Växtval för regnbäddar

En av de funktioner grönytor fyller är att ta hand om och infiltrera vatten. När städer i världen växer, ökar mängden hårdgjorda ytor. Det innebär att avrinningen blir större och därmed även mängden dagvatten som behöver tas omhand. På grund av klimatförändringarna förväntas dessutom nederbörden stu...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Bergenfeldt, Ellen
Format: First cycle, G2E
Language:Swedish
Swedish
Published: 2020
Subjects:
Online Access:https://stud.epsilon.slu.se/15962/
_version_ 1855572666818232320
author Bergenfeldt, Ellen
author_browse Bergenfeldt, Ellen
author_facet Bergenfeldt, Ellen
author_sort Bergenfeldt, Ellen
collection Epsilon Archive for Student Projects
description En av de funktioner grönytor fyller är att ta hand om och infiltrera vatten. När städer i världen växer, ökar mängden hårdgjorda ytor. Det innebär att avrinningen blir större och därmed även mängden dagvatten som behöver tas omhand. På grund av klimatförändringarna förväntas dessutom nederbörden stundtals bli mer intensiv. Regnbäddar har tagits fram som en metod för att hantera vattenflöden och minska belastningen på städers dagvattenledningssystem. Genom att anlägga nedsänkta växtbäddar i anslutning till hårdgjorda ytor kan dagvatten ledas in till bädden där det kan fördröjas och sedan antingen infiltrera ner i marken eller ledas vidare. Med tanke på bäddarnas goda infiltrerande förmåga skapas särskilda växtförutsättningar. Växterna ska klara längre perioder av torka samtidigt som att vattnet i bädden stundtals kan komma att bli stående. I denna rapport presenteras listor med växter som kan lämpa sig för gestaltning av regnbäddar i Uppsalatrakten. För att visa på hur växtlistorna kan tillämpas presenteras också en gestaltning för en regnbädd i Rosendal, Uppsala. Gestaltningen utgick bland annat från att den skulle vara praktfull med en variation av arter, ha årstidsvariationer såsom vinterståndare och att den skulle ta hänsyn till omgivningen. Detta genom att verka avskiljande mellan gata och trottoar samtidigt som att sikten mellan trafikanter inte ska hindras alltför mycket. Det finns många faktorer som påverkar regnbädden såsom ståndort, vilken varierar mycket från plats till plats. Därför finns ingen garanti på att växterna kommer att fungera bra i bädden. Förslaget behöver testas i praktiken för att faktiskt se om det är lämpligt.
format First cycle, G2E
id RepoSLU15962
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2020
publishDateSort 2020
record_format eprints
spelling RepoSLU159622020-09-02T01:00:51Z https://stud.epsilon.slu.se/15962/ Växtval för regnbäddar Bergenfeldt, Ellen Landscape architecture En av de funktioner grönytor fyller är att ta hand om och infiltrera vatten. När städer i världen växer, ökar mängden hårdgjorda ytor. Det innebär att avrinningen blir större och därmed även mängden dagvatten som behöver tas omhand. På grund av klimatförändringarna förväntas dessutom nederbörden stundtals bli mer intensiv. Regnbäddar har tagits fram som en metod för att hantera vattenflöden och minska belastningen på städers dagvattenledningssystem. Genom att anlägga nedsänkta växtbäddar i anslutning till hårdgjorda ytor kan dagvatten ledas in till bädden där det kan fördröjas och sedan antingen infiltrera ner i marken eller ledas vidare. Med tanke på bäddarnas goda infiltrerande förmåga skapas särskilda växtförutsättningar. Växterna ska klara längre perioder av torka samtidigt som att vattnet i bädden stundtals kan komma att bli stående. I denna rapport presenteras listor med växter som kan lämpa sig för gestaltning av regnbäddar i Uppsalatrakten. För att visa på hur växtlistorna kan tillämpas presenteras också en gestaltning för en regnbädd i Rosendal, Uppsala. Gestaltningen utgick bland annat från att den skulle vara praktfull med en variation av arter, ha årstidsvariationer såsom vinterståndare och att den skulle ta hänsyn till omgivningen. Detta genom att verka avskiljande mellan gata och trottoar samtidigt som att sikten mellan trafikanter inte ska hindras alltför mycket. Det finns många faktorer som påverkar regnbädden såsom ståndort, vilken varierar mycket från plats till plats. Därför finns ingen garanti på att växterna kommer att fungera bra i bädden. Förslaget behöver testas i praktiken för att faktiskt se om det är lämpligt. Green infrastructure contributes to many ecosystem services. One of them is to take care of, and infiltrate water. When cities are growing, the amount of impermeable surfaces increase. That leads to an increasing amount of surface water that needs to be taken care of. In addition, rainfalls are expected to get more intense as a consequence of climate change. Rain gardens have been developed as a method to cope with these higher run-offs. Through depressed rain gardens next to impermeable surfaces, runoff can be led directly to the installation where it can be delayed and subsequently either infiltrate through the ground or be led onwards. The high infiltration capacity of the rain gardens makes the growth environment very special. The plants are required to cope with long periods of drought meanwhile the water in the plantation during shorter periods can be standing. It can therefore be a challenge to find plants who can manage these conditions. This report presents lists of plants that can be suitable for designing rain gardens in the region of Uppsala. A planting design is also presented on a rain garden in Rosendal, Uppsala, to exemplify how the lists can be applied in reality. Principles for the design was for example to make the plantation grand with various species, a seasonal variation and with considerations the surroundings. Since there are many factors that affect the environment in the rain garden, the planting design has to be implemented and tested practically to see how it works in reality. 2020-08-17 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15962/1/bergenfeldt_e_200817.pdf Bergenfeldt, Ellen, 2020. Växtval för regnbäddar : en gestaltning för en regnbädd i Rosendal, Uppsala. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500133 swe
spellingShingle Landscape architecture
Bergenfeldt, Ellen
Växtval för regnbäddar
title Växtval för regnbäddar
title_full Växtval för regnbäddar
title_fullStr Växtval för regnbäddar
title_full_unstemmed Växtval för regnbäddar
title_short Växtval för regnbäddar
title_sort växtval för regnbäddar
topic Landscape architecture
url https://stud.epsilon.slu.se/15962/
https://stud.epsilon.slu.se/15962/