Urbana ekosystemtjänster
Enligt FN:s befolkningsprognos kommer antalet människor på jorden år 2050 vara ungefär 9,3 miljarder, varav 68 procent av dessa förväntas bo i städer. I Sverige har siffran legat stabilt runt 80 procent sedan 1970-talet men ny statistik visar på en uppåtgående trend. En sådan utveckling ställer k...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15974/ |
| Sumario: | Enligt FN:s befolkningsprognos kommer antalet människor på jorden år 2050 vara
ungefär 9,3 miljarder, varav 68 procent av dessa förväntas bo i städer. I Sverige har
siffran legat stabilt runt 80 procent sedan 1970-talet men ny statistik visar på en
uppåtgående trend. En sådan utveckling ställer krav på städernas utformning, såväl
kvalitativ som kvantitativ. Som reaktion mot fenomenet urban sprawl har den täta
staden blivit idealbild för en hållbar stadsutveckling. Samtidigt sker förtätning på
bekostnad av befintliga grönytor.
Grönytorna har stor betydelse för stadsmiljön och dess invånare. Förutom rekreativa
fördelar och biologisk mångfald bidrar de exempelvis till förbättrad luftkvalitet,
temperaturreglering och dagvattenhantering. Dessa funktioner samlas under
begreppet ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster
naturens ekosystem ger människan. De är direkt nödvändiga för mänsklighetens
välfärd och livskvalitet, och bidrar med både sociala och ekologiska värden.
Ekosystemen och samhället är tätt sammankopplade via ekosystemtjänster,
framförallt i stadsmiljö. När samhällssystemet och ekosystemen betraktas som en
helhet kallas det för social-ekologisk systemsyn. Ekosystemtjänster har blivit ett
värdefullt verktyg vid utformning och planering av hållbara städer där grönytor via
sina ekosystemtjänster kan bidra till en mer hållbar stadsmiljö. Men det krävs vitala
ekosystem och en robust grön infrastruktur i stadsmiljön för att ekosystemtjänster
överhuvudtaget ska kunna levereras.
I detta arbete har jag undersökt hur ekosystemtjänster kan implementeras
i stadsmiljön. Via en litteraturöversikt redogör jag för begreppets teoretiska
betydelse och innebörd samt relevanta metoder. Jag har också via en fallstudie
praktiskt tillämpat litteraturöversiktens teorier i ett möjligt stadsutvecklingsprojekt.
Tillämpningen presenteras som ett designprogram med syfte att ge förslag på hur och
i vilka sammanhang ekosystemtjänster kan implementeras.
Utifrån litteraturöversikten och fallstudien kan jag konstatera att de sociala och
ekologiska värdena ännu inte är helt integrerade och att det är nödvändigt att arbetet
med ekosystemtjänster sker mer förvaltningsövergripande. Ekosystemtjänster kräver i
praktiken rumslighet, ytor och länkar för att uppnå sin fulla potential. |
|---|