Fytoremediering : växter som metod för att sanera schaktmassor från föroreningar vid järnväg i Sverige
Bakgrund: Transport av schaktmassor till och från byggprojekt i Sverige är en kostsam del av byggprocessen och bidrar till de globala växthusgasutsläppen och förorenar vår närmiljö. Flera projekt och samarbeten arbetar med att försöka minska de transporter som är knutna till schaktmassor i Sverige....
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2020
|
| Materias: |
| Sumario: | Bakgrund: Transport av schaktmassor till och från byggprojekt i Sverige är en kostsam del av byggprocessen och bidrar till de globala växthusgasutsläppen och förorenar vår närmiljö. Flera projekt och samarbeten arbetar med att försöka minska de transporter som är knutna till schaktmassor i Sverige. De schaktmassor som är förorenade faller enkelt utanför dessa projekt då de först måste saneras innan användning. Denna sanering innebär i regel en transport av massorna till ett saneringsverk och är ofta kostsam och använder energikällor som även de bidrar till växthusgasutsläpp. Fytoremediering är en saneringsmetod som sker med hjälp av växter på platsen av föroreningen och drivs av direkt solenergi.
Mål: Målet med denna uppsats är att ta reda på vilka de vanligaste föroreningarna vid järnväg är och sammanställa växtlistor som kan vara användbara vid sanering av schaktmassor i järnvägsprojekt.
Metod: Det här arbetet grundar sig i metoden litteraturstudier. För att besvara frågeställningen om vilka föroreningarna är genomfördes en systematisk sökning på databasen PubMed. Totalt hittades och lästes 576 stycken sammandrag, där 530 exkluderades och lämnade 46 stycken artiklar. De vidarestuderades i sin helhet och baserat på inkluderingskriterier var 8 stycken artiklar publicerade mellan åren 2009-2018 relevanta. För att besvara vilka växter som kan användas studerades boken PHYTO – Principles and resources for site and landscape design av Kate Kennen och Niall Kirkwood. Där söktes svaret på fråga ett upp mot växter i boken som sammanställt växter med förmåga att fytoremediera från studier utförda mellan åren 1983-2014. Sedan kontrollerades dessa för härdighet i Sverige och sammanställdes i växtlistor efter förorening och växt.
Resultat: Baserat på de åtta originalstudierna fastslogs det att metallerna kadmium, bly, zink, koppar och PAH-ämnen både förekom i halter som var förorenande och att de var direkt knutna till användandet av järnväg. Från metoden för fråga två skapades sju växtlistor.
Slutsats: Användandet av järnvägar bidrar med markföroreningar. Flera växter finns studerade att på olika sätt oskadliggöra dessa föroreningar i marken. Fytoremediering är en tidskrävande saneringsmetod som kräver mycket planering, samarbete och kunskap för att implementeras fungerande. De halter och djup som föroreningarna fanns på är inom det som bevisas vara möjligt för flertalet växter att kunna sanera. Minskandet av transporter för förorenade schaktmassor skulle vara ett resultat av användandet, men också ett kontinuerligt sanerande av den pågående förorening som tågtrafiken innebär. |
|---|