Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses s...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Larsson, Matilda
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2010
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/1592/
_version_ 1855570326198419456
author Larsson, Matilda
author_browse Larsson, Matilda
author_facet Larsson, Matilda
author_sort Larsson, Matilda
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi. Särskilt känsliga för att utveckla dessa beteenden är karnivorer, primater och hovdjur. Det vanligaste och mest välgörande sättet att förebygga och behandla stereotypi är med hjälp av miljöberikning. Miljöberikning är ett brett begrepp vars mål är att stimulera till naturliga beteenden och öka djurens välmående. Berikning har som behandlingsmetod vuxit stort i intresse de senaste 30 åren men fortfarande är det bara en bråkdel av alla djurparksdjur som blir berikade. Vanligast är att studier och berikning bedrivs på däggdjur samt djur som hålls i bevarandesyfte. Hos alla djurparks arter är de mest använda berikningsmetoderna matberikning och kognitiv berikning. Hittills har man dock ännu inte lyckats med att helt reducera ett redan utvecklat stereotypt beteende. Det kan bero på att den nuvarande berikningen inte är optimal eller att de inte har hanterats vid rätt tidpunkt. Även om användningen av berikning inte är någon 100 % lösning är det ändå mycket viktigt att berika djurens miljö redan innan de stereotypa beteendena uppkommer för att minska risken att beteendena uppkommer. Mer kunskap om hur man berikar, vilka metoder som är mest optimala för varje enskild individ, samt mer kunskaper om vilka beteenden som är djurens naturliga behövs för att få mer lyckade resultat.
format First cycle, G2E
id RepoSLU1592
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
swe
publishDate 2010
publishDateSort 2010
record_format eprints
spelling RepoSLU15922012-04-20T14:14:51Z https://stud.epsilon.slu.se/1592/ Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur? Larsson, Matilda Animal ecology Animal husbandry Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi. Särskilt känsliga för att utveckla dessa beteenden är karnivorer, primater och hovdjur. Det vanligaste och mest välgörande sättet att förebygga och behandla stereotypi är med hjälp av miljöberikning. Miljöberikning är ett brett begrepp vars mål är att stimulera till naturliga beteenden och öka djurens välmående. Berikning har som behandlingsmetod vuxit stort i intresse de senaste 30 åren men fortfarande är det bara en bråkdel av alla djurparksdjur som blir berikade. Vanligast är att studier och berikning bedrivs på däggdjur samt djur som hålls i bevarandesyfte. Hos alla djurparks arter är de mest använda berikningsmetoderna matberikning och kognitiv berikning. Hittills har man dock ännu inte lyckats med att helt reducera ett redan utvecklat stereotypt beteende. Det kan bero på att den nuvarande berikningen inte är optimal eller att de inte har hanterats vid rätt tidpunkt. Även om användningen av berikning inte är någon 100 % lösning är det ändå mycket viktigt att berika djurens miljö redan innan de stereotypa beteendena uppkommer för att minska risken att beteendena uppkommer. Mer kunskap om hur man berikar, vilka metoder som är mest optimala för varje enskild individ, samt mer kunskaper om vilka beteenden som är djurens naturliga behövs för att få mer lyckade resultat. 2010-07-08 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf swe https://stud.epsilon.slu.se/1592/1/larsson_m_100708.pdf Larsson, Matilda, 2010. Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?. First cycle, G2E. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-3-150 swe
spellingShingle Animal ecology
Animal husbandry
Larsson, Matilda
Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
title Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
title_full Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
title_fullStr Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
title_full_unstemmed Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
title_short Hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
title_sort hur och varför skall vi använda miljöberikning för att förebygga och minska stereotypier hos djurparksdjur?
topic Animal ecology
Animal husbandry
url https://stud.epsilon.slu.se/1592/
https://stud.epsilon.slu.se/1592/