Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält
Den vanligaste metoden för artificiell föryngring av skog i Sverige är plantering. I denna studie undersöktes hur plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) som toppbeskurits i plantskolan före lagring, klarade etableringen efter plantering i fält. Syftet med arbetet var att förstå vi...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/School for Forest Management
2020
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572679816380416 |
|---|---|
| author | Garli, Oskar Sjöö, Henrik |
| author_browse | Garli, Oskar Sjöö, Henrik |
| author_facet | Garli, Oskar Sjöö, Henrik |
| author_sort | Garli, Oskar |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Den vanligaste metoden för artificiell föryngring av skog i Sverige är plantering. I denna studie undersöktes hur plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) som toppbeskurits i plantskolan före lagring, klarade etableringen efter plantering i fält. Syftet med arbetet var att förstå vilken effekt toppbeskärning av tall- och granplantor hade på skadefrekvens, tillväxt och överlevnad, samt vilken risk som förelåg för bildning av multipla toppskott på plantorna. Fältförsöket genomfördes sydväst om Fagersta, nära gränsen mellan Dalarna och Västmanland. Försöksperioden varade mellan maj 2019 och september 2019. Studien innehöll 800 plantor, hälften gran- och hälften tallplantor som delats in i fyra försöksled, en obehandlad kontroll samt tre försöksled där plantorna var beskurna till, 25, 50 eller 75 procent av plantpartiets urprungliga genomsnittshöjd. Fyra olika parametrar mättes, vitalitet, höjdtillväxt, skadefrekvens samt bildning av multipla skott. De undersökta trädslagen hade efter en växtsäsong i fält reagerat likartat på toppbeskärning för de undersökta parametrarna skadegörare, vitalitet och gaffelbildning. Däremot uppmättes olika resultatet för gran och tall gällande vitaltitet. Toppbeskurna granplantor hade en högre vitalitet jämfört med obehandlade medan denna skillnad inte kunde observeras hos tallplantorna. Ytterligare slutsatser som kunde dras av studien var att skadefrekvensen från snytbagge, torka och betning var lägre bland de toppbeskurna plantorna, i synnerhet frekvensen registrerade betesskador. En högre frekvens av gaffelbildning kunde konstateras bland de toppbeskurna plantorna. Säsongstillväxten var lägre för toppbeskurna plantor. Fler frågor kopplade till snytbaggeangrepp, viltbetesskador samt långsiktiga effekter för gaffelbildning på olika ståndorter och med olika plantmaterial återstår att studera i framtida försök |
| format | M2 |
| id | RepoSLU16038 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| publisher | SLU/School for Forest Management |
| publisherStr | SLU/School for Forest Management |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU160382020-09-03T01:00:42Z Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält Top pruning of seedlings – effects on field establishment Garli, Oskar Sjöö, Henrik snytbagge skogsplantering fältförsök Den vanligaste metoden för artificiell föryngring av skog i Sverige är plantering. I denna studie undersöktes hur plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) som toppbeskurits i plantskolan före lagring, klarade etableringen efter plantering i fält. Syftet med arbetet var att förstå vilken effekt toppbeskärning av tall- och granplantor hade på skadefrekvens, tillväxt och överlevnad, samt vilken risk som förelåg för bildning av multipla toppskott på plantorna. Fältförsöket genomfördes sydväst om Fagersta, nära gränsen mellan Dalarna och Västmanland. Försöksperioden varade mellan maj 2019 och september 2019. Studien innehöll 800 plantor, hälften gran- och hälften tallplantor som delats in i fyra försöksled, en obehandlad kontroll samt tre försöksled där plantorna var beskurna till, 25, 50 eller 75 procent av plantpartiets urprungliga genomsnittshöjd. Fyra olika parametrar mättes, vitalitet, höjdtillväxt, skadefrekvens samt bildning av multipla skott. De undersökta trädslagen hade efter en växtsäsong i fält reagerat likartat på toppbeskärning för de undersökta parametrarna skadegörare, vitalitet och gaffelbildning. Däremot uppmättes olika resultatet för gran och tall gällande vitaltitet. Toppbeskurna granplantor hade en högre vitalitet jämfört med obehandlade medan denna skillnad inte kunde observeras hos tallplantorna. Ytterligare slutsatser som kunde dras av studien var att skadefrekvensen från snytbagge, torka och betning var lägre bland de toppbeskurna plantorna, i synnerhet frekvensen registrerade betesskador. En högre frekvens av gaffelbildning kunde konstateras bland de toppbeskurna plantorna. Säsongstillväxten var lägre för toppbeskurna plantor. Fler frågor kopplade till snytbaggeangrepp, viltbetesskador samt långsiktiga effekter för gaffelbildning på olika ståndorter och med olika plantmaterial återstår att studera i framtida försök The most common method for artificial regeneration of forest in Sweden is planting. In this study we analyzed the ability of top pruned seedlings of Scots pine (Pinus sylvestris) and Norway spruce (Picea abies) to manage the first growth season after planting. The purpose of the study was to understand the impact of top pruning on these species with respect to damage frequency, vitality, growth increment and frequency of multiple top shoots. The field study was conducted southwest of Fagersta, close to the border between Dalarna and Västmanland. It lasted between May 2019 and September 2019 and consisted of 800 seedlings, of which half were Scots pine and half were Norway spruce. The 800 seedlings were divided into 20 blocks that held 40 seedlings each and the trial included an untreated control group and three treatment groups where seedlings were top pruned to 25, 50 and 75 percent of the original average height of each batch. The results suggested that after one growth season in the field, Scots pine and Norway spruce had reacted similarly with respect to damage frequency, growth increment and frequency of multiple top shoots. However, top pruned Norway spruce appeared more vital than the untreated control while this was not the case for Scots pine. Key conclusions from the study were also that a lower frequency of damage from pine weevil, drought and browsing could be observed among the top pruned seedlings. This difference was especially pronounced for damages caused by browsing. There was a higher frequency of multiple top shoots among the top pruned seedlings. A lower growth increment after one growth season was recorded for the top pruned seedlings, especially among the Scots pine seedlings. Future studies should be focused on whether top pruning increases or decreases the risk of browsing from deer, birds or rodents as well as on the possible effects on the severity of pine weevil attacks. Also, long term development of multiple top shoots should be investigated. The future field trials should be executed on a greater selection of sites, to account for variations in the landscape, and during different years, to compensate for variations in the weather. Another topic of interest is possible logistical gains at the nursery, for example if handling of plants and production losses could be affected by the use of top pruning. SLU/School for Forest Management 2020 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16038/ |
| spellingShingle | snytbagge skogsplantering fältförsök Garli, Oskar Sjöö, Henrik Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| title | Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| title_full | Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| title_fullStr | Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| title_full_unstemmed | Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| title_short | Toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| title_sort | toppskottsbeskärning av skogsplantor – effekter på etablering i fält |
| topic | snytbagge skogsplantering fältförsök |