Mikroorganismer i öronen hos hundar utan öronproblem
Kliniska sjukdomstecken från öronen i form av bland annat öronklåda, rodnad eller svullnad är vanliga orsaker till att hundägare söker veterinärvård. Inflammation i yttre hörselgången, s.k. extern otit, står för 10-20 % av alla veterinärbesök av hund. Cytologisk undersökning, samt ibland även bakter...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15845/ |
| Sumario: | Kliniska sjukdomstecken från öronen i form av bland annat öronklåda, rodnad eller svullnad är vanliga orsaker till att hundägare söker veterinärvård. Inflammation i yttre hörselgången, s.k. extern otit, står för 10-20 % av alla veterinärbesök av hund. Cytologisk undersökning, samt ibland även bakteriologisk och mykologisk undersökning, ingår i diagnostiken vid öronproblem. För tolkning av dessa analyser krävs kunskaper om vilka mikroorganismer som finns i hundöron normalt, i de fall inga kliniska sjukdomstecken på extern otit uppvisas.
Syftet med den här studien var att undersöka normalfloran i hundöron utan tecken på extern otit genom bakteriologiska, mykologiska och cytologiska undersökningar. Resultaten från dessa undersökningar jämfördes och överensstämmelsen utvärderades.
I studien ingick 100 öron från 50 hundar. Kriteriet för att hundarna skulle ingå i studien var inga pågående öronproblem, ingen antibiotikabehandling den senaste månaden (lokalt eller systemiskt) och att öronrengöring inte hade utförts veckan innan provtagningstillfället. I samband med provtagningen av öronen togs anamnestiska uppgifter av djurägaren och klinisk undersökning med kontroll att hunden var fri från öronproblem genomfördes. Prover togs från den vertikala hörselgången med två provtagningspinnar för cytologisk respektive bakteriologisk undersökning. Vid den cytologiska undersökningen studerades antalet jästsvampar, bakterier (stavar respektive kocker) och leukocyter i totalt 10 fält i 1000x förstoring (100x objektiv). Utifrån detta beräknades den genomsnittliga mängden av respektive cell eller mikroorganism i provet. Den bakteriologiska och mykologiska undersökningen utfördes genom direktutstryk på blod-, blå- och SAB-agar. Blod- och blåagar inkuberades i 37°C och avlästes efter 24 och 48 timmar. Om växt påvisades på någon av agarplattorna gjordes renodling och de renodlade kolonierna typades sedan genom MALDI-TOF MS. I de fall bakteriekolonierna inte kunde typas genom MALDI-TOF utfördes biokemiska tester. SAB- agar inkuberades i 30° och avlästes dagligen under totalt fem dygn.
Vid den cytologiska undersökningen sågs jästsvamp hos 60 prov (60 %) och ett samband mellan den cytologiska undersökningen och odling på SAB-agar kunde påvisas. Ett statistiskt signifikant samband sågs mellan brunt sekret vid provtagningen och förekomst av jästsvamp i samband vid den cytologiska undersökningen.
Bakterier kunde endast påvisas i prov från sju öron (7 %) vid cytologisk undersökning, samtliga var kocker. Vid den bakteriologiska odlingen påvisades växt från 58 öron. Hos dessa öron noterades totalt 115 bakteriekolonier och 86 av dem kunde typas genom MALDI-TOF. De mest förekommande genusen var Staphylococcus spp. (31), Micrococcus spp. (18) och Bacillus spp (16). De vanligaste arterna inom dessa genus var S. epidermidis, S. pseudintermedius, M. luteus och B. cereus.
Resultaten visade en överensstämmelse mellan cytologisk undersökning och mykologisk odling i avseende på jästsvamp. Förekomsten av bakterier var överlägsen vid den bakteriologiska odlingen jämfört vid den cytologiska undersökningen. Det var dock få av de bakterier som påvisades som är kända för att vara orsak till extern otit hos hund. Dessutom var det inte riklig växt av bakterier i något av proven. |
|---|