensation kan tillämpas. För att göra ett urval av fall skickas en enkätundersökning ut till alla Skånes kommuner. Studiens metoder har sitt initialläge i ett kvalitativt tillvägagångssätt för att finna mönster och skapa en förståelse för hur olika företeelser kontextuellt hänger samman. Tillämpade metoder i studien är enkätundersökning, fallstudie och dokumentstudie. Detaljplanen är ett verktyg för att applicera kompensationsåtgärder i den kommunala fysiska planeringen. Detaljplaneprocessen syftar till att säkra insyn från olika parter vilka verkar för olika intressen. Det finns även en vilja att i skånska kommuner applicera ekologisk kompensation i planerings- och exploateringsprocesser, vilket kommer till uttryck i kommunernas översiktsplaner. Dock finns det en del utmaningar och hinder med att applicera kompensationsåtgärder i en detaljplan. Exempelvis en bristande lagstiftning vilken främst skyddar redan skyddade områden utan att möjliggöra eller uppmuntra en frivillig kompensation av det vardagliga landskapet. Vidare är tillämpningen av ekologisk kompensation beroende av engagemang, politiska beslut samt kunskap. Bristande kunskap kan i sin tur leda till att kompensationsåtgärder appliceras utan egentlig påverkan på den biologiska mångfalden alternativt att partiell kompensation uppstår eller att åtgärden enbart är estetisk. Avslutningsvis är uppföljning och bevakning av stor vikt, att fastställa en kompensationsåtgärd i en detaljplan har ingen betydelse eller inverkan på den biologiska mångfalden om den inte realiseras i verkligheten. Green areas currently compete with the exploitation of buildings and infrastructure. However, greenery has become more and more prominent in relation to ongoing urbanization and densification where biodiversity is negatively affected. Green areas have also been found to play an important role in adapting to climate change. Greenery thus has a crucial role for sustainable development. Therefore it is important to evaluate, plan, manage, safeguard and compensate for the greenery that is lost through exploitation. In order to give different ecosystems the space and protection they require and deserve, it is of the utmost importance to understand the full value of nature. Hence, various compensation measures and monetary valuations of ecosystems have been developed. Compensatory measures are a tool to achieve the goal of no net loss of biodiversity. However, research shows that ecological compensation in planning is often inadequate and something that is applied in a dubious way. In addition, established and developed methods for ecological compensation are lacking in the current planning system. The study has, based on the problem described above, examined how ecological compensation is applied in the municipal planning in Skåne. The study aims to investigate the opportunities, challenges and obstacles that exist within the planning system and ecological compensation. Three case studies based on Helsingborgs stad, Svedala kommun and Lomma kommun have given the study further insight into the planning process. To make a selection of cases, a survey was sent out to all the municipalities in Skåne. The methods of the study have a qualitative approach in order to find patterns and create an understanding of how different phenomena are contextually linked. The methods used in the study are survey, case study and document study. The detailed development plan is a tool for applying compensation measures in the municipal spatial planning based on how the plan is legally binding. The planning process also seeks to secure transparency and take regard to different interests. There is also a desire to apply ecological compensation in the municipalities of Skåne, which is reflected in the municipal master plans. However, there are some challenges and obstacles in applying compensation measures in a detailed development plan. For example, the lack of legislation that protects already protected areas without enabling or encouraging voluntary compensation of the everyday landscape. Furthermore, the application of ecological compensation is dependent on the commitment of employees, political decisions and knowledge. Lack of knowledge can lead to compensation measures being applied without any real impact on biodiversity. Furthermore, it is important to distinguish between compensatory measures that are beneficial for biodiversity and for ecosystem services, since ecosystem services are solely intended to benefit humanity. Finally, monitoring applied compensation measures are of great importance. Applying a compensation measure has no significance or impact on biodiversity if it is not realized. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2020 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16106/ |
| spellingShingle | ekologisk kompensation kompensation biologisk mångfald ekosystemtjänster gröna värden kompensationsåtgärder fysisk planering detaljplanering ekologisk hållbarhet Ek, Clara Hjelm, Lisa Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| title | Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| title_full | Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| title_fullStr | Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| title_full_unstemmed | Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| title_short | Detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| title_sort | detaljplan som verktyg för ekologisk kompensation |
| topic | ekologisk kompensation kompensation biologisk mångfald ekosystemtjänster gröna värden kompensationsåtgärder fysisk planering detaljplanering ekologisk hållbarhet |