Domesticering av Lepidium campestre med genomediteringstekniken CRISPR/Cas9
Dagens samhälle är helt beroende utav fossila bränslen. Då vi ser hur tillgängligheten på dessa blir allt mindre parallellt med ökning av världspopulationen kräver detta nya innovationer. Ett bra alternativ till att lösa dessa utmaningar kan vara oljegrödor. Detta kräver dock framställandet av nya o...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15893/ |
| Sumario: | Dagens samhälle är helt beroende utav fossila bränslen. Då vi ser hur tillgängligheten på dessa blir allt mindre parallellt med ökning av världspopulationen kräver detta nya innovationer. Ett bra alternativ till att lösa dessa utmaningar kan vara oljegrödor. Detta kräver dock framställandet av nya oljegrödor vilka förädlats fram för att passa dessa behov bättre än de sorter som finns etablerade redan idag. Lepidium campestre (Fältkrassing) är en vildväxande Brassica art. Den utgör en bra kandidat att fungera som grund vid domesticering av en ny oljeväxt. Detta som en följd av dess goda egenskaper som vinterhärdighet, bildandet av sidoskott på den adaxiala delen av sidoskotten och hög avkastningspotential. Dessutom är den bienn och kan fungera som fånggröda. Som ett ytterligare tillägg till detta erbjuder grödan ett flertal mervärden då den exempelvis kan fungera som biobränsle och djurfoder. Dock krävs domesticering av Lepidium för att växten ska få de agronomiska egenskaper som den har potential till att bära, för att den ska bli en lönsam oljegröda. För att förädla fram dessa egenskaper kan genomediteringstekniken CRISPR/Cas9 användas. Målet med arbetet är att undersöka om CRISPR/Cas9 är ett lämpligt verktyg för att ge Lepidium de egenskaper som eftersöks. För att undersöka detta användes ett CRISPR-konstrukt för att minska glukosinolathalten, detta genom att mutera transportgenerna kopplade till frökakan. Resultatet visar att gen X har muterats i båda alleler vilket troligtvis resulterar i en blockering av transporter för glukosinolater. Utifrån detta drogs slutsatsen att CRISPR-tekniken med fördel kan användas för att domesticera Lepidium. |
|---|