Fiskar är djur?
Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sät...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2010
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/1595/ |
| _version_ | 1855570326538158080 |
|---|---|
| author | Granquist, Louise |
| author_browse | Granquist, Louise |
| author_facet | Granquist, Louise |
| author_sort | Granquist, Louise |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är.
Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme. Det finns många olika beteendetecken på smärta hos djur, bland annat ångest, ögonförändringar, rastlöshet, aptitförändringar, personlighetsförändringar och ökad eller minskad aktivitet. Hos olika fiskarter har man sett tecken som bland annat ökad andningsfrekvens, färgförändringar i hud och ögon, undergivenhet och onormala beteenden som rullning och hopp. Fiskar som utsatts för potentiellt smärtsamma stimuli kan uppvisa ett onormalt beteende vid rovdjurshot, och nervsignaler har uppmätts på flera ställen i hjärnan vilket visar på att smärtbeteendet inte bara är en reflex. Man har hittat kroppsegna smärtstillande substanser och receptorer för dessa, och flera studier har visat att morfin fungerar som smärtstillande för fiskar. Fiskar som tränats med positiv träning kan hantera stressmoment bättre än fiskar som inte tränats alls eller som inte tränats med positiv förstärkning. De har bättre överlevnad och har bättre motståndskraft mot sjukdomar.
Fiskar, fåglar och däggdjur har liknande hjärnor, men hos fiskar saknas vissa delar som man anser är centrala för smärtupplevelse och känslor hos människan. Dock finns det studier som har visat att fiskar kan ha utvecklat liknande förmågor på andra ställen i hjärnan.
I Sverige skyddas fiskar främst av lagstiftningen från jordbruksverket, fiskeriverket och EU som tar upp olika aspekter kring odlad, försöks- och akvariefisk.
Mitt arbete visar att det är mer än troligt att fiskar är kännande djur. De lever upp till många av de kriterier för smärtupplevelse hos djur som har satts upp av forskare. Lagstiftningen som rör fiskar är mycket knapphändig och garanterar i min mening inte en god välfärd för dem. Jag tycker att det borde göras fler studier på hur man kan hantera och hålla fiskar på sätt som passar dem och inte bara oss människor. Jag hoppas att mitt arbete kan visa på brister som finns i både hållningen och lagstiftningen kring fisk och även hjälpa till att förbättra för fiskarna i framtiden. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU1595 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe swe |
| publishDate | 2010 |
| publishDateSort | 2010 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU15952012-04-20T14:14:52Z https://stud.epsilon.slu.se/1595/ Fiskar är djur? Granquist, Louise Animal ecology Aquaculture production Animal husbandry Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är. Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme. Det finns många olika beteendetecken på smärta hos djur, bland annat ångest, ögonförändringar, rastlöshet, aptitförändringar, personlighetsförändringar och ökad eller minskad aktivitet. Hos olika fiskarter har man sett tecken som bland annat ökad andningsfrekvens, färgförändringar i hud och ögon, undergivenhet och onormala beteenden som rullning och hopp. Fiskar som utsatts för potentiellt smärtsamma stimuli kan uppvisa ett onormalt beteende vid rovdjurshot, och nervsignaler har uppmätts på flera ställen i hjärnan vilket visar på att smärtbeteendet inte bara är en reflex. Man har hittat kroppsegna smärtstillande substanser och receptorer för dessa, och flera studier har visat att morfin fungerar som smärtstillande för fiskar. Fiskar som tränats med positiv träning kan hantera stressmoment bättre än fiskar som inte tränats alls eller som inte tränats med positiv förstärkning. De har bättre överlevnad och har bättre motståndskraft mot sjukdomar. Fiskar, fåglar och däggdjur har liknande hjärnor, men hos fiskar saknas vissa delar som man anser är centrala för smärtupplevelse och känslor hos människan. Dock finns det studier som har visat att fiskar kan ha utvecklat liknande förmågor på andra ställen i hjärnan. I Sverige skyddas fiskar främst av lagstiftningen från jordbruksverket, fiskeriverket och EU som tar upp olika aspekter kring odlad, försöks- och akvariefisk. Mitt arbete visar att det är mer än troligt att fiskar är kännande djur. De lever upp till många av de kriterier för smärtupplevelse hos djur som har satts upp av forskare. Lagstiftningen som rör fiskar är mycket knapphändig och garanterar i min mening inte en god välfärd för dem. Jag tycker att det borde göras fler studier på hur man kan hantera och hålla fiskar på sätt som passar dem och inte bara oss människor. Jag hoppas att mitt arbete kan visa på brister som finns i både hållningen och lagstiftningen kring fisk och även hjälpa till att förbättra för fiskarna i framtiden. 2010-07-08 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1595/1/granquist_l_100708.pdf Granquist, Louise, 2010. Fiskar är djur?. First cycle, G2E. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-3-152 swe |
| spellingShingle | Animal ecology Aquaculture production Animal husbandry Granquist, Louise Fiskar är djur? |
| title | Fiskar är djur? |
| title_full | Fiskar är djur? |
| title_fullStr | Fiskar är djur? |
| title_full_unstemmed | Fiskar är djur? |
| title_short | Fiskar är djur? |
| title_sort | fiskar är djur? |
| topic | Animal ecology Aquaculture production Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/1595/ https://stud.epsilon.slu.se/1595/ |