Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker
Denna studie i biologi berör gräsmarkernas historiska hävdtidpunkt och dess betydelse för den viktiga biologiska mångfalden. Under det senaste århundradet har många av de artrika och hävdade gräsmarkerna i Sverige försvunnit till följd av den intensifiering av jordbruket som skett. För att bevara de...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Swedish Biodiversity Centre
2020
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572687731032064 |
|---|---|
| author | Åkesson, Marta |
| author_browse | Åkesson, Marta |
| author_facet | Åkesson, Marta |
| author_sort | Åkesson, Marta |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna studie i biologi berör gräsmarkernas historiska hävdtidpunkt och dess betydelse för den viktiga biologiska mångfalden. Under det senaste århundradet har många av de artrika och hävdade gräsmarkerna i Sverige försvunnit till följd av den intensifiering av jordbruket som skett. För att bevara de hotade gräsmarksarter som är beroende av dessa marker, är det viktigt att sköta deras livsmiljö på ett sätt som gynnar arterna. Detta genom att speglar den historiska skötseln, kanske även vad gäller hävdtidpunkt. De hävdade gräsmarkerna har en lång historia och eftersom många arter koloniserade dem under förhistorisk tid passade den historiska skötseln dem, vilket har resulterat i att de bär på en rik biologisk mångfald. Om dagens skötsel skiljer sig från den historiska kan det därför finnas anledning att modifiera den så att den blir mer lik den historiska. En sådan skillnad mellan historisk och nuvarande skötsel kan vara tidpunkten för hävd.
Syftet med denna studie var att utreda hur hävdtidpunkten varierade mellan gräsmarker i det historiska landskapet, samt att studera vilka avtryck de eventuellt har gjort på nuvarande flora. Detta undersöktes genom analys av storskifteskartor från tre byar och inventering i fält av gullviva (Primula veris). Resultatet visade att hävdtidpunkten var mer varierad i det historiska landskapet och att mer än 35 % av alla byarnas totala gräsmark hade senare hävdtidpunkt, med en hävdperiod som började i mitten av juli eller senare. Fältinventeringen visade en tendens till att mer gullvivor växte på de före detta ängarna och backarna med senare historisk hävdtidpunkt än de gräsmarkerna med före detta tidig hävdtidpunkt. Dock var det ingen statistiskt signifikant skillnad, troligen för att det var för få inventeringsobjekt. Sammanfattningsvis så kan mer forskning på området vara användbart för att optimera hävdtidpunkterna till att bevara den biologiska mångfalden på de kvarvarande öppna gräsmarkerna. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU16083 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| publisher | SLU/Swedish Biodiversity Centre |
| publisherStr | SLU/Swedish Biodiversity Centre |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU160832020-10-06T01:06:03Z Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker Historical timing of grassland management in the landscape Åkesson, Marta gullviva hävdtidpunkt historisk markanvändning gräsmarker biologisk mångfald bete ängar storskifteskartor Denna studie i biologi berör gräsmarkernas historiska hävdtidpunkt och dess betydelse för den viktiga biologiska mångfalden. Under det senaste århundradet har många av de artrika och hävdade gräsmarkerna i Sverige försvunnit till följd av den intensifiering av jordbruket som skett. För att bevara de hotade gräsmarksarter som är beroende av dessa marker, är det viktigt att sköta deras livsmiljö på ett sätt som gynnar arterna. Detta genom att speglar den historiska skötseln, kanske även vad gäller hävdtidpunkt. De hävdade gräsmarkerna har en lång historia och eftersom många arter koloniserade dem under förhistorisk tid passade den historiska skötseln dem, vilket har resulterat i att de bär på en rik biologisk mångfald. Om dagens skötsel skiljer sig från den historiska kan det därför finnas anledning att modifiera den så att den blir mer lik den historiska. En sådan skillnad mellan historisk och nuvarande skötsel kan vara tidpunkten för hävd. Syftet med denna studie var att utreda hur hävdtidpunkten varierade mellan gräsmarker i det historiska landskapet, samt att studera vilka avtryck de eventuellt har gjort på nuvarande flora. Detta undersöktes genom analys av storskifteskartor från tre byar och inventering i fält av gullviva (Primula veris). Resultatet visade att hävdtidpunkten var mer varierad i det historiska landskapet och att mer än 35 % av alla byarnas totala gräsmark hade senare hävdtidpunkt, med en hävdperiod som började i mitten av juli eller senare. Fältinventeringen visade en tendens till att mer gullvivor växte på de före detta ängarna och backarna med senare historisk hävdtidpunkt än de gräsmarkerna med före detta tidig hävdtidpunkt. Dock var det ingen statistiskt signifikant skillnad, troligen för att det var för få inventeringsobjekt. Sammanfattningsvis så kan mer forskning på området vara användbart för att optimera hävdtidpunkterna till att bevara den biologiska mångfalden på de kvarvarande öppna gräsmarkerna. This study in biology discusses the variation in timing of grassland management that occurred in the pre-industrial agricultural landscape. During the last century Sweden has lost a lot of semi-natural grasslands due to productivity intensification of agriculture and that is why many species depending on them are threatened or red-listed today. To conserve the species of grasslands, it is important to provide species with the habitats they need. It is reasonable to assume that the management that has formed the grasslands through history is suitable for the grassland species. Management of grasslands has a long history and because of that a rich biodiversity. In the historical landscape the management of grasslands has had an important role to grazing for the stocks and as hay meadows. The purpose of this study was to investigate how the timing of management varied in the historical landscape and to investigate how it eventually had an effect on the flora. This was examined by analysis of historical maps of three villages and from field inventory of cowslip (Primula veris). The result showed that the timing of management was more varied in the historical landscape and about 35 % of the total grassland of the villages had late onset of management. The result of the inventory showed a tendency towards more cowslip on the former meadows and the former infield pastures with a history of late onset of management compared to the grasslands with early onset. The results did not show a statistically significant differences between management types, probably because the study was too small. In conclusion, more research in this area could be useful to optimise the timing of management to conserve the biodiversity of the remaining grasslands. SLU/Swedish Biodiversity Centre 2020 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16083/ |
| spellingShingle | gullviva hävdtidpunkt historisk markanvändning gräsmarker biologisk mångfald bete ängar storskifteskartor Åkesson, Marta Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| title | Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| title_full | Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| title_fullStr | Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| title_full_unstemmed | Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| title_short | Historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| title_sort | historisk hävdtidpunkt i landskapets gräsmarker |
| topic | gullviva hävdtidpunkt historisk markanvändning gräsmarker biologisk mångfald bete ängar storskifteskartor |