Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt
Ruderatmarker, övergivna impediment som tidigare utvecklats för till exempel bostäder eller industri, som senare återkoloniserats med varierande ekologisk sammansättning är värdefulla för biologisk mångfald i urbana miljöer. Trots att de här markerna ofta har högre artdiversitet än mer intensivt skö...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15933/ |
| _version_ | 1855572662461399040 |
|---|---|
| author | Holmberg, Milda |
| author_browse | Holmberg, Milda |
| author_facet | Holmberg, Milda |
| author_sort | Holmberg, Milda |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Ruderatmarker, övergivna impediment som tidigare utvecklats för till exempel bostäder eller industri, som senare återkoloniserats med varierande ekologisk sammansättning är värdefulla för biologisk mångfald i urbana miljöer. Trots att de här markerna ofta har högre artdiversitet än mer intensivt skötta grönområden prioriteras de bort när det finns ett exploateringsbehov. Städer förtätas i hög grad inom befintliga stadsgränser, obebyggda områden blir allt färre, ytorna mellan byggnader minskar eller försvinner helt i många delar av staden och lämnad mark såsom övergivna tomter, grönområden och ruderatmarker utgör en allt mindre del av den totala stadsytan. Denna postmoderna vildmark i de urbana mellanrummen kan bidra med flera ekosystemtjänster för en hållbar stadsutveckling. Syftet med arbetet är att sammanställa de nyckelfrågor om hur ändrad markanvändning på befintliga ruderatmarker påverkar de ekosystemtjänster vi nyttjar i dessa miljöer och vilka värden vi eventuellt kan gå miste om på grund av ändrad markanvändning. Det är främst gjort genom litteraturstudier. Studien har gett en viktig insikt om att hållbar stadsplanering i framtiden måste ta hänsyn till andra förutsättningar än det som är estetiskt tilltalande. För att på ett lyckat sätt behålla andelen ruderatmark i den totala stadsytan krävs det att formgivaren för platsen arbetar tvärvetenskapligt, där exempelvis landskapsarkitekter, arkitekter och stadsplanerare integrerar med andra professioner som ekologer, sociologer och kulturvetare. Arbetet har visat att trenden i stadslandskapen som växer fram är hållbar i många avseenden. Natur- och miljövårdsarbetet blir allt viktigare i förtätade städer ur ett ekologiskt perspektiv, då landskapstyper tenderar att bli mer lika varandra. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU15933 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU159332020-08-28T01:00:17Z https://stud.epsilon.slu.se/15933/ Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt Holmberg, Milda Nature conservation and land resources Landscape architecture Ruderatmarker, övergivna impediment som tidigare utvecklats för till exempel bostäder eller industri, som senare återkoloniserats med varierande ekologisk sammansättning är värdefulla för biologisk mångfald i urbana miljöer. Trots att de här markerna ofta har högre artdiversitet än mer intensivt skötta grönområden prioriteras de bort när det finns ett exploateringsbehov. Städer förtätas i hög grad inom befintliga stadsgränser, obebyggda områden blir allt färre, ytorna mellan byggnader minskar eller försvinner helt i många delar av staden och lämnad mark såsom övergivna tomter, grönområden och ruderatmarker utgör en allt mindre del av den totala stadsytan. Denna postmoderna vildmark i de urbana mellanrummen kan bidra med flera ekosystemtjänster för en hållbar stadsutveckling. Syftet med arbetet är att sammanställa de nyckelfrågor om hur ändrad markanvändning på befintliga ruderatmarker påverkar de ekosystemtjänster vi nyttjar i dessa miljöer och vilka värden vi eventuellt kan gå miste om på grund av ändrad markanvändning. Det är främst gjort genom litteraturstudier. Studien har gett en viktig insikt om att hållbar stadsplanering i framtiden måste ta hänsyn till andra förutsättningar än det som är estetiskt tilltalande. För att på ett lyckat sätt behålla andelen ruderatmark i den totala stadsytan krävs det att formgivaren för platsen arbetar tvärvetenskapligt, där exempelvis landskapsarkitekter, arkitekter och stadsplanerare integrerar med andra professioner som ekologer, sociologer och kulturvetare. Arbetet har visat att trenden i stadslandskapen som växer fram är hållbar i många avseenden. Natur- och miljövårdsarbetet blir allt viktigare i förtätade städer ur ett ekologiskt perspektiv, då landskapstyper tenderar att bli mer lika varandra. Brownfields, a former industrial or commercial site where future use is affected by environmental contamination, and later recolonized by various ecological compositions are valuable for biodiversity in urban environments. Although these ruined lands often have higher biodiversity than more intensively managed green areas, these areas are removed or displaced. Cities are heavily densified within the existing city limits, undeveloped areas become more rare, the areas between buildings are diminishing or disappearing completely in ever larger parts of the cities, and abandoned land such as abandoned plots, green areas and wastelands forms an ever smaller part of the total urban area. This post-modern wilderness in urban spaces can contribute with several ecosystem services for sustainable urban development. The purpose of this study is to compile the key issues about how changed land consumption affects the ecosystem services on existing brownfields in these environments and what values we might lose due to changed land use. This is mainly made through literature studies. This paper has provided an important insight that sustainable urban development in the future must take into account other conditions than the beauty of the eye. In order to successfully maintain the proportion of ruderal land in the total urban area, it requires that the designer of the site works interdisciplinary, where, for example, landscape architects, architects and urban planners integrate with other professions such as ecologists, sociologists and cultural scientists. Further on, the study has shown that an emerging trend in urban landscape planning is sustainable in many respects. From an ecological perspective, nature and environmental work is becoming increasingly important in densified cities, as landscape types tend to be more similar to each other. 2020-08-11 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15933/13/holmberg_m_200826.pdf Holmberg, Milda, 2020. Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15933 swe |
| spellingShingle | Nature conservation and land resources Landscape architecture Holmberg, Milda Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| title | Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| title_full | Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| title_fullStr | Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| title_full_unstemmed | Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| title_short | Urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| title_sort | urban ruderatmark som naturvårdsobjekt |
| topic | Nature conservation and land resources Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15933/ https://stud.epsilon.slu.se/15933/ |