Placemaking - en process som främja social hållbarhet i stadsplanering?
En hållbar utveckling är högt på agendan i dagens stadsplanering. I takt med den starka urbanisering som sker blir staden en allt viktigare arena för att hantera den sociala pelaren av en hållbar utveckling. Att människor är delaktiga och involverade i utvecklingen av sin omgivning är viktigt för...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15972/ |
| Sumario: | En hållbar utveckling är högt på agendan i dagens stadsplanering. I takt med den starka urbanisering som sker blir staden en allt viktigare arena för att hantera den sociala pelaren av en
hållbar utveckling. Att människor är delaktiga och involverade i utvecklingen av sin omgivning
är viktigt för social hållbarhet i stadsplanering. I ett sätt att involvera invånare i planeringen
som sker av deras närmiljö har placemaking utvecklats som en filosofi och process för att skapa
attraktiva platser som människor bryr sig om. Filosofin och processen bygger på delaktighet
och involvering genom hela planeringsprocessen och anses därför lämplig för att hantera frågor
som rör social hållbarhet. Placemaking har dock stött på kritik för att exempelvis bidra till gentrifiering när områden upprustas för att bli attraktiva. Syftet med arbetet är att utreda hur det
egentligen ligger till. Har placemaking potential att användas för att skapa attraktiva platser och
samtidigt främja en socialt hållbar utveckling?
I en inledande litteraturstudie beskrivs begreppen placemaking samt social hållbarhet. Denna
del följs av en översikt med kritik riktad mot placemaking. Genom intervjuer med involverade
personer i de tre skandinaviska projekten With a heart for Arendal i Norge, Sønderparken i
Danmark samt kortsiktiga experiment i Haninge kommun, undersöks placemaking i praktiken
. Detta bidrar till en diskussion kring skillnader och likheter i filosofin och hur processen egentligen går till i praktiken gällande placemakings potential att användas i syfte att främja en socialt
hållbar stadsutveckling.
Arbetet kommer fram till att placemaking som filosofi har stor potential att hantera frågor som
rör en socialt hållbar utveckling. Arbetet kommer också fram till att det finns kritiska punkter
när filosofin implementeras i praktiken och att detta påverkar placemakings faktiska potential
att främja en socialt hållbar utveckling. Att placemaking är ett otydligt begrepp med varierad
definition och användning anses vara en avgörande faktor. I en skandinavisk kontext är problematiken densamma men de redan demokratiska planeringssystemen i Skandinavien anses
utgöra en god grund för att den grad av medborgarmedverkan som placemaking förespråkar
ska kunna utvecklas och fungera i syfte att främja en socialt hållbar stadsutveckling.
Arbetet bidrar med en diskussion kring placemakings potential att användas för att främja en
socialt hållbar stadsutveckling samt specifikt en fördjupning angående frågeställningen i skandinavisk kontext. |
|---|